VID INSTITUTIONEN FÖR JORD- OCH bergmekanik vid KTH har forskning kring riskhantering i geo- och bergteknik bedrivits sedan mitten av 1980-talet. År 1993 initierades ett forskningsprojekt kring hantering av ingenjörsgeologiska risker. Projektet tog avstamp i kärnkrafts- och processindustrin, där riskhantering och användning av verktyg och arbetssätt var väl utvecklat. Syftet var att se om vi också kunde överföra denna kunskap och utnyttja den inom bergtekniken och undermarksbyggandet.
Information på rätt sätt
Det var ett stort anläggningsprojekt som stod i fokus: Hallandsåsprojektet, med sin välkända, långa och brokiga historia. Det spänner över många vetenskapliga discipliner och innehåller många intressanta aspekter, alltifrån ekologi/miljö via geovetenskap till politiska och samhällsrelaterade frågor. Genom data från Hallandsåsprojektet studerades på KTH hur man på ett strukturerat sätt kan hantera osäker information, som exempelvis data från geologiska undersökningar, och genom sannolikhetsbaserade modeller ta fram tillförlitliga geologiska prognoser.
Projektet beskriver även hur viktigt det är att information kommuniceras på rätt sätt för att bli förstådd på alla nivåer, av samtliga nyckelpersoner i ett projekt. Informationen är också avgörande för att öka riskmedvetenheten, och därmed undvika oönskade händelser.
Öppet system för riskhantering
I Hallandsåsprojektet har vi utnyttjat resultaten från forskningsprojektet för att bygga upp ett bra system för riskhantering. Det generella verktyg vi använder kallas Risk Administration Tool och ger bland annat en möjlighet att kvantifiera och följa projektets totala riskexponering över tiden. Det innebär att vi på ett bättre sätt kan koppla ihop det detaljerade riskarbetet med budgetarbete och kostnadsuppföljningar. Det leder till en transparent skattning av projektets risker och aktivare riskhantering. Inga hemligheter alltså.
Vi behöver mer kunskaper om hur man bedömer sannolikheter av att vissa händelser kan inträffa, samt system för att uppdatera riskanalyser, följa upp riskreducerande åtgärder och bedöma deras nytta.
Författare
:
Robert Sturk
är Teknisk chef på Skanska