Miljöforskning Nummer #1 mars 2010

Dagens datorbaserade kontorsarbete innebär avsevärt större utmaningar för att skapa en bra ljusmiljö utan störande bländning än forna dagars pappersbaserade arbete. Detta har dels att göra med ett förändrat synfält, dels med att skärmen är en självlysande yta. Med datorns introduktion på skrivbordet har vi höjt blickriktningen från bordet till att titta mer eller mindre rakt framåt. Detta innebär att vi nu nästan alltid har ett fönster i det omgivande synfältet, runt skärmen. Samtidigt har vi också upplevt en ganska långvarig arkitekturtrend med stora glasade fasader, som innebär att skärmen nästan oundvikligen får ett fönster bakom sig, hur vi än möblerar rummet.

Om datorskärmen står snett mot fönstret i ungefär 45 grader, blir bländningen högre än om skärmen står placerad i nittio graders vinkel mot fönstret.

Ljus stör synbarheten

Att bildskärmen lyser med en relativt konstant ljusstyrka innebär i sig minst en lika stor förändring som den höjda blicken. Den elbelysning och i synnerhet det dagsljus eller solljus, som faller in på skärmen, får inte får bli för starkt, för då kan vi inte längre urskilja skärmens kontraster och synbarheten försvinner. Detta är fundamentalt olika från pappret, som reflekterade allt ljus som föll in på det. Där var det i mycket högre grad kontrasten mellan bokstäverna på pappret och papprets färg som avgjorde kontrasten och vår förmåga att se och tolka texten. För stark belysningen tog inte bort synbarheten på samma sätt.

Konsekvensen har blivit att mer eller mindre helt glasade fasader nästan oundvikligen orsakar bländning under en del av året såvida inte fasaden förses med någon slags bländskydd. Himlen är nämligen under stora delar av året så ljus att den bländar oss, och detta sker i alla väderstreck! Moderna solskyddsglas är effektiva för att dämpa solvärmebelastningen men räcker inte på långa vägar till för att eliminera bländningen. Även för fasader, som vetter mot norr, rekommenderas bländskydd, då himlen i sig ofta blir för ljus att se på. En grannbyggnad i norr kan också bli bländande då solen reflekteras, i synnerhet om den är ljus till kulören.

De allt vanligare mer eller mindre helt glasade fasaderna orsakar nästan oundvikligen bländning under en del av året såvida inte fasaden förses med någon slags bländskydd. Himlen är nämligen under stora delar av året så ljus att den bländar oss, och detta sker i alla väderstreck! Även för fasader, som vetter mot norr, rekommenderas bländskydd, då himlen i sig ofta blir för ljus att se på. En grannbyggnad i norr kan också bli bländande då solen reflekteras, i synnerhet om den är ljus till kulören.

En persienn med sina vridbara lameller har en överlägsen förmåga att reglera ljusmängden helt steglöst. Brukaren kan därmed själv ställa in persiennen och dämpa fönstrets eller himlens ljushet till sin egen preferens.

Gardiner och persienner

På marknaden finns oerhört många vävar med olika täthet och kulörer, som dämpar ljuset olika mycket. Vävarna används i många olika former av främst interiöra gardiner, exempelvis rullgardiner, som kan tas bort eller dras för allt efter behov. Istället för en väv kan en klassisk persienn väljas. En persienn med sina vridbara lameller har en överlägsen förmåga att reglera ljusmängden helt steglöst. Brukaren kan därmed själv ställa in persiennen och dämpa fönstrets eller himlens ljushet till sin egen preferens. Om bländskyddet placeras utvändigt fungerar det som en mycket effektiv avskärmning av solen i syfte att undvika övertemperaturer. Bländskyddet eller solskyddet bör helst vara rörligt. Då kan vi för att maximera dagsljusinsläppet i rummet ta bort det helt under de många mörka mulna dagar vi har under vinterhalvåret.

Dagsljus på rummet

Dagsljus i kontorsmiljöer har studerats vid LTH i ett par olika projekt. Ett projekt handlade om kontorsbyggnader i glas, där olika glasstorlekar jämfördes, både avseende energianvändning och dagsljustillgång. I sidobelysta kontorsrum avtar den så kallade dagsljusfaktorn snabbt då man rör sig från fönstret och in i rummet. Dagsljusfaktorn anger belysningsstyrkan inne från dagsljuset i procent av belysningsstyrkan utomhus. Dagsljusfaktorn kan ökas genom en ökning av glasytan, och genom att placera fönstren högre.

Bländning

I ett typiskt 90-talskontor placerades fönstren som hål i mur och glasandelen var ungefär trettio procent av fasadens yta. I modernare arkitektur har vi under 2000-talet sett både helt glasade fasader och fasader där sextio procent eller mer utgörs av glas. I studien visas att dagsljusfaktorn ökar relativt mycket om fönsterandelen ökas från trettio till sextio procent, medan en ökning från sextio till hundra procent tillför mycket lite extra. Detta beror på att det ljus, som släpps in under bordshöjd, till största delen går förlorat vid första studsen mot golvet. Om man ska ta hänsyn till fönstrets ljushet och den visuella komforten, måste ett effektivt bländskydd finnas, som kan utnyttjas vid behov i alla tre typer av fasader. För de två större ytorna minskas då samtidigt tillgången på dagsljus i rummet så mycket att den inte blir mycket större än för ett kontor med trettio procent av fasaden i glas med en öppen persienn. Detta visar svårigheten att öka tillgången på dagsljus utan att skapa ökad bländning.

Visualisering av ett södervänt kontorsrum med trettio procent, sextio procent respektive hundra procent uppglasad fasad utan solavskärmning. Dagsljusfaktorn ökar relativt mycket om fönsterandelen ökas från trettio till sextio procent, medan en ökning från sextio till hundra procent tillför mycket lite extra. Detta beror på att det ljus, som släpps in under bordshöjd, till största delen går förlorat vid första studsen mot golvet.

Kopplade fönster

I ett annat projekt försågs en vanlig interiör persienn med en mycket exakt motor och en styrning av persiennvinkeln med hänsyn till aktuell solhöjd så att direkt solinstrålning alltid undviks. Eftersom solhöjden om sommaren är hög ställs persiennen då i ganska öppna lamellvinklar, som medger utsikt till omgivningen, medan den om vintern måste stängas nästan helt för att undvika solinstrålning. Vår slutsats är dock att vinklarna under sommaren inte är tillräckligt stora, det vill säga att persiennen är alltför öppen, för att också undvika bländning från himmel eller persiennen själv. Detta gäller främst då solintensiteten är hög, vilket är den situation som normalt också ger de högsta belysningsstyrkorna. Om persiennstyrningen förändras något så att den stänger lite mer vid starkt solsken om sommaren, har den föreslagna styrda persiennen mycket goda möjligheter att fungera väl både som solavskärmning och som bländskydd om den placeras mellan rutorna i ett kopplat fönster. Alltså har den stor potential vid renovering av äldre kontor där kopplade fönster är vanliga.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser