Städerna brer ut sig över bra odlingsmark, instabila markområden och gamla sjöbottnar. I ökad omfattning blir städerna sårbara system. De kan lätt utsättas för ras, skred och översvämningar. En strukturerad planering av natur- och energiresurser är nödvändig. Frågor om markanvändning är centrala för utveckling av infrastruktur, byggverksamhet och industriell aktivitet. Med de begränsade ytor som finns för expansion kommer underjordsbyggandet att öka kraftigt. Vår berggrund kommer att i allt högre grad utnyttjas för transporter, förråds- och lagringsutrymmen, parkeringsplatser och garage. Forskning om infrastruktur under mark och i berg är kraftigt eftersatt. Ändå visar beräkningar att varje ny insats av medel till forskning och utveckling ger hundrafaldigt utdelning till samhället i ökad tillväxt. Enligt en nyligen utförd sammanställning från OECD är dessutom ”Infrastruktursatsning den enskilt största sektorn för global tillväxt”.
Geovetenskapen kan betraktas som bortglömd trots att den berör alla. Den behövs i arbetet med tunnlar, bergrum, grus, sand, lera, grundvatten, metaller och på ytterligare många områden. SGU och Vetenskapsakademien arbetar nu för att geovetenskapen ska införas i skolsystemet. Bygg inte på lösa grunder uppmanar forskare vid SIG. De tror att för litet geoinformation finns med när man startar nya projekt med infrastruktur. De samlade kostnaderna för geotekniskt relaterade skador på byggen i Sverige är onödigt höga.
Dyr olja och klimathot gör att grönländare vill byta fossila bränslen mot vattenkraft. Ett helt nytt underjordiskt vattenkraftverk på 15 MW ersätter de befintliga oljebaserade kraft- och värmeverken i Grönlands andra stad. Intaget och utloppet ligger på djup, som inte påverkas av vinterisen. Stora ansträngningar har lagts ned för att reducera påverkan på naturen, som utgörs av sand och moränjordar en bit upp på de branta fjällsidorna. de geologiska osäkerheterna gör att byggen i undermarken kan ses som innovationsprojekt. Den geologiska prognosen uppdateras ständigt. Tid och pengar går åt för att undersöka material i ett tunnelprojekt. Tunnlar kräver speciell kunskap. Utan kunskaper kan projektet bli dyrt i andra änden. En joker i leken är grundvattnets kemi och hur den samverkar med ingreppen vid ett tunnelbygge. Under bygge och drift påverkas grundvattnets sammansättning. Det är viktigt att ägna berggrundens vattenkemi större intresse än vad som nu är vanligt, menar forskare.
De allt vanligare förseningarna och överskridna kostnaderna vid tunnelprojekt kan bero på svårighet att hantera geologisk information. Information om vad som finns framför tunnelfronten är aldrig komplett och anpassningar måste göras hela tiden. Nu tar forskaren fram metoder för att hålla kontinuerlig koll på tunnelbygget.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
chefredaktör
E-post:
birgitta.bruzelius@formas.se