Per Möller, professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet, har tillsammans med forskarkolleger undersökt markprover från gamla sedimentlager i Alaskasinre. De orörda sedimentlagren fungerar som titthål bakåt i tiden, till årtusendena kring och efter den senaste istidens slut. Forskarna har i sina markprover hittat mitokondrie-DNA, som finns i kroppens celler hos alla djur, från bland annat ullhårig mammut och vildhäst. De fossila DNA-resterna kommer från urin, avföring, hudavlagringar och hårstrån från de djur som levde på platsen en gång i tiden. Tidigare fakta anger att dessa bägge arter dog ut i nordvästra Nordamerika för mellan 15000 och 13 000 år sedan. Men de nya fynden pekar på att både den ullhåriga mammuten och vildhästen fanns kvar till för cirka 10500 år sedan. Människans inträde på scenen har hittills ansetts orsaka en hastig utrotning av en rad större däggdjur i området. Enligt de nya rönen har människan och såväl den ullhåriga mammuten som vildhästen existerat tillsammans under flera tusen år. Forskning kring utdöda djur har hittills huvudsakligen byggt på så kallade makrofossil, det vill säga fossila rester av främst skelettdelar och tänder. Det kan krävas flera tusen individer av en viss art för att det ska resultera i ett enda makrofossilfynd. Per Möller med kolleger säger att fossilt mitokondrie-DNA kan utgöra en mer förfinad möjlighet att hitta spår av enskilda individer.