Miljöforskning Nummer #2 maj 2010

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2010-04-26 13:48:18

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut

Angeläget forskningsområde

Under marken i stadsmiljön

Av Björn Sellberg
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 2/2010

Byggen under jord ökar för närvarande kraftigt. Vår berggrund kommer att i allt högre grad utnyttjas för transporter, förrådsutrymmen och garage. Flera stora tunnelprojekt pågår i landet. Samtidigt är kunskapen inte tillräcklig om vad som händer i underjorden när ingreppen sker. Ett nytt forskningsprogram tas nu fram i samarbete med bransch och forskningsinstitut.

Urbaniseringen är sedan länge ett faktum. Städerna breder ut sig över bra odlingsmark, instabila markområden, gamla sjöbottnar samt över grönytor vid stadsförtätning. I ökad omfattning blir städerna sårbara system. De kan lätt utsättas för ras, skred och översvämningar. Samtidigt ökar trafiken. Miljöproblemen är omfattande och rör hälsa, avfallshantering, ren luft och rent vatten. En strukturerad planering av natur- och energiresurser är nödvändig. Frågor om markanvändning är centrala för utveckling av infrastruktur, byggverksamhet och industriell aktivitet. I tätortsområden finns uppenbara trender att idag bygga på höjden. Eftersom det endast finns begränsade ytor för expansion kommer underjordsbyggandet att öka kraftigt. Vår berggrund kommer att i allt högre grad utnyttjas för transporter, förrådsoch lagringsutrymmen, parkeringsplatser och garage. Detta är redan en verklighet i vissa städer i Sverige och i många andra länder.

Pågående infrastrukturprojekt

Det finns ett flertal exempel på avslutade, pågående och planerade infrastrukturprojekt i Sverige som ansluter till de områden där befolkningskoncentrationen expanderar

– i Stockholm: Södra och Norra länken, yttre Tvärleden, Citybanan, tvärspårvägsutbyggnaden och neddragningen av kablar i tunnlar i berggrunden, Förbifart Stockholm,

– i Göteborg: Götatunneln, Nord- och Västlänken, Kringen och

– i Malmöregionen den stora satsningen Citytunneln med anslutning till Öresundsbron.

I ökad utsträckning kan större infrastrukturprojekt också beröra andra befolkade områden.

Jord, berg och vatten

Urbant undermarksbyggande ställer mycket stora krav på tekniskt kunnande och erfarenheter för projektering och genomförande. Hänsyn måste tas till komplexa geologiska, hydrogeologiska och bergtekniska förutsättningar liksom till de störningar och konfliktpunkter som uppstår med befintliga anläggningar under mark och med den intakta gatuoch boendemiljön. Urbant byggande ställer således stora krav på kunskap om förhållandena i underjorden. Geovetenskapliga och andra undersökningar behövs för ökad kunskap om geologi, geoteknik, bergteknik, hydrogeologi och materialegenskaper både på djupet och i angränsande områden. Flerdimensionellt modellbyggande blir ett viktigt och nödvändigt redskap för att risker ska kunna bedömas. Ett flertal problemområden kan identifieras: vatten, förstärkning, dränering, underhåll, utbildning och livscykelkostnader.

Ny satsning på forskning

I höstas träffades forskare från SGU, Befo, SBUF och SGI tillsammans med representanter från industri, myndigheter och beställare i en workshop på Formas för att diskutera stadsmiljö och underjord.

Diskussionerna under workshopen var dynamiska och många förslag och synpunkter kom fram. Man enades om att det är ett stort behov av breda och uthålliga forsknings- och utvecklingsaktiviteter den närmaste tiden. Trots värdefulla insatser i flera tidigare FoU program behövs nu intensifierad och uthållig FoU bland annat för att undvika stora extrakostnader – som beror på bristande kunskapsunderlag - vid den stora svenska utbyggnaden av infrastruktur, som har påbörjats och kommer att fortsätta i stor omfattning.

Insatserna bör vara betydligt större och uthålligare – program som löper över en längre tid - än vad som tidigare har förekommit. Forskningsprogrammen bör ha övergripande fokus på hållbar utveckling och klimat – anpassning, hänsyn och minskning av växthusgaser. Viktiga frågor är

  • Vatten och dess samspel med berg och jord
  • Säkerhet och prognoser innefattande bland annat a riskanalys, arbetsmiljö, förundersökningsmetodik
  • Drift och underhåll
  • Effektivitet – här i en mycket vid bemärkelse, som innefattar många undergrupper, se text nedan.
  • Logistik och materialförsörjning

I skrivande stund pågår ett arbete med att starta ett kraftfullt och långsiktigt forskningsprogram, GEOINFRA. Dess inriktning och omfattning har ett brett stöd inom forskningsvärlden, branschen med utförare och beställare, problemägarna och flera finansiärer. Ovanstående fem breda forskningsområden bör utvecklas i ett långsiktigt (ca 6 år) forsknings- och utvecklingsprogram med tillhörande insatser för kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring. En bred krets finansiärer eftersträvas i den föreslagna fortsättningen av arbetet att bedrivas från i år fram till sommaren 2011.

Forskningsinsatserna karaktäriseras av följande:

  • Brett forskningsprogram med delvis nya utförarkonstellationer vilket kräver en mjuk start och en mjuk avvecklingsfas. Programmet bör ha en längd i tid som tillåter genomgripande forskningsinsatser med klar inriktning på samhällsekonomiska besparingar. Det är viktigt att öka kunskapen innan de stora investeringarna i infrastruktur sker – det är samhällsekonomiskt lönsamt.
  • Aktiviteterna inom programmet bör kunna startas med rimlig volym utan att vänta på att alla finansiärer har fattat beslut om deltagande.
  • Forskningen blir en bra komplettering till andra satsningar inom urban miljö.

Författare :

Björn Sellberg

Länkar

Miljöforskning maj 2010

Inledare

Miljöforskning går under jorden NÄR MAN GÅR PÅ EN GATA på södra Manhattan i New York kan man plötsligt höra det välbekanta ljudet från ett förbirusande tunnelbanetåg dunkedunk-dunkedunk... Ljudet v...

Tema

Bygge i det fördolda Flera stora satsningar på infrastruktur pågår nu i Sverige. Av dessa utgör tunnlar och andra underjordiska byggen en väsentlig del. Samtidigt hävdar forskare och pra... Under marken i stadsmiljön Byggen under jord ökar för närvarande kraftigt. Vår berggrund kommer att i allt högre grad utnyttjas för transporter, förrådsutrymmen och garage. Flera stora tunnelp... Mer infrastruktur för pengarna Forskning om infrastruktur under mark och i berg är kraftigt eftersatt. Ändå visar beräkningar att varje ny insats av medel till forskning och utveckling ger hundraf... Bygg inte på lösa grunder! – Uttrycket är tvetydigt och bra, tycker Bo Lind, forskningschef vid SGI, Statens geotekniska institut. Han berättar att en stor del av skadekostnaderna i byggen är ... Geovetenskapen tas för given Att så få elever kommer i kontakt med geovetenskap under sin skoltid är olyckligt, säger Lars Persson, forskningschef på SGU. I Norge har man förstått. Men varför är... Vattenkraftverk under jord Med dyr olja och klimathot vill grönländare byta fossila bränslen mot vattenkraft. Ett helt nytt underjordiskt vattenkraftverk på 15 MW ersätter de befintliga oljeba... Tunnlar kräver speciell kunskap De geologiska osäkerheterna innebär att undermarksprojekt kan betraktas som innovationsprojekt, eftersom kunskaperna om den geologiska prognosen ständigt uppdateras.... Ömsesidig nytta av riskforskning VID INSTITUTIONEN FÖR JORD- OCH bergmekanik vid KTH har forskning kring riskhantering i geo- och bergteknik bedrivits sedan mitten av 1980-talet. År 1993 initierades... Grundvattnets kemi joker i leken Hur grundvattnets kemi kommer att bete sig i området kring ett tunnelbygge är svårt att förutsäga. Grundvattenbildning och flödesmönster påverkas mer eller mindre oc... Så hålls koll på tunnelbygget Flera tunnelprojekt pågår och planeras i Sverige just nu och ett problem är förseningar och överskridna kostnader. En förklaring är svårigheter att hantera geologisk...

Intervjun

Ger branschen viktig kunskap för hållbar utveckling Säkra byggsystem, miljömässigt hållbara livsmedel och effektiv resursanvändning. Dessa är några områden där SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut vill höja kunskap...

Övriga artiklar

Jordbruk nyckelområde i EU:s forskningssamarbete Ett kunskapsbaserat samhälle är en av grundpelarna i det nyligen antagna Lissabon-fördraget. Joint Programming (JP) är en respons på de stora utmaningar som mänsklig... World Urban Forum i Rio Den 22–26 mars 2010 genomförde FN:s boende- och bebyggelseprogram UN-HABITAT konferensen World Urban Forum 5 (WUF 5) i Rio de Janeiro. Tema för årets Forum var The R... En bra uppväxt ger resultat I mars 2010 redovisades forskningsprojekt som under fyra år arbetat med de tidiga faserna i skogens skötsel. Det motsvarar en del av de 24 miljoner kronor som Formas... Svenska fenologinätverket ”under uppbyggnad” Fenologi handlar om tidsmönster i naturen. Dessutom försöker fenologer förstå vad som styr dessa mönster och vad som händer om de förändras. Nu byggs ett nätverk av ... Kycklingar får bättre transport I samband med att slaktkycklingar lastas och transporteras i Sverige, dör mellan 0,04 – 0,29 procent i mekaniskt ventilerade bilar. Det ses som ett lågt antal i ett ... Moringaträdets frön kan rena vatten En svensk-afrikansk studie visar en billig metod att rena vatten. Det är trädet Moringa oleifera, som i en viss fas kan göra samma nytta som aluminium. Utan bieffekt... Kemikaliecocktail drabbar människa och miljö Under sin livstid exponeras människan för en mängd kemikalier genom mat, vatten, läkemedel, skönhetsprodukter, kläder, skor och luften vi andas. Forskare vid Götebor... Lovéncentret ger namn åt bakterie Forskare vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, har påträffat en helt ny bakterieart som bara lever i Gullmarsfjorden. Bakterien döps ...

Notiser

Nytt ramprogram: ekoproduktion och -konsumtion Ett fjärde ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion för åren 2010- 2012 har arbetats fram i en bred förankringsprocess, där Centrum för uthå... 36 miljoner gör butiker hållbara Klimatmärkta livsmedelsbutiker för klimatsmarta livsmedelsval, Metoder för att minska matsvinnet i livsmedelsbutiker, Stöd till gröna och etiska marknader samt hållb... Grönt Pennpris till kulturdatabas 2010 års Gröna Pennpris gavs i april till Svensk kulturdatabas, SKUD, vid Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Uppsala universitet. Priset delades ut under mäs... Forskningsstiftelserna mer självständiga Regeringen lämnade i mars 2010 till riksdagen propositionen Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning. Förslaget innebär att regeringen inte längre... Framgång för stadsforskning Hög produktivitet + god kvalitet. Så lyder betyget för Centrum för urbana och regionala studier (Cures) vid Örebro universitet. För utvärderingen stod Formas, som ra... Ljusdioder för krukor Hur det går att belysa krukväxter och salladsskott med LED-teknik undersöks nu vid SLU i Alnarp. Hittills har forskarna funnit att blomningen hos kortdagsväxter, so... Seminarium om fetma och miljögifter Sambandet mellan fetma och miljögifter kommer att belysas under ett seminarium vid Uppsala universitet den 7 juni 2010. Seminariet sponsras av Formas, Uppsala univer... Dagfjärilar övervakas Våren 2010 startar ett riksomfattande projekt om dagfjärilar. Här behövs allmänhetens hjälp. En forskare vid Lunds universitet har fått Naturvårdsverkets uppdrag att... Ny bok: Sälg – livets viktigaste frukost I takt med det moderna jord och skogsbrukets framväxt har antalet gamla sälgar minskat i Sverige. Så påverkar vindkraften miljön Forskningsprogrammet Vindval har publicerat en populärvetenskaplig rapport om vindkraftens miljöpåverkan. Rapporten heter Nu vet vi det här. Vindkraftens miljö - påv...

Resultat av forskning

Transporter som främjar välfärden Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Bättre spis till rätt pris? Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Viktiga doldisar i svampvärlden Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Vidare länkar

Sidfot