I Sverige står belysningen för cirka tjugo procent av elanvändningen i bostäder och cirka tjugofem procent av elanvändningen i lokaler. Globalt varierar motsvarande siffror betydligt. Belysning måste fylla flera uppgifter och krav. Förutom den primära att ge ljus måste belysningen också främja människors och djurs hälsa samt välbefinnande. Den måste vara energi- och resurseffektiv och ha liten på- verkan på miljön. Estetiska och ekonomiska krav är också viktiga.
Formas finansierar och har finansierat flera forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att utveckla belysningsområdet. Projekten behandlar frågan ur flera aspekter.
Internationellt
Ett stort internationellt projekt inom belysningsområdet bedrivs inom IEAs program för Energieffektivisering i byggnader och bebyggelse (Energy Conservation in Buildings and Community systems, ECBCS). Ett tjugotal länder, däribland Sverige, deltar i detta projekt, som har som mål att identifiera och påskynda ett ökat användande av högkvalitativa energieffektiva belysningstekniker och integrationen av dessa med andra byggnadssystem så att de uppfyller krav från såväl design-, förvaltnings- som brukarsynpunkt. Syftet med projektet är att värdera teknisk prestanda hos lovande existerande belysningstekniker och hos framtida belysningstekniker och deras inverkan på annan teknik och system för byggnader (till exempel, dagsljus och VVS). Teknikerna och systemen måste uppfylla olika krav med avseende på exempelvis funktion, resurseffektivitet, estetik, ekonomi, komfort och hälsa.
Psykologi
Forskning om de psykologiska aspekterna av belysning har Formas och tidigare Byggforskningsrådet stött genom anslag till institutionen för Miljöpsykologi vid LTH. Miljöpsykologi ingår nu, tillsammans med Tekniska högskolan i Jönköping, i det tvärvetenskapliga centrum för energieffektiv belysning, Ceebel, som har skapats med stöd från Energimyndigheten. Dagsljusområdet är av stor betydelse och är nära kopplat till belysningsfrågan. Vid avdelningen för Energi och Byggnadsdesign har denna fråga studerats i flera projekt. Dagsljusområdet är också av stor vikt för den forskning som bedrivs vid Uppsala universitet kring "smarta fönster" vilken sedan länge har haft stöd från Formas. Senast i ett projekt inom Formas miljötekniksatsning (se Miljöforskning 6/2009).
Ämnesomsättning
Formas har under de senaste åren gett stöd till ett antal projekt som studerar hur olika typer av belysning påverkar människor och djur med avseende på olika aspekter. Vid Stockholms universitet drivs ett projekt om hur belysningen påverkar människans ämnesomsättning. Vid Karolinska institutet pågår ett projekt om hur ultraviolett ljus och dioxiner påverkar människans hud. På Uppsala universitet bedrivs projekt om belysningens påverkan på fåglar och dess betydelse för exempelvis höns och äggproduktion.
Författare
:
Conny Rolén
är forskningssekreterare vid Formas.