Anders Ödeen är docent vid Zooekologiska avdelningen vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet. Han är inte fågelskådare. Men sedan han studerade gulärlornas många raser, har han blivit alltmer intresserad av fjäderfän. Att fåglarna kan se i ultraviolett, blev en aha-upplevelse.
– Då insåg vi att det finns ett stort forskningsfält som ännu har många kunskapsluckor. Mina forskarkolleger och jag vill söka svar på hur färgseendet påverkar fåglarna och deras förhållande till människan, säger Anders Ödeen.
Avancerad syn
Fåglar har ett mycket mer avancerat färgseende än människan. Vi har tre sorters tappar i ögat och kan enligt den trikromatiska färgteorin uppfatta primärfärgerna rött, grönt och blått. Fåglarnas seende kallas tetrakromatiskt, eftersom de har fyra (av fem) sorters tappar som anses ha med färgseende att göra. De kan se fler färger och dessutom ultraviolett ljus, och de kan uppdatera synintrycken fortare än vi.
Det här borde få effekter av konstgjord belysning för fåglar i fångenskap, tänkte Ödeen och zoologen Olle Håstad och vände sig till Institutionen för husdjurens utfodring och vård vid SLU. Där kunde forskarna Lotta Wallenstedt och Ragnar Tauson berätta mer om hönsens beteende.
– De bekräftade, att fåglar blir stressade vid fel slags ljus, berättar Anders Ödeen. Människor och grisar mår bra av dagsljus, medan tamhöns kan vara mycket känsliga för starkt ljus av felaktig karaktär. Det kommer sig av att hönan i grunden är ett ganska ljusskyggt djur. Den ursprungliga rasen, djungelhönan, undviker helst öppna platser. Den lever i regel i en undervegetation, där den får ljuset filtrerat genom lövverk.
Forskarna undersöker två slags höns – Bovan White och gammalsvenska dvärghöns. Anders Ödeen berättar att de gammalsvenska hönsen uppför sig nästan som djungelhöns och är mycket mer känsliga för flimmer än de vita hönsen.
– Något har ändrats hos de vita hönsen när man avlat fram bättre värpegenskaper, konstaterar han.
Viktiga livsmedel. Hönsen ska må bra under sin livstid. Olämplig belysning kan stressa hönsen. – För att få bättre kontroll över sådana störningar, borde man anpassa artificiellt ljus till fåglarnas ögon, anser Anders Ödeen, docent vid Zooekologiska avdelningen vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet. Foto: Diana Rubene
Dagsljuset stör
Om höns får för mycket dagsljus, kan det orsaka störningar i en population. Anders Ödeen ger några exempel:
– Stressade hönor kan börja plocka fjädrarna av varandra, hacka på varandras kammar och utveckla annan form av kannibalism.
Fel slags ljus kan till och med orsaka störningar i en population, och Anders Ödeen med kolleger har börjat studera vad fåglarnas näthinnor uppfattar medvetet respektive omedvetet.
Pågående experiment går ut på att hönsen får picka på paneler med snabbt blinkande ljus. Nästa steg blir att jämföra fåglarnas reaktioner i beteendeexperimenten med näthinnans reaktioner i ERG, elektroretinografi, genom att belysa näthinnor från avlidna djur.
– Det ger en indikation på hur mycket av näthinnans signaler som når fågelns medvetande, man kan säga att vi tar reda på hur mycket av flimmerkänsligheten som är subliminal, tillägger Anders Ödeen.
Forskarna kommer även att använda ERG för att avgöra hur känsliga fåglars tappar är för olika ljusvåglängder. Experimenten genomförs av Diana Rubene och Tom Lisney.
– Vi testar både flimmerkänslighet och färgseende, tapp för tapp och en färg åt gången.
Krockar med flygplan
När Anders Ödeen tänker på nyttan av att ha kunskap om hur fåglar uppfattar färger, är han särskilt inriktad på hur fåglar kolliderar med flygplan och byggnader. Han har efter diskussioner med Luftfartsstyrelsen insett att sådana kollisioner är den största enskilda orsaken till flygolyckor.
– Kollisionerna är farliga för både fåglar och människor, och de kostar mycket pengar. Här borde man kunna utnyttja skillnader i fåglars och människors färgseende och skrämma bort fåglar från flygplatser genom att till exempel måla och belysa byggnader och flygplan på något särskilt sätt, säger han.
Det pågår forskning om fåglars syn och beteende vid andra universitet, såväl i Sverige som Storbritannien, Chile och Australien. Ändå märker Anders Ödeen att det är beklagligt få forskare som har intresserat sig för ämnet.
– Synen är fågelns klart viktigaste sinne. Det är inte säkert att fåglarna uppfattar naturligt, ofärgat ljus eller ljus som inte flimrar, på samma sätt som vi. Inom kort kommer vi att börja studera var gränsen går för hur mörkt det kan bli innan hönsen förlorar förmågan att se färger.