Formas, Naturvårdsverket, Mistra och Delegationen för hållbara städer arrangerade konferensen. Under två dagar lyssnade, talade och debatterade forskare, praktiker, myndigheter, departement, företagare och intresseorganisationer. Statssekreterare Elisabeth Falemo från miljödepartementet fick första ordet. Eftersom städers utveckling är kopplad till hållbarhetsfrågan, har regeringen beslutat om den så kallade Klimatmiljarden. Några spjutspetsprojekt inom hållbar stadsutveckling har fått ta del av pengakakan.
– Städerna kan innebära problem, men de kan också vara lösningarna, sade Falemo.
Minskad sårbarhet
Detta var inte heller främmande för professor Thomas Elmqvist från Stockholm Resilience Center som talade om Den (o)hållbara staden.
– En innovativ lösning är Urban vertikal odling, på höjden mitt i staden, sade Thomas Elmqvist och visade bilder av fantasifull arkitektur, där naturen tar plats på tak och våningsplan. Ekosystemtjänster kan stärka människors hälsa, och de kan minska sårbarheten när städer möter klimatförändringen, berättade han. I New Orleans restaureras våtmarker som vid framtida cykloner kan reducera våghöjden.
Arkitekt Jerker Söderlind från KTH tog vid. Han ser 1900-talets modernistiska regelverk som käppar i hjulen för innovativa, hållbara lösningar.
Tenstas energi. Planerare, kommunpolitiker, forskare, alla fick en injektion av verklighet, när kunskaps- och designcentret Livstyckets fantastiska tyger plockades fram ur Birgitta Notlöfs väska. Alla med en gripande historia, alla med ett budskap om människan. Foto: Jonas Förare
– Det är dags att riva några av 1900-talets sanningar! Men vågar vi? Vill vi? frågade han.
Handens fingrar räckte knappt när Söderlind räknade upp bakåtsträvarna: bullernormer, strandskydd, trafiksäkerhet, miljökrav, kulturreservat, naturreservat, förbifartsleder… Enligt honom är spanska Barcelona, där palmer vajar förföriskt, överlägset Atlanta med femfiliga motorvägar, utifrån de tre mätbara måtten på hållbarhet: energi-, material- och tidseffektivitet. Nästa jämförelse fick mothugg. När Söderlind lät Gamla Stan i Stockholm representera det kloka, hållbara valet, medan miljonområdet Tensta fick stå för det ohållbara, satte Birgitta Notlöf vassa klackar i scengolvet. Hon grundade designcentret Livstycket i Tensta för 18 år sedan. Nu intog hon scenen med ett livfullt bildspel, men framför allt med egen energi, och hon satte människorna framför miljonprojektets fasader. Tensta för henne är kärlek, närhet, svett och blod.
Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson från Malmö stad berättade om hur man i Malmö vill skapa spagettistaden med förtätning och integrering, där strukturer kan växa samman.
– Vi är starkt idédrivna i Malmö. Och vi behöver återinföra den kommunala fastighetsskatten! underströk Christer Larsson.
Framtid i sinom tid
Per Lundin från KTH talade om Bilsamhället – framväxt och konsekvenser.
– Städerna har formats efter bilen och skapat ett bilberoende. Vi får inte gå för fort fram med framtidsvisionerna, sade han och varnade för fenomenet frusen ideologi.
Det var svårt att välja mellan seminariets workshops. Till exempel fanns där Barnperspektiv i planeringen – varför är det så svårt? om att barn vägs mot ekonomi för hur marken ska användas. Stadens grönblå infrastruktur handlade om grönska och vatten. Mobilitet och tillgänglighet – hur underlättas hållbara beteenden? tog upp människors resor kors och tvärs.
Konferensens moderator Lars Berggrund, senior advisor på Banverket, tillika Bellmanuttolkare, drog bland annat följande slutsats:
– Sätt att hantera konflikter, långsiktighet och den sociala dimensionen måste utvecklas, sammanfattade han.