Vinnova står inför en omfattande omorganisation. Anledningen är att det behövs en ny plattform för att fullgöra det statliga uppdraget att höja tillväxten och välståndet i hela Sverige, genom innovationer kopplade till forskning och utveckling. Syftet är nu att få nya kontaktytor. I stället för den organisation, som funnits i tio år, med indelning efter sakfrågor, aktiviteter och internationellt arbete förs nu dessa funktioner samman inom olika branschområden.
Ett av Vinnovas mål är att ge en mätbart ökad hållbar tillväxt i Sverige. Hur går den mätningen till och på vilka områden har ni varit framgångsrika? Vilka områden står på tur?
– Vi gör så kallade effektstudier. Eftersom forskning har långa ledtider mäter vi först ett antal år efter en satsning från Vinnova. I år har vi tittat på småföretag och produktutveckling. Det är svårt att bevisa att våra investeringar ger den effekt vi önskar, men man ser att påverkan på samhället är större än den investering vi har gjort. När vi tittar på enskilda projekt finns ett stort batteri av aktiviteter, som ger bra utväxling av våra investeringar. Vi har många bra exempel på detta inom områden som transport, skog och stålindustrin.
Hur mycket satsar Vinnova på behovsmotiverad forskning på Formas områden: miljö- och energiteknik samt bioteknik? Och hur används de pengarna på bäst sätt?
– Ja, vad är miljöteknik och vad är IT- projekt? De går ofta ihop. Exempelvis stödjer vi ett projekt, där kiselkarbid ska minska omvandlingsförlusterna i halvledare. Detta kommer att ha stor positiv påverkan på miljön inom många applikationsområden. Jag skulle vilja säga att minst hälften av det Vinnova stödjer har en direkt eller indirekt positiv påverkan på miljön. Vad som är viktigt för oss, är att goda idéer realiseras och att viktiga forskningsresultat kommer ut i verkligheten och används, för det är först då effekterna kan realiseras.
Vinnova satsade 2009 sammanlagt 150 miljoner kronor på utveckling av nya lösningar för minskad klimat- och miljöpåverkan i ett framtida hållbart samhälle. Smarta elnät, cykelvänliga städer, miljövänlig sjöfart och ersättningsprodukter för kol och olja kan på så sätt bli verkliga. Nästan 200 projekt sökte tillsammans 1 miljard kronor. Varför satsar ni inte mer? Var projekten inte tillräckligt bra?
– Vi hade en utlysning på 150 Mkr. Och vi hade varit jätteglada om vi kunnat dela ut mer. Detta var en betydande andel av de pengar vi lyste ut förra året.
Det finns de som efterfrågar en klimatsmart näringslivssektor i Sverige. Vad kan Vinnova göra för att detta ska bli verklighet?
– Vi måste få in miljötänkande i allt vi gör, på samma sätt som kvalitet är en grund för allt vi gör. Det tycker jag att även miljö ska bli framgent!
Inom vissa tekniska områden finns forskningsresultat, som bara väntar på att omsättas i kommersiella produkter. Problemet är i många fall dålig tillgång på riskvilligt kapital för utveckling och genomförande. Hur arbetar Vinnova med dessa frågor?
– Vår uppgift är ju att försöka säkerställa att alla goda idéer kommer ut från laboratoriet och blir samhället till gagn. De medel vi har i Sverige för detta är alldeles för små. Vi måste, som land, sätta in mer resurser för att förändra. I senaste regeringspropositionen för forskning och utveckling kom ett välbehövligt tillskott på forskningssidan. Men, vi saknar fortfarande en nationell strategi för hur all denna forskning skall generera tillväxt tillbaka till Sverige.
Nanoteknologin har kommit med stormsteg och använts inom så gott som alla branscher. Antalet applikationer ökar lavinartat samtidigt som forskning om teknologins risker ligger långt efter. Hur ser du på detta?
– Jag är inte speciellt orolig för riskerna. Alla nya teknologier har både för– och nackdelar. Det har vi kunnat hantera. Naturligtvis är det viktigt att definiera riskerna och vara medveten om dem.
Inom området "life sciences", det vill säga läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik, utvecklar nu många länder strategier, som följs upp med kraftfulla åtgärder för att stärka forskningen, främja nätverk, kommersialisering och innovationer. Sverige har en omfattande life-science-industri i internationell jämförelse. Branschen sysselsätter drygt 40 000 personer. Men konkurrensen hårdnar nu. Vad gör Vinnova åt detta?
– Inom området bioteknik, har Sverige varit mycket aktivt. De senaste åren har dock stora förändringar skett. Nu har vi bara kvar ett stort industriföretag samtidigt som vi har många små bioteknikföretag. Vi bör bättre utnyttja vår stora offentlig sektor inom sjukvården till att säkerställa framtiden för de små bioteknikföretagen. Innovativ upphandling från offentliga sektorn är nödvändig för att få ut forskningsresultat från universiteten och skapa miljöer för småföretag att växa i. Därtill behövs skatteavdrag för forskning och riskvilligt kapital.
Hur ser Vinnovas internationella engagemang ut? Satsar ni på innovationer för dagens låginkomstmarknader, som är morgondagens tillväxtmarknader?
– Om vi ska satsa på något så är det på lösningar för svenska företag att kunna utvecklas. Vi ska stötta företag så att de blir framgångsrika på en global marknad. Exempel på det är elektrifiering, som är en viktig förutsättning för att skapa välstånd i utvecklingsländer. Det finns en mängd saker som vi skulle vilja satsa mer på. Det är ju jättebra om vi kan hjälpa fattiga länder samtidigt som vi skapar förutsättningar för näringsliv i Sverige.
Närmare 150 disputerade kvinnliga forskare får under åren 2007–2014 möjlighet till tre års forskarmeritering tack vare Vinnova, som tillsammans med EU-kommissionen står för något mer än halva lönen. Resten står arbetsgivaren för. Anledningen är att disputerade kvinnliga forskare behöver bättre karriärmöjligheter. Hur har det gått för den första kullen som startade 2007?
– Tre av dem som fick pengar i första omgången har blivit utnämnda till professorer!
Vilken bransch tror du inom tio år blir Sveriges internationellt sett mest konkurrenskraftiga?
– Det är omöjligt att säga. Sverige har många styrkor i basindustrin och även nya områden som är IT-relaterade. Vi ser också att turismen ökar mycket tack vare våra stora glest befolkade naturområden. Jag hoppas att vi står oss bra på de områden där vi är duktiga i dag och att vi kan identifiera några nya områden, som kan hjälpa Sverige att utveckla välstånd.
På vilket område önskar du dig mer forskning om du fick välja?
– Jag önskar att även om man håller på med forskning inte är rädd för att gå ut ur laboratorierna och titta på den verklighet som finns runt omkring. Om man jobbar med forskning eller utveckling så måste man se helheten. Vi behöver fler sätt att kunna gå mellan olika sektorer i samhället, så att det är lika meriterande att arbeta två år i näringslivet, som att ha blivit publicerad fem gånger i vetenskapliga tidskrifter. I exempelvis USA kan forskare förflytta sig mellan universiteten och näringslivet under sin karriär. Det är jättesynd att det inte går lika bra i Sverige.
– Jag vill betona att alla bör ha intresse av att forskningsresultat omsätts i nya produkter och företag. Bara genom att öka tillväxten kan vi få medel att bedriva ytterligare intressant forskning.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
Chefredaktör