Med den nya metoden går det att avgöra om marken kan ge problem med att husen sätter sig eller om hälsofarlig gas riskerar tränga upp ur marken.
– Dessutom skulle deponier också kunna användas för gruvbrytning, eftersom flera är rika på värdefullt, metallrikt skrot, berättar Torleif Dahlin, professor i Teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola som tillsammans med byggkonsultbolaget Tyréns och NSR, Nordvästra Skånes renhållnings AB, är engagerad i projektet.
– Med så kallade resistivitetsmätningar, som utgår från principen att olika material leder ström olika bra, kan man i kombination med andra metoder, spåra deponigaser, säger Virginie Leroux, forskare i teknisk geologi vid LTH. Hon kommer från Frankrike, som jämte Sverige är ledande inom området.
För att få en säkrare tolkning kommer de i Helsingborg också att mäta variationer i fukt och temperaturer samt ta gasprover.
Bara i Sverige finns knappt 200 aktiva deponier och flera tusen gamla soptippar, främst med restavfall, som mat, trä och växtdelar. När sådant organiskt material i syrefattiga miljöer bryts ner bildas metan, en växthusgas som är 21 gånger kraftigare en koldioxid. Men om metanet istället samlas upp kan den istället användas för att producera el och värme. Ett annat mål är att spåra föroreningar och därmed minska risken för att olika föroreningar läcker ut med lakvatten.