Om någon frågar mig, vad som menas med Bästa tillgängliga belysningsteknik, brukar jag svara med en motfråga: “Vad står i centrum - är det människan eller tekniken?" Man kan välja det ena eller det andra, eller en kombination av bägge. Jag väljer att sätta människan i centrum. En god belysning uppfyller såväl visuella, emotionella som biologiska prestanda, så att människan ska känna välbefinnande när lyset är tänt. Flera projekt om lysdioder har startat som en följd av EU-programmet Green Light, där Sverige deltar genom Energimyndigheten. Detta belysningsprogram ska stimulera företag, kommuner och statliga myndigheter att investera i energieffektiv belysning. Samtidigt genereras bättre arbetsmiljö för de anställda.
Ska hisslampan bytas? Det finns ungefär 120 000 hissar i Sverige som i genomsnitt förbrukar 438 kWh/år. Denna energiförbrukning kan enligt Energimyndigheten minskas till nästan 54 kWh/år, med LED-belysning i stället för traditionell belysning som i den här hissen. En amerikansk studie har visat att hisspassagerare föredrar ljusdioder när det gäller synbarhet, komfort, ljusfärg, färgåtergivning och attraktivitet. Lysdioder kan i armaturer med låg profil kan dessutom spara installationsutrymme på 10–15 centimeter. Foto: Mikael Röhr (övre bilden), Nordic Light (undre bilden)
Passar i hissar...
Lysdioderna är inte bara energisnåla, har lång livslängd och lyser bra. De är också mycket små, vilket är av utomordentlig betydelse när utrymmet för att bygga in belysningen är begränsat. Ett bra exempel på det är infällda armaturer för allmänbelysning i hissar. Jämfört med en traditionell glöd- eller lysrörsbelysning, kan LED-belysning i armaturer med låg profil spara ett installationsutrymme på mellan 10 och 15 cm. När man konstruerar en hiss, kan hisskabinen bli lägre, vilket leder till att man spar både material och vikt och kan dimensionera motor och bromsar.
Energimyndigheten har bildat ett kluster bestående av Örebrobostäder, Riksbyggen, HSB, Fastighetsägarna, Åhman i Åhus Hissar, Nordic Light, ESDE, Cree och Osram Opto för att utveckla och demonstrera hissbelysning med ljusdioder.
...och trapphus
Örebrobostäder ingår även i ett projekt som handlar om att byta ut lysrör mot LED i 10 000 trapphus i flerbostadshusen. Moderna lysrör har idag ett ljusutbyte på närmare 100 lumens per watt och är mycket energieffektiva. De armaturer som används i trapphusen är dock mycket enkla och har låg verkningsgrad i systemen. Lysrören saknar reflektorer och har kupor som absorberar ganska mycket ljus.
Lysdioderna kommer inom kort att ha ett ljusutbyte på 100 lumens per watt. Om armaturerna utformas på rätt sätt, kan livslängden bli upp cirka 50 000–60 000 timmar. Dioderna är fullständigt dimbara och kan snabbt och frekvent tändas och släckas. Till skillnad mot lysrörslampor innehåller de heller inget farligt kvicksilver.
På sikt räknar man med att kunna minska drifttiden från 8 760 timmar till 1000 timmar per år i trappuppgångar, genom att man tänder och släcker när det behövs, och inte låter lyset vara på i onödan. Varje lysdiodarmatur kommer att ersätta sex lysrör och därigenom spara ännu mer energi vid tillverkningen, på förpackningar och transporter. Detta minskar också utsläppen av koldioxid.
Effektivt i frysar
En tredje tillämpning av LED-belysning är i kyl- och frysanläggningar.
En frysdisk håller vanligen 20 minusgrader. Då minskar lysrörens ljusutbyte med ungefär 60 procent. Lysdioder, tvärtom, ökar ljusutbytet med cirka 20 procent vid samma temperatur.
Därför har Energimyndigheten initierat ett projekt, där målet är att utveckla, verifiera, demonstrera och kommersialisera LEDsystem som ersättning för lysrör i kommersiella kyl - och frysanläggningar. Lysrören fasas ut från den svenska marknaden under en period på 10 år. Enligt beräkningarna kommer energiförbrukningen för sådana anläggningar att minska med minst 50 procent per år.
GREEN LIGHT
Företag, kommuner och myndigheter genomför i EU-programmet GreenLight belysningsåtgärder under fem år i 50 procent av de egna lokalerna. Alternativet är att reducera den totala energianvändningen för belysning med minst 30 procent. Genom att investera i den bästa belysningstekniken är det möjligt att spara mellan 30-50 procent av den el som används för belysningsändamål. Energimyndigheten hjälper till med inventering och behovsanalys, ger utbildning och information och verktyg för att beräkna kostnadsbesparingar. De medverkande presenteras på mässor, seminarier, konferenser m.m.
www.energimyndigheten.se
Författare
:
Kalle Hashmi
är handläggare för belysningsfrågor på Energimyndigheten.