Miljöforskning Nummer #1 mars 2010

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2010-02-28 12:51:26

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut
UV-ljus renar danskt avloppsvatten

Usseröds reningsverk. UV-anläggningen vid Usseröds reningsverk i Hörsholms kommun invigdes i september 2005. Nu finns resultat.  Foto: Henrik R Andersen/DTU

UV-ljus renar danskt avloppsvatten

Av Gunnel Bergström
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 1/2010

Vet badgästerna i Hörsholms kommun hur bra de har det? Varje sommar kopplar reningsverket på UV-belysning som ett extra steg i avloppsreningen. Men än så länge klarar UV-ljuset bara att ta kål på bakterier. För att klara läkemedel och hormonstörande ämnen krävs andra metoder och våglängder. Och kanske lagstiftning.

En förutsättning för att rening med UV-ljus ska lyckas, är att vattnet är transparent. Därför har UV-belysning prövats länge på dricksvatten. När det handlar om att rena avloppsvatten, placeras belysningen som ett extra steg när vattnet gått igenom reningsverkets sedvanliga process.

UV-behandling av avloppsvatten har testats i några år i Danmark, där Hörsholms kommun vill höja rekreationsvärdet på Usserödsån. I förlängningen borde också badvattnet strax söder om Louisiana museum i Humlebäck bli bättre.

UV som extra steg. APOP – Advanced Photochemical Oxidation Process, det vill säga UV-behandlingen, är placerad efter de mekaniska och biologiska reningsstegen och kopplas på under badsäsongen.

Klarar desinfektion

Usseröds reningsverk behandlar cirka 7 500 kubikmeter avloppsvatten per dag, vilket motsvarar en belastning från Hörsholms kommuns drygt 35 000 invånare. Den danska miljöministern invigde UV-anläggningen vid Usseröds reningsverk 2005. Hon talade då om sina förhoppningar att UV-ljuset skulle råda bot på utsläpp av hormonstörande ämnen från till exempel p-piller. Men än så länge har kommunen inte inriktat sig på detta, eftersom det inte finns något formellt krav på att rena avloppsvatten från endokrina ämnen.

– Det kommer att dröja innan UV-reningen klarar av det, spår Jes la Cour Jansen, professor i vattenförsörjning och avloppsteknik vid Lunds tekniska högskola.

– UV-rening passar bra när det gäller desinfektion, särskilt som vi inte får använda klor i avloppsreningen i Danmark. Men för att behandlingen ska vara effektiv även mot läkemedelsrester, behöver vi utveckla lampor med en annan våglängd, fortsätter han.

Känsliga lampor. UV-lampor kan bli bevuxna eller förstöras av kemiska utfällningar, om det är mycket partiklar i vattnet. De drar el, vilket också kostar pengar och naturresurser.

EU-normer. Det belysta vattnet har god kvalitet för badvatten. Foto: Henrik R Andersen/DTU

Läkemedelsrester

UV-lampan ser ut som en vanlig lampa med glödtråd, fast mer avancerad i sin uppbyggnad. Men den sänder ut ljus i en annan våglängd, vilket dödar bakterierna genom att förstöra deras cellväggar. En våglängd om 252 nanometer fungerar för rening av såväl dricksvatten som avloppsvatten när det gäller desinficering.

– För att ta bort hormonstörande ämnen behövs våglängder kring 190–230 nanometer, förklarar Jansen.

Även om kommunen bara sätter igång UV-delen av reningsverket på sommaren, har Jes la Cour Jansen ett avtal med dem om att trycka på knappen, så fort han och hans fors- karkolleger behöver komma åt anläggningen för att genomföra experiment. Till exempel pågår det försök med att kombinera UV-belysningen med ozon. De blir tillsammans ett mycket starkt oxidationsmedel, vilket man redan har erfarenhet av inom dricksvattenreningen. Inom ett MistraPharmaprojekt går nu Jansen och hans kolleger vidare med att studera hur läkemedelsrester i avloppet skulle kunna behandlas med UV-ljus.

– Vi tittar på hela spektrat av läkemedel och sammanställer just nu en lista över de substanser som är mest problematiska, berättar han.

Till våren kommer han dessutom att resa till Frankrike för att diskutera hur han kan medverka i ett stort projekt i Toulouse på ett reningsverk som är direkt knutet till ett sjukhus.

Bättre än EU-normer

Demonstrationsprojektet i Usseröds reningsverk i Hörsholms kommun genomfördes 2003–2007 som ett demonstrationsprojekt inom EU:s miljöprogram Life-miljö om UV-behandling av renat avloppsvatten. Projektet är avslutat, och kvar finns nu en demonstrationsanläggning, som med en mindre ombyggnad kan göras om till en testanläggning för traditionell UV-behandling av renat avloppsvatten, med inriktning på att oskadliggöra patogena mikroorganismer.

Reningsverket kommer att under två år genomföra en rad test som ska klarlägga effekten av UV-behandling av avloppsvatten i förhållande till ekonomin.

Att UV-anläggningen i Hörsholm hittills är ett försök understryks av Torsten Duer, miljömedarbetare i Hörsholms kommun. Det är endast en del av det renade avloppsvattnet som belyses med UV och sedan leds till Usserödsån. Därifrån rinner vattnet ytterligare några kilometer ut till kusten, och på vägen dit tillförs också renat avloppsvatten från ett annat reningsverk som inte har UV-behandling.

– Eftersom så många faktorer påverkar vattnet innan det når kusten, kan man ännu inte se någon direkt effekt av UV-belysningen på badvattnet i havet, säger Torsten Duer som också framhåller att kommunens analysresultat visar att UV-ljus är mycket effektivt när det gäller att avlägsna bakterier från det renade avloppsvattnet.

– Vid en korrekt dosering av UV-ljus, avlägsnas så många bakterier att det belysta vattnet med råge klarar av EU-direktivets gränsvärden för god kvalitet på badvattnet, sammanfattar han.

Torsten Duer ser en en rad driftsmässiga utmaningar med att köra anläggningen i såväl befintlig skala, inte minst när det gäller ekonomin.

– Vi saknar ett samlat grepp över ekonomin i projektet, och vi är ännu inte säkra på hur dyrt det i själva verket är att belysa avloppsvattnet på detta sätt. Inom några månader räknar vi med att få en slutrapport som tar detta samlade grepp, hoppas Torsten Duer.

Författare :

Gunnel Bergström
E-post: gunnel.bergstrom@mosebackemedia.se

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning mars 2010

Inledare

Belysning i nytt ljus SNART ÄR DEN HÄR. Den där dagen då människor vänder sina ansikten upp emot himlen. De står på busshållplatser, vid husväggar, sitter på konserthustrappor och parkbän...

Tema

Rätt lampa plus lagom dagsljus Belysning är den näst största energislukaren efter uppvärmning, som drar allra mest. Ljuset spelar stor roll för vakenhet och prestationsförmåga. En enorm utveckli... Belysning – under stark utveckling Belysningsområdet är under stark utveckling, såväl tekniskt som kunskapsmässigt. Det finns en stor potential för en bättre och effektivare belysning. Ny och framtida... Lysdioder med spotlight på människan Är lysdioder framtidens belysning? Energimyndigheten medverkar i projekt som testar nyttan av ljusemitterande dioder i bland annat hissar, trapphus och frysdiskar. Belysning ska vara energisnål och främja hälsa Glödlampan byts nu ut mot effektivare ljuskällor som halogenlampor, kompaktlysrör och lysdioder. Belysning ska inte bara vara energieffektiv utan också främja männis... LED i belysning utomhus I Helsingborg och Luleå jämförs befintlig belysning i vinter med LED-belysning nästa vinter. Inom en snar framtid behöver en stor del av utomhusbelysningen i vå... LED – sparsam och flexibel ljuskälla En helt ny typ av ljuskälla, lysdioden, kan snart minska elbehovet i vissa belysningar med uppemot åttio procent. Redan nu är det möjligt att minska elenergiåtgången... Färg – i fåglars ögon Fåglar kan se fler färger än vad människor kan. Med ökad kunskap om fåglars syn, hoppas forskare kunna minska stressen bland höns. Och kanske till och med förebygga ... Långt från djungelhönan Flera faktorer. – Ljus, genotyp och foder är tre viktiga orsaker till fjäderplockning och kannibalism bland höns, förklarar Ragnar Tauson, professor i fjäderfäpro... UV-ljus renar danskt avloppsvatten Vet badgästerna i Hörsholms kommun hur bra de har det? Varje sommar kopplar reningsverket på UV-belysning som ett extra steg i avloppsreningen. Men än så länge klara... Nytt ljus på giftet i kroppen Kemiska ämnen, som liknar naturliga signalsubstanser, stör viktiga biologiska system. Nu har forskarna upptäckt att ljus bildar en biologisk signalsubstans (ett nytt... För mycket ljus problem vid dator Sedan skärmen hamnat på de flesta arbetsbord har blicken höjts från att titta ner på papper till att titta rakt fram. I det omgivande synfältet finns då ofta ett fön...

Intervjun

Vinnovas GD: Gå ut ur labben! Miljötänkande och kvalitet i allt, som Vinnova gör, mer riskvilligt kapital från staten för utveckling av forskningsresultat, skatteavdrag för forskning och riskvill...

Övriga artiklar

Stolta stad! Fredmans epistlar fyllde Uppsala Konsert och Kongress den 9 februari. Bellman fick illustrera temat Staden på årets Forum för miljöforskning, innan poesin dränktes i... 36 miljoner kronor Forskning om hästens luftvägar, leder och foder får pengar av Stiftelsen hästforskning, som beslutat att ge 18 nya projekt cirka 36 miljoner kronor de närmaste tre å... Klimatsmarta soptippar En forskargrupp har testat en ny metod för att bättre spåra, fånga upp och återanvända metan samt även för att hitta annat farligt avfall i nya och gamla deponier. Unga forskare dukar upp funktionell mat Fördel råg och fördel blåbär. Fördel råg och havrekli. Nyttigheter inom forskningsprogrammet Funcfood presenterades under ett seminarium vid Lunds universitet. Mammut och människa levde tillsammans En internationell forskargrupp har hittat rester av fossilt DNA i Alaskas marksediment. De visar att den ullhåriga mammuten dog ut cirka 2500 år senare än man hittil... Hot mot bisamhället Honungsbiet är utsatt för mikroorganismer som kan skada de enskilda individerna och slå ut hela bisamhällen. Eva Forsgren vid SLU har med molekylära metoder undersök... Formas forskarråd Formas forskarråd är Formas högsta beslutande organ. Rådet består av tretton ledamöter. Sju av ledamöterna väljs av en elektorsförsamling som består av forskare från... Svensken ändrar sig om rovdjur Svenskarnas attityder till rovdjuren har ändrats de senaste fem åren. SLUforskare har jämfört svar från enkäter 2004 och 2009. Husen har haft många färger Gult med vita knutar. Linolja. Många som vill måla ett hus i gammal stil eller återställa sitt gamla hus i ett mer ursprungligt skick, får ofta samma råd av experter... Gigantisk skräpflod om tundran tinar Arktis och framförallt Laptevhavet norr om Sibirien tar emot stora mängder vatten från ryska floder, inte minst från Lena. Den är – sett till både avrinningsområde o... SLU-konferens om skogens skadegörare I Kanada är contortatallen hotad, särskilt av "mountain pine beetle", en bagge som skadat 14 miljoner hektar skog. Det var ett av många rön som presenterades vid SLU... Vind- och vågkraft skapar rev Vind- och vågkraftsfundament i havsmiljö kan öka förekomsten av fisk och skaldjur. Också blåmusslor och havstulpaner gynnas. Stora stenar runt fundamenten förhindrar...

Notiser

Supermaterial lyser i framtiden Ultratunna och strömsnåla organiska lysdioder, så kallade OLEDs, finns i mobiltelefoner, kameror och små tv-apparater. Dagens OLEDs är relativt dyra att tillverka. N... Full pott för SLU Sveriges lantbruksuniversitets forskargrupper tog full pott när Formas delade ut forskningsanslag inom området Biomassa. Samtliga sökande SLUforskare beviljades ansl... Kommersiell vågkraft I februari 2010 beslöt Energimyndigheten att bidra med 139 miljoner kronor för en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på västkusten. Tekniken bygger på forskning... Farlig EHEC-bakterie bland kor och grisar En sjukdomsframkallande bakterie kallad Escherichia coli O157:H7 finns i var tionde mjölkbesättning i Sverige. Veterinär Erik Eriksson har i sitt doktorsarbete vid S... 3,7 miljarder kronor till miljö och klimat Vid årsskiftet trädde en rad satsningar på miljö- och klimatåtgärder i kraft inom landsbygdsprogrammet. Drygt 3,7 miljarder går till fem utmaningar, som EU:s jordbru... Sprid marina resultat! Svensk marin forskning håller hög kvalitet och är högst relevant. Däremot når forskningsresultaten ofta inte ut till politiker och praktiker. När forskarna samarbeta... Spar energi med smarta fönster Smarta fönster kan regleras mellan ett mörkt och ett ljust tillstånd för att minimera övervärmning på sommaren och maximera insläpp av solvärme på vintern. Andrea...

Resultat av forskning

Av rätta virket Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Markvärdigt Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Hårda bud för smågrisar Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Inte bara vatten Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Vidare länkar

Sidfot