Miljöforskning Nummer #1 mars 2010

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2010-02-28 12:51:28

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Unga forskare dukar upp funktionell mat

Synergieffekter? Vid Funcfoods seminarium i februari 2010 berättades bland annat om hur blodfetter, blodsockerhalt och tarmar påverkas positivt av blåbär, probiotika, råg, havrekli och en alaolja, som tillverkats av raps- och linfröolja. Illustration: Magda Korotynska 

Unga forskare dukar upp funktionell mat

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 1/2010

Fördel råg och fördel blåbär. Fördel råg och havrekli. Nyttigheter inom forskningsprogrammet Funcfood presenterades under ett seminarium vid Lunds universitet.

Funcfood är ett tvärvetenskapligt doktorandprogram vid excellenscentret Functional Food Science Centre vid Lunds universitet. Till de sju unga forskarnas seminarium kom ungefär 100 personer; forskare, journalister och industrifolk.

Bland de aktuella forskningsresultaten beskrevs en ny teknik för att skräddarsy matfetter. Då tillverkas raps- och linfröolja med ungefär lika mängder ALA som oljesyra. ALA utläses Alfalinloensyra och är en livsnödvändig fettsyra. Alaolja och smör höjer inte blodfettet efter en måltid lika mycket som olivolja. Goda forskningsråd om tarmar gick ut på att man ska äta mer blåbär. Blåbärsskal och till viss del också rågkli och en kombination av havrekli och blåbärsskal har visat sig fördröja inflammation i tjocktarmen. Blåbär tillsammans med probiotika (som kan finnas i så kallad hälsofil och viss yoghurt) minskar inflammation och cancer i tjocktarmen. Rågens rykte förbättrades ännu mer av Liza Rosén, doktorand i industriell näringslära. Hon har studerat vitt rågmjöl och kommit fram till att det ger mycket bättre insulin- och blodsockervärden än både vanligt vetemjöl och kli.

– Det rågmjöl som säljs i butik är ofta en blandning av olika sorter. Vill man optimera hälsofördelarna ska man äta gröd eller bröd gjort på fullkorn, där kornets alla delar finns med, råder hon.

Studier på möss tyder på att det skulle vara positivt för personer som riskerar att utveckla typ 2 diabetes att äta fullkornsråg varje dag i stället för fullkornsvete. Forskarna hoppas kunna designa ett specialbröd för sådana personer.

Hur kan då de här nyttigheterna verka tillsammans, kan man fråga sig. Det är också ett ämne som man studerar just nu vid Functional Food Science Centre. Där får försökspersoner äta livsmedel med olika fysiologiska effekter i en så kallad kostportölj, bland annat för att studera effekter för diabetesrisker.

Relaterade länkar

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning mars 2010

Inledare

Belysning i nytt ljus SNART ÄR DEN HÄR. Den där dagen då människor vänder sina ansikten upp emot himlen. De står på busshållplatser, vid husväggar, sitter på konserthustrappor och parkbän...

Tema

Rätt lampa plus lagom dagsljus Belysning är den näst största energislukaren efter uppvärmning, som drar allra mest. Ljuset spelar stor roll för vakenhet och prestationsförmåga. En enorm utveckli... Belysning – under stark utveckling Belysningsområdet är under stark utveckling, såväl tekniskt som kunskapsmässigt. Det finns en stor potential för en bättre och effektivare belysning. Ny och framtida... Lysdioder med spotlight på människan Är lysdioder framtidens belysning? Energimyndigheten medverkar i projekt som testar nyttan av ljusemitterande dioder i bland annat hissar, trapphus och frysdiskar. Belysning ska vara energisnål och främja hälsa Glödlampan byts nu ut mot effektivare ljuskällor som halogenlampor, kompaktlysrör och lysdioder. Belysning ska inte bara vara energieffektiv utan också främja männis... LED i belysning utomhus I Helsingborg och Luleå jämförs befintlig belysning i vinter med LED-belysning nästa vinter. Inom en snar framtid behöver en stor del av utomhusbelysningen i vå... LED – sparsam och flexibel ljuskälla En helt ny typ av ljuskälla, lysdioden, kan snart minska elbehovet i vissa belysningar med uppemot åttio procent. Redan nu är det möjligt att minska elenergiåtgången... Färg – i fåglars ögon Fåglar kan se fler färger än vad människor kan. Med ökad kunskap om fåglars syn, hoppas forskare kunna minska stressen bland höns. Och kanske till och med förebygga ... Långt från djungelhönan Flera faktorer. – Ljus, genotyp och foder är tre viktiga orsaker till fjäderplockning och kannibalism bland höns, förklarar Ragnar Tauson, professor i fjäderfäpro... UV-ljus renar danskt avloppsvatten Vet badgästerna i Hörsholms kommun hur bra de har det? Varje sommar kopplar reningsverket på UV-belysning som ett extra steg i avloppsreningen. Men än så länge klara... Nytt ljus på giftet i kroppen Kemiska ämnen, som liknar naturliga signalsubstanser, stör viktiga biologiska system. Nu har forskarna upptäckt att ljus bildar en biologisk signalsubstans (ett nytt... För mycket ljus problem vid dator Sedan skärmen hamnat på de flesta arbetsbord har blicken höjts från att titta ner på papper till att titta rakt fram. I det omgivande synfältet finns då ofta ett fön...

Intervjun

Vinnovas GD: Gå ut ur labben! Miljötänkande och kvalitet i allt, som Vinnova gör, mer riskvilligt kapital från staten för utveckling av forskningsresultat, skatteavdrag för forskning och riskvill...

Övriga artiklar

Stolta stad! Fredmans epistlar fyllde Uppsala Konsert och Kongress den 9 februari. Bellman fick illustrera temat Staden på årets Forum för miljöforskning, innan poesin dränktes i... 36 miljoner kronor Forskning om hästens luftvägar, leder och foder får pengar av Stiftelsen hästforskning, som beslutat att ge 18 nya projekt cirka 36 miljoner kronor de närmaste tre å... Klimatsmarta soptippar En forskargrupp har testat en ny metod för att bättre spåra, fånga upp och återanvända metan samt även för att hitta annat farligt avfall i nya och gamla deponier. Unga forskare dukar upp funktionell mat Fördel råg och fördel blåbär. Fördel råg och havrekli. Nyttigheter inom forskningsprogrammet Funcfood presenterades under ett seminarium vid Lunds universitet. Mammut och människa levde tillsammans En internationell forskargrupp har hittat rester av fossilt DNA i Alaskas marksediment. De visar att den ullhåriga mammuten dog ut cirka 2500 år senare än man hittil... Hot mot bisamhället Honungsbiet är utsatt för mikroorganismer som kan skada de enskilda individerna och slå ut hela bisamhällen. Eva Forsgren vid SLU har med molekylära metoder undersök... Formas forskarråd Formas forskarråd är Formas högsta beslutande organ. Rådet består av tretton ledamöter. Sju av ledamöterna väljs av en elektorsförsamling som består av forskare från... Svensken ändrar sig om rovdjur Svenskarnas attityder till rovdjuren har ändrats de senaste fem åren. SLUforskare har jämfört svar från enkäter 2004 och 2009. Husen har haft många färger Gult med vita knutar. Linolja. Många som vill måla ett hus i gammal stil eller återställa sitt gamla hus i ett mer ursprungligt skick, får ofta samma råd av experter... Gigantisk skräpflod om tundran tinar Arktis och framförallt Laptevhavet norr om Sibirien tar emot stora mängder vatten från ryska floder, inte minst från Lena. Den är – sett till både avrinningsområde o... SLU-konferens om skogens skadegörare I Kanada är contortatallen hotad, särskilt av "mountain pine beetle", en bagge som skadat 14 miljoner hektar skog. Det var ett av många rön som presenterades vid SLU... Vind- och vågkraft skapar rev Vind- och vågkraftsfundament i havsmiljö kan öka förekomsten av fisk och skaldjur. Också blåmusslor och havstulpaner gynnas. Stora stenar runt fundamenten förhindrar...

Notiser

Supermaterial lyser i framtiden Ultratunna och strömsnåla organiska lysdioder, så kallade OLEDs, finns i mobiltelefoner, kameror och små tv-apparater. Dagens OLEDs är relativt dyra att tillverka. N... Full pott för SLU Sveriges lantbruksuniversitets forskargrupper tog full pott när Formas delade ut forskningsanslag inom området Biomassa. Samtliga sökande SLUforskare beviljades ansl... Kommersiell vågkraft I februari 2010 beslöt Energimyndigheten att bidra med 139 miljoner kronor för en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på västkusten. Tekniken bygger på forskning... Farlig EHEC-bakterie bland kor och grisar En sjukdomsframkallande bakterie kallad Escherichia coli O157:H7 finns i var tionde mjölkbesättning i Sverige. Veterinär Erik Eriksson har i sitt doktorsarbete vid S... 3,7 miljarder kronor till miljö och klimat Vid årsskiftet trädde en rad satsningar på miljö- och klimatåtgärder i kraft inom landsbygdsprogrammet. Drygt 3,7 miljarder går till fem utmaningar, som EU:s jordbru... Sprid marina resultat! Svensk marin forskning håller hög kvalitet och är högst relevant. Däremot når forskningsresultaten ofta inte ut till politiker och praktiker. När forskarna samarbeta... Spar energi med smarta fönster Smarta fönster kan regleras mellan ett mörkt och ett ljust tillstånd för att minimera övervärmning på sommaren och maximera insläpp av solvärme på vintern. Andrea...

Resultat av forskning

Av rätta virket Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Markvärdigt Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Hårda bud för smågrisar Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Inte bara vatten Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Vidare länkar

Sidfot