Geovetenskapen är bortglömd, trots att den berör oss alla, konstaterar Lars Persson. Den finns i tunnlar, bergrum, metaller i datorer, jetmotorer, bilar, TV-apparater, mobiltelefoner, grus, sand och lera, energi, grundvatten... Allt!
Nationalkommittén för geologi under Kungliga vetenskapsakademien arbetar för att geovetenskapen ska införas i skolsystemet.
– Det har vi ännu inte fått gehör för, trots att man lyckats i Norge, och ämnet finns även inom naturgeografin på danska gymnasier, säger Lars Persson.
SGU och resten av geovetar-Sverige försöker ändå nå skolorna genom att varje år bjuda in allmänhet, beslutsfattare, lärare och skolelever till Geologins dag. Och under SGU:s forskningsdagar i april 2010 diskuteras svensk geovetenskaplig forskning, bland annat kopplad till infrastruktursatsningar.
Lär ej av våra misstag
Aktiva zoner med jordbävningar och vulkanism följer jordens plattgränser. När Haiti och Chile drabbades av jordbävningar, blev det uppenbart hur olika städerna var byggda för att klara en naturkatastrof.
– Förstörelsen blev omfattande på Haiti, där huvudstaden ligger på lösa bergarter, som lättare ”skrynklar” sig vid jordrörelser, förklarar Lars Persson.
Men också ländernas ekonomi och politik spelar in. Det är stor risk för jordbävningar och skred även i Canada, USA och Japan, men där finns strängare byggnormer och större möjlighet att leva upp till dem. Lars Persson vidgar det globala perspektivet ytterligare:
– Ett stort problem är att vi har så stark befolkningstillväxt. År 2030 bor ungefär 60 procent av jordens befolkning i städer. I den globala urbaniseringen byggs allt fler mega - städer, som kan bli mer eller mindre sårbara, inte minst för att de ofta ligger på geologiskt mindre bra platser.
– Vi är lyckligt lottade i Sverige som bor på en stabil berggrundssköld, fortsätter han. Men även om vi inte drabbas av jordbävningar, översvämningar, skred och torka i samma omfattning som andra länder, händer det saker även här.
Längs vissa linjer i Sverige – som Norrlandskusten mot Torne älv, vid Vänern och Vättern och i en zon tvärsöver Skåne förekommer mera småskaliga jordskalv. Vi har också haft större översvämningar på senare år, då till och med Gamla Stans tunnelbanestation i Stockholm var hårsmånen från att fyllas med Mälarens vatten. Vi har skredkänsliga områden på flera håll i Sverige, och skreden längs Göta älv har orsakat både mänskliga och ekonomiska förluster.
Delar av Lars Perssons hemstad Kristianstad ligger under eller bara ett par meter över havsytan.
– Det går bra ändå, om man bara är förutseende och vidtar rätt åtgärder, säger han. Men den som bygger nytt, ska inte bygga i områden som känsliga för skred eller översvämning.
Lär man sig av sina misstag? undrar jag.
– Nej, det gör man verkligen inte, svarar Lars Persson.
Totalkunskap i flera dimensioner
Lars Persson är geolog, och hans avhandling gällde vulkaniska och granitiska bergarter i Småland. När han började på SGU, låg fokus på kartläggning av landets geologi. Men nu är verksamheten mycket mer samhällsinriktad och behovsstyrd.
– Idag hanterar vi frågor om miljö, hälsa, energi, infrastruktur och naturresurser, inklusive grundvatten. Förorenad mark är också en stor fråga vi arbetar med. Vi studerar också bland annat hur bergmaterial kan användas till olika ändamål som väg, järnväg och betong, allt för att minska slöseri med material, energi och transporter.
Markanvändningen måste planeras allt noggrannare. Lars Persson vet vad som krävs:
– Vi borde i alla tätorter ha en total kunskap om all geologi under oss – om berggrund, bergegenskaper, sprickor, rörelsezoner, jordlager, jordegenskaper, metaller, vatten och vattenkvalitet. Vi behöver dessutom geoteknisk information från borrkärnor och borrningar för att bygga 3D- eller 5D-modeller av alltsammans.
– En sådan total kunskap om det vi kallar ”transparent underground”, underlättar för framtida infrastrukturprojekt och kan spara mycket pengar, säger Lars Persson.
SGU
Sveriges geologiska undersökning, SGU, är den myndighet som svarar för frågor som rör berg, jord och grundvatten i Sverige. SGU ligger i Uppsala och har filialer i Göteborg, Lund, Malå och Stockholm. www.sgu.se Internationellt samarbete kring forskning pågår främst inom Norden och Östersjöområdet men även Europa. SGU ingår i EuroGeoSurveys, med sekretariat i Bryssel. www.eurogeosurveys.org
SGU är en av de tre huvudfinansiärerna bakom årets Geologins dag. De andra två är Naturhistoriska riksmuseet och Svensk Kärnbränslehantering AB. Läs mer om tioårsjubileet den 11 september 2010 på www.geologinsdag.nu