Miljöforskning Nummer #1 mars 2010

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2010-02-28 12:51:26

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut

Långt från djungelhönan

Av Gunnel Bergström
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 1/2010

Flera faktorer. – Ljus, genotyp och foder är tre viktiga orsaker till fjäderplockning och kannibalism bland höns, förklarar Ragnar Tauson, professor i fjäderfäproduktion vid SLU. Foto: Kent Pehrzon

– Den som kan lösa problemet med fjäderplockning bland höns skulle ges fågelns Nobelpris, säger Ragnar Tauson, professor i fjäderfjäproduktion vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU.

– Vi som forskar inom olika discipliner behöver verkligen varandra, eftersom problemet är multifaktoriellt, etiskt och ekonomiskt och dessutom uppträder med stor oförutsägbarhet. Ljus, genotyp och foder är de tre mest kända orsakerna till fjäderplockning och kannibalism.

Bruna höns hackar mer på varandra än vad vita gör. Populationernas storlek har också betydelse. Trots att den svenska lagstiftningen är ganska sträng när det gäller trångboddhet, är fåglarnas verklighet långt från djungelhönans ursprungliga vanor, i små grupper om fem – sex djur, oftast med en tupp, i ganska tät undervegetation.

I dagens storskaliga äggproduktion kan ofta hackordningen bli oklar och därmed ett problem. Det är inte ovanligt att djuren går på golv i flockar om mer än 10 000 hönor. Om fjäderplockning eller hackning startar hos ett antal hönor i en sådan jättegrupp, drabbas oftast hela flocken.

– "Bettan" och "Barbro" känner inte igen varandra i jättegrupperna, och då kan det bli kaos och aggressioner när de ska välja den bästa pinnen eller komma fram till fodertråget i rätt ordning. I en modern inredd bur med rede, sittpinne och ströbad för åtta djur, begränsas skadan i regel till den enskilda bur, där ett sådant här fenomen kan uppträda.

Hans forskargrupp arbetar just nu med försök för Jordbruksverket och Formas för att studera olika slags foderingredienser till olika genotyper. Men ljuset är också ett allvarligt orosmoment.

– Förr i tiden målade man lamporna röda. Man kalkade fönstren, särskilt i mars, då vårsolen står lågt och kunde lysa in och störa djuren. Nu är stallarna byggda och belysta på annat sätt.

– Och nu får man inte heller längre ha gammaldags lampor, vilket blir en utmaning för industri och djurägare. Här kan vi säkert hjälpa till med att testa olika slags ljuskällor, säger Ragnar Tauson.

Författare :

Gunnel Bergström
E-post: gunnel.bergstrom@mosebackemedia.se

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning mars 2010

Inledare

Belysning i nytt ljus SNART ÄR DEN HÄR. Den där dagen då människor vänder sina ansikten upp emot himlen. De står på busshållplatser, vid husväggar, sitter på konserthustrappor och parkbän...

Tema

Rätt lampa plus lagom dagsljus Belysning är den näst största energislukaren efter uppvärmning, som drar allra mest. Ljuset spelar stor roll för vakenhet och prestationsförmåga. En enorm utveckli... Belysning – under stark utveckling Belysningsområdet är under stark utveckling, såväl tekniskt som kunskapsmässigt. Det finns en stor potential för en bättre och effektivare belysning. Ny och framtida... Lysdioder med spotlight på människan Är lysdioder framtidens belysning? Energimyndigheten medverkar i projekt som testar nyttan av ljusemitterande dioder i bland annat hissar, trapphus och frysdiskar. Belysning ska vara energisnål och främja hälsa Glödlampan byts nu ut mot effektivare ljuskällor som halogenlampor, kompaktlysrör och lysdioder. Belysning ska inte bara vara energieffektiv utan också främja männis... LED i belysning utomhus I Helsingborg och Luleå jämförs befintlig belysning i vinter med LED-belysning nästa vinter. Inom en snar framtid behöver en stor del av utomhusbelysningen i vå... LED – sparsam och flexibel ljuskälla En helt ny typ av ljuskälla, lysdioden, kan snart minska elbehovet i vissa belysningar med uppemot åttio procent. Redan nu är det möjligt att minska elenergiåtgången... Färg – i fåglars ögon Fåglar kan se fler färger än vad människor kan. Med ökad kunskap om fåglars syn, hoppas forskare kunna minska stressen bland höns. Och kanske till och med förebygga ... Långt från djungelhönan Flera faktorer. – Ljus, genotyp och foder är tre viktiga orsaker till fjäderplockning och kannibalism bland höns, förklarar Ragnar Tauson, professor i fjäderfäpro... UV-ljus renar danskt avloppsvatten Vet badgästerna i Hörsholms kommun hur bra de har det? Varje sommar kopplar reningsverket på UV-belysning som ett extra steg i avloppsreningen. Men än så länge klara... Nytt ljus på giftet i kroppen Kemiska ämnen, som liknar naturliga signalsubstanser, stör viktiga biologiska system. Nu har forskarna upptäckt att ljus bildar en biologisk signalsubstans (ett nytt... För mycket ljus problem vid dator Sedan skärmen hamnat på de flesta arbetsbord har blicken höjts från att titta ner på papper till att titta rakt fram. I det omgivande synfältet finns då ofta ett fön...

Intervjun

Vinnovas GD: Gå ut ur labben! Miljötänkande och kvalitet i allt, som Vinnova gör, mer riskvilligt kapital från staten för utveckling av forskningsresultat, skatteavdrag för forskning och riskvill...

Övriga artiklar

Stolta stad! Fredmans epistlar fyllde Uppsala Konsert och Kongress den 9 februari. Bellman fick illustrera temat Staden på årets Forum för miljöforskning, innan poesin dränktes i... 36 miljoner kronor Forskning om hästens luftvägar, leder och foder får pengar av Stiftelsen hästforskning, som beslutat att ge 18 nya projekt cirka 36 miljoner kronor de närmaste tre å... Klimatsmarta soptippar En forskargrupp har testat en ny metod för att bättre spåra, fånga upp och återanvända metan samt även för att hitta annat farligt avfall i nya och gamla deponier. Unga forskare dukar upp funktionell mat Fördel råg och fördel blåbär. Fördel råg och havrekli. Nyttigheter inom forskningsprogrammet Funcfood presenterades under ett seminarium vid Lunds universitet. Mammut och människa levde tillsammans En internationell forskargrupp har hittat rester av fossilt DNA i Alaskas marksediment. De visar att den ullhåriga mammuten dog ut cirka 2500 år senare än man hittil... Hot mot bisamhället Honungsbiet är utsatt för mikroorganismer som kan skada de enskilda individerna och slå ut hela bisamhällen. Eva Forsgren vid SLU har med molekylära metoder undersök... Formas forskarråd Formas forskarråd är Formas högsta beslutande organ. Rådet består av tretton ledamöter. Sju av ledamöterna väljs av en elektorsförsamling som består av forskare från... Svensken ändrar sig om rovdjur Svenskarnas attityder till rovdjuren har ändrats de senaste fem åren. SLUforskare har jämfört svar från enkäter 2004 och 2009. Husen har haft många färger Gult med vita knutar. Linolja. Många som vill måla ett hus i gammal stil eller återställa sitt gamla hus i ett mer ursprungligt skick, får ofta samma råd av experter... Gigantisk skräpflod om tundran tinar Arktis och framförallt Laptevhavet norr om Sibirien tar emot stora mängder vatten från ryska floder, inte minst från Lena. Den är – sett till både avrinningsområde o... SLU-konferens om skogens skadegörare I Kanada är contortatallen hotad, särskilt av "mountain pine beetle", en bagge som skadat 14 miljoner hektar skog. Det var ett av många rön som presenterades vid SLU... Vind- och vågkraft skapar rev Vind- och vågkraftsfundament i havsmiljö kan öka förekomsten av fisk och skaldjur. Också blåmusslor och havstulpaner gynnas. Stora stenar runt fundamenten förhindrar...

Notiser

Supermaterial lyser i framtiden Ultratunna och strömsnåla organiska lysdioder, så kallade OLEDs, finns i mobiltelefoner, kameror och små tv-apparater. Dagens OLEDs är relativt dyra att tillverka. N... Full pott för SLU Sveriges lantbruksuniversitets forskargrupper tog full pott när Formas delade ut forskningsanslag inom området Biomassa. Samtliga sökande SLUforskare beviljades ansl... Kommersiell vågkraft I februari 2010 beslöt Energimyndigheten att bidra med 139 miljoner kronor för en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på västkusten. Tekniken bygger på forskning... Farlig EHEC-bakterie bland kor och grisar En sjukdomsframkallande bakterie kallad Escherichia coli O157:H7 finns i var tionde mjölkbesättning i Sverige. Veterinär Erik Eriksson har i sitt doktorsarbete vid S... 3,7 miljarder kronor till miljö och klimat Vid årsskiftet trädde en rad satsningar på miljö- och klimatåtgärder i kraft inom landsbygdsprogrammet. Drygt 3,7 miljarder går till fem utmaningar, som EU:s jordbru... Sprid marina resultat! Svensk marin forskning håller hög kvalitet och är högst relevant. Däremot når forskningsresultaten ofta inte ut till politiker och praktiker. När forskarna samarbeta... Spar energi med smarta fönster Smarta fönster kan regleras mellan ett mörkt och ett ljust tillstånd för att minimera övervärmning på sommaren och maximera insläpp av solvärme på vintern. Andrea...

Resultat av forskning

Av rätta virket Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Markvärdigt Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Hårda bud för smågrisar Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Inte bara vatten Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Vidare länkar

Sidfot