Miljöforskning Nummer #1 mars 2010

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2010-02-28 12:51:29

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Formas forskarråd

Formas forskarråd

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 1/2010

Formas forskarråd är Formas högsta beslutande organ. Rådet består av tretton ledamöter. Sju av ledamöterna väljs av en elektorsförsamling som består av forskare från landets universitet och högskolor. Regeringen utser ordföranden och ytterligare fem ledamöter, varav Formas generaldirektör är en.

Ordförande Lars-Erik Liljelund.

Formas forskarråd har följande sammansättning från och med den 1 januari 2010:

  • Ordförande är Lars-Erik Liljelund, generaldirektör i Statsrådsberedningen.

Utsedda av regeringen

  • Rolf Annerberg, generaldirektör, Formas,
  • Linda Hedlund, skogsdirektör, LRF Skogsägarna (ersättare Peter Westman, WWF),
  • Mårten Lindström, civilingenjör, More10 AB (ersättare Fredrik Meurman, Boverket),
  • Eva Pettersson, forskningschef, Stiftelsen Lantbruksforskning (ersättare Katarina Hörnfeldt Olson, avdelningschef, Livsmedelsverket),
  • Annika Åhnberg, konsult (ersättare Ingemar Berglund, avdelningschef, Fiskeriverket).

Valda av universiteten

  • Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi, Göteborgs universitet (ersättare Lars Tranvik, professor i limnologi, Uppsala universitet),
  • Runar Brännlund, professor i nationalekonomi, Umeå universitet (ersättare Hans Westlund, gästprofessor, KTH),
  • Per Jensen, professor i etologi, Linköpings universitet (ersättare Stina Ekman, professor i patologi, SLU,
  • Torgny Näsholm, professor i skoglig ekofysiologi, SLU (ersättare Kerstin Huss-Danell, professor vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU,
  • Agneta Oskarsson, professor i farmakologi & toxikologi, SLU (ersättare Katarina Eckerberg, professor i statsvetenskap, särskilt offentlig förvaltning, Umeå universitet),
  • Henrik Smith, professor i zooekologi, Lunds universitet (ersättare Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, Uppsala universitet),
  • Eva Wäckelgård, professor i fasta tillståndets fysik, särskilt solenergi-tillämpningar, Uppsala universitet (ersättare Anne-Marie Tillman, professor i miljösystemanalys, Chalmers).

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning mars 2010

Inledare

Belysning i nytt ljus SNART ÄR DEN HÄR. Den där dagen då människor vänder sina ansikten upp emot himlen. De står på busshållplatser, vid husväggar, sitter på konserthustrappor och parkbän...

Tema

Rätt lampa plus lagom dagsljus Belysning är den näst största energislukaren efter uppvärmning, som drar allra mest. Ljuset spelar stor roll för vakenhet och prestationsförmåga. En enorm utveckli... Belysning – under stark utveckling Belysningsområdet är under stark utveckling, såväl tekniskt som kunskapsmässigt. Det finns en stor potential för en bättre och effektivare belysning. Ny och framtida... Lysdioder med spotlight på människan Är lysdioder framtidens belysning? Energimyndigheten medverkar i projekt som testar nyttan av ljusemitterande dioder i bland annat hissar, trapphus och frysdiskar. Belysning ska vara energisnål och främja hälsa Glödlampan byts nu ut mot effektivare ljuskällor som halogenlampor, kompaktlysrör och lysdioder. Belysning ska inte bara vara energieffektiv utan också främja männis... LED i belysning utomhus I Helsingborg och Luleå jämförs befintlig belysning i vinter med LED-belysning nästa vinter. Inom en snar framtid behöver en stor del av utomhusbelysningen i vå... LED – sparsam och flexibel ljuskälla En helt ny typ av ljuskälla, lysdioden, kan snart minska elbehovet i vissa belysningar med uppemot åttio procent. Redan nu är det möjligt att minska elenergiåtgången... Färg – i fåglars ögon Fåglar kan se fler färger än vad människor kan. Med ökad kunskap om fåglars syn, hoppas forskare kunna minska stressen bland höns. Och kanske till och med förebygga ... Långt från djungelhönan Flera faktorer. – Ljus, genotyp och foder är tre viktiga orsaker till fjäderplockning och kannibalism bland höns, förklarar Ragnar Tauson, professor i fjäderfäpro... UV-ljus renar danskt avloppsvatten Vet badgästerna i Hörsholms kommun hur bra de har det? Varje sommar kopplar reningsverket på UV-belysning som ett extra steg i avloppsreningen. Men än så länge klara... Nytt ljus på giftet i kroppen Kemiska ämnen, som liknar naturliga signalsubstanser, stör viktiga biologiska system. Nu har forskarna upptäckt att ljus bildar en biologisk signalsubstans (ett nytt... För mycket ljus problem vid dator Sedan skärmen hamnat på de flesta arbetsbord har blicken höjts från att titta ner på papper till att titta rakt fram. I det omgivande synfältet finns då ofta ett fön...

Intervjun

Vinnovas GD: Gå ut ur labben! Miljötänkande och kvalitet i allt, som Vinnova gör, mer riskvilligt kapital från staten för utveckling av forskningsresultat, skatteavdrag för forskning och riskvill...

Övriga artiklar

Stolta stad! Fredmans epistlar fyllde Uppsala Konsert och Kongress den 9 februari. Bellman fick illustrera temat Staden på årets Forum för miljöforskning, innan poesin dränktes i... 36 miljoner kronor Forskning om hästens luftvägar, leder och foder får pengar av Stiftelsen hästforskning, som beslutat att ge 18 nya projekt cirka 36 miljoner kronor de närmaste tre å... Klimatsmarta soptippar En forskargrupp har testat en ny metod för att bättre spåra, fånga upp och återanvända metan samt även för att hitta annat farligt avfall i nya och gamla deponier. Unga forskare dukar upp funktionell mat Fördel råg och fördel blåbär. Fördel råg och havrekli. Nyttigheter inom forskningsprogrammet Funcfood presenterades under ett seminarium vid Lunds universitet. Mammut och människa levde tillsammans En internationell forskargrupp har hittat rester av fossilt DNA i Alaskas marksediment. De visar att den ullhåriga mammuten dog ut cirka 2500 år senare än man hittil... Hot mot bisamhället Honungsbiet är utsatt för mikroorganismer som kan skada de enskilda individerna och slå ut hela bisamhällen. Eva Forsgren vid SLU har med molekylära metoder undersök... Formas forskarråd Formas forskarråd är Formas högsta beslutande organ. Rådet består av tretton ledamöter. Sju av ledamöterna väljs av en elektorsförsamling som består av forskare från... Svensken ändrar sig om rovdjur Svenskarnas attityder till rovdjuren har ändrats de senaste fem åren. SLUforskare har jämfört svar från enkäter 2004 och 2009. Husen har haft många färger Gult med vita knutar. Linolja. Många som vill måla ett hus i gammal stil eller återställa sitt gamla hus i ett mer ursprungligt skick, får ofta samma råd av experter... Gigantisk skräpflod om tundran tinar Arktis och framförallt Laptevhavet norr om Sibirien tar emot stora mängder vatten från ryska floder, inte minst från Lena. Den är – sett till både avrinningsområde o... SLU-konferens om skogens skadegörare I Kanada är contortatallen hotad, särskilt av "mountain pine beetle", en bagge som skadat 14 miljoner hektar skog. Det var ett av många rön som presenterades vid SLU... Vind- och vågkraft skapar rev Vind- och vågkraftsfundament i havsmiljö kan öka förekomsten av fisk och skaldjur. Också blåmusslor och havstulpaner gynnas. Stora stenar runt fundamenten förhindrar...

Notiser

Supermaterial lyser i framtiden Ultratunna och strömsnåla organiska lysdioder, så kallade OLEDs, finns i mobiltelefoner, kameror och små tv-apparater. Dagens OLEDs är relativt dyra att tillverka. N... Full pott för SLU Sveriges lantbruksuniversitets forskargrupper tog full pott när Formas delade ut forskningsanslag inom området Biomassa. Samtliga sökande SLUforskare beviljades ansl... Kommersiell vågkraft I februari 2010 beslöt Energimyndigheten att bidra med 139 miljoner kronor för en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på västkusten. Tekniken bygger på forskning... Farlig EHEC-bakterie bland kor och grisar En sjukdomsframkallande bakterie kallad Escherichia coli O157:H7 finns i var tionde mjölkbesättning i Sverige. Veterinär Erik Eriksson har i sitt doktorsarbete vid S... 3,7 miljarder kronor till miljö och klimat Vid årsskiftet trädde en rad satsningar på miljö- och klimatåtgärder i kraft inom landsbygdsprogrammet. Drygt 3,7 miljarder går till fem utmaningar, som EU:s jordbru... Sprid marina resultat! Svensk marin forskning håller hög kvalitet och är högst relevant. Däremot når forskningsresultaten ofta inte ut till politiker och praktiker. När forskarna samarbeta... Spar energi med smarta fönster Smarta fönster kan regleras mellan ett mörkt och ett ljust tillstånd för att minimera övervärmning på sommaren och maximera insläpp av solvärme på vintern. Andrea...

Resultat av forskning

Av rätta virket Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Markvärdigt Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Hårda bud för smågrisar Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Inte bara vatten Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.
5
MEST LÄSTA
artiklar från detta
och äldre nummer
1.Aralsjöns öde ändrar klimatet 2.Genetik för djur och människor 3.Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön 4.Räcker skogen för snabbt växande ekonomier? 5.En vit plats på Jorden

Vidare länkar

Sidfot