Bo Lind tror att man använder för lite geoinformation, när samhället startar infrastrukturprojekt.
– Vissa projekt är lyckosamma, medan andra spårar ur helt och hållet, säger han och tillägger:
– De samlade kostnaderna för geotekniskt relaterade skador på infrastruktur och byggnader i Sverige uppgår till flera miljarder kronor per år. Mycket av detta skulle kunna sparas med bättre kunskap och bättre geounderlag.
SGI deltar liksom bland andra SGU i diskussioner kring ett framtida forskningsorgan om Geoinfra.
– Det är viktigt ur många aspekter, säger Bo Lind. Hela det geotekniska forskningsfältet är litet i förhållande till de mycket stora resurser vårt samhälle lägger ned på infrastruktur. Forskningen bör stärkas rejält för att stå i rimlig proportion till de samhällsvärden som står på spel.
Forskning direkt
SGI har även en egen strategi för att bedriva forskning i direkt anslutning till stora byggprojekt.
– Goda exempel på det är att anlägga provbankar längs vägar eller järnvägar. I regel behövs ett par år för att mäta sättningarna i marken, förklarar Bo Lind.
Vägbyggares och andra konstruktörers entusiasm för direktforskningen tycks variera. Några säger OK till forskningsprojekt, ”bara det inte stör bygget i övrigt” och verkar tro att det är för forskarnas egen skull.
Det är ovanligt att de stora infrastruktursatsningarna innehåller någon forskning. Ibland kommer forskningsresurser utifrån, till exempel från institut eller universitet som kan koppla sin forskning till ett pågående byggprojekt.
– Men väldigt sällan från själva byggprojektet, även om detta kostar 100-tals miljoner. Om man satsar på forskning, kan man ha igen det med råge, försäkrar Bo Lind. Han konstaterar att regeringen satsar 480 miljarder kronor under 10 år på att förstärka infrastrukturen i hela landet.
– Om en procent av satsningen ska gå till forskning, i enlighet med den så kallade Lissabonöverenskommelsen, skulle det innebära 480 miljoner kronor per år. Men idag uppskattas den totala geotekniskt relaterade forskningen från staten och näringslivet tillsammans uppgå till cirka 100 miljoner kronor per år, anmärker han.
Klimat och sårbarhet
Just nu driver SGI ett stort projekt på regeringens uppdrag. Det så kallade Götaälvuppdraget handlar om att möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv. Då krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållanden längs hela älven, och regeringen har gett SGI i uppdrag att utreda förutsättningarna för skred.
– Det här är ett jättestort uppdrag för oss, och det faller tillbaka på att redan den förra regeringen sade åt oss att ta fram en plan för hur vi ska arbeta med att möta klimatförändringar, när nederbörden förväntas öka med 10–40 procent i stora delar av Sverige, säger Bo Lind.
Bo Lind är en klassiskt skolad kvartärgeolog och har arbetat med tekniskt inriktade geofrågor i hela sitt yrkesliv. Sedan tio år arbetar Bo Lind på SGI.
– SGI har nu 23 disputerade medarbetare, säger han. Vi har medvetet försökt profilera oss som en europeisk forskningsorganisation, och vi har även industridoktorander.
Grundvatten om 50 år
SGI arbetar med både forskning, myndighetsstöd och rådgivning. Institutets nya forskningsplan är indelad i fyra huvudområden: naturolyckor, geokonstruktioner, förorenade områden och efterbehandling samt geomaterial.
Till exempel ingår här att ställa prognoser för grundvattentryck och därmed byggbarhet och stabilitet, även om vilket tryck vi kan få om 50 år med ett förändrat klimat. Bo Lind beskriver att SGI utvecklar avancerade numeriska modeller för hur framförallt lera beter sig under belastning.
– Här är det internationella forsknings - samarbetet väldigt viktigt, påpekar han. Och nämner, något pressad, att SGI är med i elva EU-projekt, varav flera är relaterade till klimatförändringar.
SGI
Statens geotekniska institut är en myndighet och ett forskningsinstitut under Miljödepartementet, med ett övergripande ansvar för de geotekniska frågorna i landet. SGI:s uppgift är att utveckla, tillämpa och sprida kunskap som kommer till nytta för alla som verkar i bygg-, anläggnings- och miljösektorn. www.swedgeo.se