Miljöforskning Nummer #1 mars 2012

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2012-02-14 12:58:36

Huvudinnehåll

Namn & Nytt
Skriv utSkriv ut

På nya poster i Formas omvärld:

 Professor Barbara Cannon har utvalts till Kungl. Vetenskapsakademiens nya preses, d v s  akademiens främsta företrädare. Preses leder akademiens sammankomster och biträds av tre vice presides. Tillsammans med den ständige sekreteraren utgör de akademiens presidium. Kungl. Vetenskapsakademiens förste preses var Carl von Linné.

Barbara Cannon, född 1946 i England, är professor i fysiologi och var mellan åren 1985 och 2010 föreståndare vid Wenner-Grens institut vid Stockholms universitet där hon fortfarande är verksam. Hon har under åren haft ett 30-tal högt uppsatta positioner och hedersuppdrag inom forskarvärlden, både i Skandinavien och i Europa.

Barbara Cannons forskning har sedan dryga 40 år främst handlat om den bruna fettvävnadens funktion. Tidigare var uppfattningen att den bruna fettvävnaden endast fanns i små däggdjur. Men det är nu fastställt att den också finns hos vuxna människor, och det är därför av stort intresse att förstå hur den påverkar vår ämnesomsättning och tendensen att utveckla fetma.

En ny oväntad insikt som kommit fram från hennes forskning är att brun fettvävnad inte är besläktad med vit fettvävnad, utan snarare härstammar från samma sorts celler som muskelvävnad. Denna fettvävnad är det viktigaste organet för värmeproduktionen hos däggdjur. Vad detta kan leda till för nya läkemedel är en stor fråga idag för läkemedelsföretagen.

Barbara Cannon tillträder som ny preses den 1 juli 2012.

 Tekn.dr., styrelseordförande Kerstin Niblaeus, har utvalts till preses för Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, under perioden 2012–2015. Kerstin Niblaeus blev teknologie doktor vid KTH 1977. Hon valdes in i KSLA:s Allmänna avdelning 1986, där hon 1992–1993 var avdelningsordförande och därmed ledamot av kollegiet. Kerstin Niblaeus har bland annat varit GD för Svenska Kemikalieinspektionen och GD vid EU:s ministerråd i Bryssel med ansvar för miljö, hälsa, utbildning, konsumentskydd och livsmedelslagstiftning. Hon är nu ordförande i Stockholm Environment Institute.

 Agr.dr., professor Bo Andersson, valdes samtidigt till vice preses vid KSLA. Bo Andersson blev agronomie doktor vid Lantbrukshögskolan 1978. Han valdes in i KSLA:s Allmänna avdelning 1983 och är sedan 2000 ordförande i KSLA:s ekonominämnd. Bo Andersson har varit tillförordnad professor i lantbrukets företagsekonomi vid SLU och han är sedan 14 år Senior Vice President vid Swedbank.

 Docent Johan Eriksson är från och med januari 2012 ny forskningschef för Utrikespolitiska institutet, UI. Innan dess var han verksam som ämnesansvarig vid Södertörns högskola.

Johan Erikssons forskning, som i stor utsträckning bedrivits vid UI, spänner över flera områden: utrikes- och säkerhetspolitik, makt och territorialitet i det globala informationssamhället samt experters roller i politiken. Johan är även expert på baskisk politik. Han är docent vid Södertörns högskola och har varit gästforskare vid Columbia University i New York samt vid universitetet i Leiden, Holland.

 Paula Zeilon blir Managing Director och ledare för det nystartade framtidsinstitutet Life Science Foresight Institute i Lund. Bakom satsningen står Europeiska regionala utvecklingsfonden. Institutet, som har Lunds universitet som huvudman, flyttar nu in på Medicon Village i Lund.

Med Life Science Foresight Institute kan man, enligt Paula Zeilon, göra omvärldsanalyser tillgängliga för många fler småföretag och organisationer än vad som är möjligt idag, Institutet får två inriktningar, dels forskning om megatrender inom Life Science, dels en servicefunktion som kan ge företag beslutsstöd i form av omvärldsanalys. För 2012 har två viktiga utvecklingsfält valts ut: ”Personalized Medicine” respektive ”Hembaserad avancerad vård”.

Med Personalized Medicine kommer medicinsk behandling att ordineras utifrån den enskilda patientens profil i ännu högre grad än idag. Exempelvis kan vissa gener eller specifika biomarkörer i blodet avgöra vilket speciellt läkemedel som ska användas, samt säkerställa att patienten kan tillgodogöra sig den behandling han eller hon får. Pilotstudien handlar om hur cancerdiagnostik och läkemedel för Personalized Medicine ska kunna utvecklas och integreras i vårdsystemet.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning mars 2012

Inledare

Uppåtgående spiral Nu är det vår igen. Åren snurrar på varv efter varv allt fortare på livets scen liksom Svansjöns svarta svan över Operans scengolv. Men just när vi tror att hon ska ...

Temaartiklar

Växter bas i ekonomin Sveriges ska utnyttja naturresurser effektivare och ekonomin ska grundas på förnybara råvaror som produceras genom en hållbar användning av ekosystemtjänster från ma... Nygammal ekonomi växer på nytt Samhället står inför stora utmaningar när det gäller att motverka och anpassa sig till klimatförändringarna. Förhoppningar finns nu på en hållbar användning av förn... "Det är ju bioekonomin, dumskalle!" Bioekonomi har skapat stora förändringar inom socioekonomi, jordbruk, energi och teknik. Konceptet bioekonomi, som också kallas för biobaserad ekonomi, kan förstås s... Skogsbioteknik röjer väg Redan under 1940-talets krigstider kunde man syntetisera olika kemikalier från etanol. Vi måste kanske återupptäcka en del av den gamla kunskapen och samtidigt hitta... Byt ut plast och aluminium Det går att ersätta konventionella oljebaserade plaster. Inte minst i matförpackningar, där en god barriär mot exempelvis syre eller vatten förlänger hållbarheten oc... Lignin – framtidens källa för finkemikalier Miljövinster idag – tillväxt på sikt. Att övergå från petroleumbaserade kemiska processer till bioprocesser baserade på förnybara råmaterial ger betydande miljövinst... Växter tar upp organiskt kväve Dags att skriva om läroböckerna? Många skriver om nitrat och ammonium som de två kväveföreningar som växter tar upp i rötterna och använder för sin tillväxt. Forskni... Bioenergi, klimat och ekonomi Skog och ekonomi i balans. Går det att uppnå? Vilka förändringar kan väntas inom skogsbruket om skogen ska lagra mer koldioxid? Främjar övergång från fossila bränsle...

Intervjun

Lena Ek: Forskning nyckel till lyckad miljöpolitik – Jag får sådan energi när jag träffar dem som jobbar med forskning och utveckling. Så avslutade miljöminister Lena Ek Miljöforsknings intervju, där hon bland annat ...

Övriga artiklar

Magsjuk av vattnet? Kan kraftiga regn och avbrott på vattenledningarna göra oss magsjuka? Det undersöks just nu av forskare i Umeå och Göteborg. De har redan kommit fram till att krafti... VA speglar samhället Reningsverken speglar hur vi använder kemikalier. Kemikalier kan där belasta miljön via det renade vattnet eller avloppsslammet. En färsk avhandling vid Umeå univers... Stor klimatskillnad på olika biobränslen När bioenergi eldas, kommer den koldioxid som en gång bands i trädet ut i atmosfären. Därför beskrivs bioenergi ofta som koldioxidneutralt. Det är att förenkla alltf... Så kan biogas produceras bättre Att tillsatser av spårmetaller kan förbättra produktionen av biogas är känt. En aktuell avhandling vid Linköpings universitet visar vilka metaller det gäller och hur... Utvecklar "grönt kol" av biomassa Torrefiering innebär att biomassa värms upp till en temperatur på 250-350°C utan syre. Detta studeras av en forskargrupp vid Umeå universitet, som just fått 9,5 milj... Utnyttja vågkraften mer Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågkraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandli... Miljömärkt fiske vädrar morgonluft Bifångsten minskar, och det skapas fler marina skyddsområden. Det är några resultat som miljömärkning av fisk och fisken har lett till. Miljögifter inomhus Vi tillbringar ungefär 90 procent av vår tid inomhus. Ny forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad ... Datormodeller kompletterar djurförsök En avhandling i kemi vid Umeå universitet visar på möjligheter att använda datamodeller som verktyg för att ta fram information för riskbedömning av industrikemikali... Hållbara städer Sverige runt Över 200 personer fyllde dansgolvet på gamla hederliga Nalen på Gata Regerings 74 i Stockholm en vinterdag 2012. Men det blev inte dans, utan strömhopp av engagerade...

Notiser

Formas öppna utlysning Den 1 mars 2012 öppnade Formas tre utlysningar. Dessa är Formas årliga öppna utlysning, FoU-projekt till unga forskare samt mobilitetsstöd till unga forskare. Ozon förorenar världens grödor Nästan sju miljoner ton vete. Mer än elva miljoner ton ris. Detta är vad som förstörs årligen i Sydostasien på grund av de föroreningar som marknära ozon står för. E... Tånglaken har koll på Östersjön Den lilla tånglaken ska bli Östersjöns nya varningssignal. Den spelar en viktig roll när det gäller att övervaka tillståndet i havet. Forskningsresultat visar bland ... Därför är engelskt fullblod snabbast Genetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades. Nu har forskare förstått varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än and... Återvinner fosfor ur alger Alger som sköljts upp på land kan komma till nytta. I februari 2012 startade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för att återvinna ... Låt djuren beta Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategi... Lev längre med färre kalorier Genom att äta färre kalorier kan man bromsa åldrandet, och åldersrelaterade sjukdomar som cancer och åldersdiabetes kan dröja. Ju tidigare man minskar intaget av kal...

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Vidare länkar

Sidfot