Miljöforskning Nummer #1 mars 2010

"Diversitet i markens födovävar"
Katarina Hedlund (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Lunds universitet.
E-post: katarina.hedlund@zooekol.lu.se

Markens artrika organismsamhällen är del av en födoväv som vi idag bara har sparsam kunskap om. Många forskare har länge trott att många processer i marken kan ha kvar sina funktioner trots en lång diversitet hos markorganismerna. En orsak tros vara att det finns en hög andel generella funktioner som behålls trots att arter försvinner. Detta antagande beror snarare på brist på metoder som kan detektera och identifiera specifika funktioner i markens födoväv.

I projektet studerades därför vilka mekanismer som styr födovävens struktur och metoder har tagits fram som visar hur flöden av t ex kol kan studeras i markens födovävar. Resultaten visar hur flödet av kol och andra näringsämnen sker genom mer specifika vägar mellan organismer än man tidigare trott. Metoderna visar att det finns många indirekta vägar mellan markens organismer som är viktiga för stabiliteten hos markens födovävar och ekosystem, vilket hjälper oss förstå hur vi uppfattar markens ekosystem som robusta mot störningar.

"Dikväveoxidemissioner från ekologisk odling styrda av kväveeffektiviteten i systemet"
Leif Klemendtsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Botaniska inst, Kemisk ekologi, Göteborgs universitet.

Jordbruket står för 65-80% av dikväveoxidökningen i atmosfären – en långlivad och stark växthusgas. Den produceras av bakterier i mark när kväve finns tillgänglig, syrehalten är låg och organiskt material finns att bryta ned vid lagom temperatur. I ekologiskt jordbruk är grödorna beroende av kväve som frigörs från organiskt material när grödan inte tar upp kväve, vilket ansetts medföra högre emission än konventionellt jordbruk.

Tillförsel av kväve i ekologisk odling genom användning av gröngödningsgrödor har visat sig medföra stora kväveförluster i form av utlakning och dåligt kväveutnyttjande. I projektet jämfördes hur kväveoxidemissionen påverkas av brukningsmetoder i ekologisk och integrerad växtodling, där det senare använder mineralgödselmedel. Studien har tillfört kunskap om hur man kan odla marken med låga emissioner.