Miljöforskning Nummer #2 maj 2010

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2010-04-27 16:01:57

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
World Urban Forum i Rio

Till vänster: Favelan Santa Marta i Rio. Till höger: Äldre bebyggelse som undgick rivningarna på sjuttiotalet.  Foto: Ulla Westerberg

World Urban Forum i Rio

Av Ulla Westerberg och Britt Olofsdotter
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 2/2010

Den 22–26 mars 2010 genomförde FN:s boende- och bebyggelseprogram UN-HABITAT konferensen World Urban Forum 5 (WUF 5) i Rio de Janeiro. Tema för årets Forum var The Right to the City: Bridging the Urban Divide. Sociala frågor och integration i städer stod i särskilt fokus, men även andra aspekter på hållbar stadsutveckling, inklusive klimatfrågan togs upp.

WUF är ett öppet möte där regeringsföreträdare, borgmästare, experter, intresseorganisationer och andra diskuterar frågor kring hållbar stadsutveckling, boende, landfrågor, utveckling och fattigdomsbekämpning. Närmare 14 000 deltagare från 150 länder deltog på konferensen, som ägde rum i renoverade lagerbyggnader i Rios hamnområde. Brasiliens president Lula da Silva invigde i närvaro av statsöverhuvuden, ministrar, statssekreterare, ledare för intresseorganisationer, stadsplanerare och en hel del vanliga medborgare. Lula framhöll de goda brasilianska erfarenheterna och sade bl a att det var möjligt att forma städer så att de förvaltades bättre. Kloka investeringar i de brasilianska städerna hade enligt Lula både skapat jobb och höjt invånarnas levnadsstandard. Den brasilianska regeringen har särskilt uppmanat investerare att satsa i städerna.

– Slumområden är ett brott mot stadsbornas mänskliga rättigheter, framhöll UN-HABITAT Executive Director Anna Tibaijuka, alla människor har rätt till en god livsmiljö. Men en hållbar urban framtid kan bara uppnås genom partnerskap på olika nivåer.

– Ingen kan ensam åstadkomma det. Regeringar kan inte ensamma åstadkomma det. Städer, näringslivet och det civila samhället kan inte heller ensamma åstadkomma det. Vi behöver nära och samordnade partnerskap och åtaganden. Och vi behöver det här och nu, sade Tibaijuka.

Visionärt och principiellt

WUF präglades av visioner och principiella diskussioner men också av en hel del politik och agiterande. Det har rått stor enighet kring målen att minska klyftorna i storstäderna och att skapa rätt till staden för alla, även för de fattiga, kvinnorna och de unga. Betydligt mindre kraft ägnades åt att diskutera hur vägen dit skulle kunna se ut. Visst fanns det redovisning av goda exempel, men intressekonflikter och maktförhållanden sopades oftast under mattan. Och tiden håller på att ta slut, inte minst för länderna i Afrika, Karibien och kring Stilla havet (ACP-länderna).

– Med 78 procent av stadsbefolkningen boende i slumområden är det dags att gå till handling nu, sade Sir John Kapucin, f d generalsekreterare i ACP-ländergruppen under ett seminarium om de utmaningar som det innebär att rusta upp befintliga slumområden och förhindra att det uppstår nya.

Seminariedeltagarna efterlyste både bottom- up and top-down samverkan mellan grannskap och deras respektive regeringar. Att vräka invånarna och jämna slummen med marken löser inte problemet. Alla initiativ bör bygga på dem, som bor i områdena.

Mest höga hus i centrum. Foto: Ulla Westerberg

Starkt svenskt deltagande

Sverige företräddes av en stor delegation med statssekreteraren i finansdepartementet Dan Ericsson i spetsen. Dan deltog också i dialogmötena kring ”Right to the City” och tryckte i sitt anförande på vikten att lyssna på de boende inte minst lokala grupper i slumområden. Han lyfte särskilt fram organisationen ”Slum Dwellers International”, som han menar har ett system för hur man kan föra fram och arbeta med de här frågorna. Det verkade finnas en samsyn kring att bostadsmarknaden inte kan behandlas som vilken annan marknad som helst. Det måste till kraftfulla interventioner från statens sida, med såväl legala som finansiella begränsningar. Problem uppstår framförallt genom höga markpriser, svårigheter med finansieringen och den fortgående inflyttningen från landsbygden till storstäderna. Den ojämlika tillgången till bostäder är framförallt en fattigdomsfråga.

Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, deltog i dialogmötena kring ”Sustainable urbanisation: cities in a changing climate” och berättade hur man vänt en industristad på dekis till en grön kunskaps - stad. I den dialogen deltog också Ron Sims från US Department of Housing and Urban Devolopment och berättade om det nya amerikanska programmet för hållbar stadsutveckling, Sustainable Metropolitan Initiative. Varje stadsdel ska bli säker, hälsosam, ha bra kollektivtrafik och samhället som helhet ska vara socialt och miljömässigt hållbart. Arvin Gadgil, politisk rådgivare till Norges miljöminister påpekade att halva befolkningen i världen bor i städer upp till 500 000 invånare, inte i mega-cities. Han framhöll också att den lokala demokratiska förankringen i välfungerande samhällsstrukturer är en avgörande förutsättning för att stödet till utvecklingsländer ska ge goda resultat.

Best in show

Den svenska paviljongen i forumets utställningsdel var ”best in show” med mycket besökare. De interaktiva inslagen (Flytta Kirunaspelet och SymbioCity-spelet) lockade många, bl a brasiliansk TV, Brasiliens minister för stadsutveckling, UN-HABITATs direktör, den amerikanske ambassadören för att nämna några VIPs. I den svenska paviljongen hölls också en rad möten, t ex med Arkitekter utan gränser som förmedlade favelaturen. Sverige hade också fått fem net-working events godkända. Ett av dessa arrangerades av Urban-net i samarbete med Formas och det franska miljöministeriet, och hade den storslagna titeln Climate Change, Governance and Social Equity. Innehållet anknöt direkt till ”participation” som var ett av forumets huvudteman. Utgångspunkten var tre forskarnätverk som finansierats genom Urbannets första utlysning. Det blev en bra diskussion och den största behållningen var den fina kontakt vi fick med presentatörerna från Peru och Brasilien som berättade om sina erfarenheter av miljöarbete och medborgardeltagande i planering. De svenska forskarna ansåg att hela konferensen gett nya perspektiv på svensk planering.

Stadskampanj

Under konferensens slutsession lanserade UN-HABITAT en World Urban Campaign tillsammans med tre stora företag, tyska Siemens, holländska Arcadis och franska Veolia.

– UN-HABITAT har arbetat för en sådan kampanj alltsedan the Istanbul Declaration on Human Settlements 1996, sade Tibaijuka.  Den stora utmaningen har varit att överföra kunskaperna från Istanbul till ett kraftfullt initiativ. Med World Urban Campaign tror vi att vi skapat en bra plattform. Kampanjen kommer att hjälpa oss att komma vidare, och med internationella företag som Siemens, Arcadis och Veolia ombord ser framtiden ljus ut.

Hur mycket en sådan manifestation egentligen betyder kan diskuteras, men bara det att representanter för sinsemellan så olika länder och intressegrupper förenas i gemensamma målsättningar och högtidligt förbinder sig att utifrån sina förutsättningar kämpa för en mer hållbar utveckling av världens storstäder har ett stort symbolvärde. Och så avslutades det hela med ett sambagäng som fick halva publiken att dansa med.

Illegala kåkstäder

Tjugo procent av Rios befolkning uppges bo i favelor, det vill säga i illegala kåkstäder. De klättrar uppför kullar, som är för branta för annan bebyggelse och brer ut sig i ändlösa mattor på låglandet, insprängda bland industrier och motorvägar. Efter forumets slut erbjöds den svenska gruppen att besöka favelan Santa Marta på en av kullarna i den södra och rikare delen av Rio, ganska nära Copacabana. Det blev ett omskakande slut på en inne hållsrik vecka.

Författare :

Ulla Westerberg är samordnare för Urban-net vid Formas.
E-post: ulla.westerberg@formas.se
Britt Olofsdotter är kommunikationschef på Formas.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning maj 2010

Inledare

Miljöforskning går under jorden NÄR MAN GÅR PÅ EN GATA på södra Manhattan i New York kan man plötsligt höra det välbekanta ljudet från ett förbirusande tunnelbanetåg dunkedunk-dunkedunk... Ljudet v...

Tema

Bygge i det fördolda Flera stora satsningar på infrastruktur pågår nu i Sverige. Av dessa utgör tunnlar och andra underjordiska byggen en väsentlig del. Samtidigt hävdar forskare och pra... Under marken i stadsmiljön Byggen under jord ökar för närvarande kraftigt. Vår berggrund kommer att i allt högre grad utnyttjas för transporter, förrådsutrymmen och garage. Flera stora tunnelp... Mer infrastruktur för pengarna Forskning om infrastruktur under mark och i berg är kraftigt eftersatt. Ändå visar beräkningar att varje ny insats av medel till forskning och utveckling ger hundraf... Bygg inte på lösa grunder! – Uttrycket är tvetydigt och bra, tycker Bo Lind, forskningschef vid SGI, Statens geotekniska institut. Han berättar att en stor del av skadekostnaderna i byggen är ... Geovetenskapen tas för given Att så få elever kommer i kontakt med geovetenskap under sin skoltid är olyckligt, säger Lars Persson, forskningschef på SGU. I Norge har man förstått. Men varför är... Vattenkraftverk under jord Med dyr olja och klimathot vill grönländare byta fossila bränslen mot vattenkraft. Ett helt nytt underjordiskt vattenkraftverk på 15 MW ersätter de befintliga oljeba... Tunnlar kräver speciell kunskap De geologiska osäkerheterna innebär att undermarksprojekt kan betraktas som innovationsprojekt, eftersom kunskaperna om den geologiska prognosen ständigt uppdateras.... Ömsesidig nytta av riskforskning VID INSTITUTIONEN FÖR JORD- OCH bergmekanik vid KTH har forskning kring riskhantering i geo- och bergteknik bedrivits sedan mitten av 1980-talet. År 1993 initierades... Grundvattnets kemi joker i leken Hur grundvattnets kemi kommer att bete sig i området kring ett tunnelbygge är svårt att förutsäga. Grundvattenbildning och flödesmönster påverkas mer eller mindre oc... Så hålls koll på tunnelbygget Flera tunnelprojekt pågår och planeras i Sverige just nu och ett problem är förseningar och överskridna kostnader. En förklaring är svårigheter att hantera geologisk...

Intervjun

Ger branschen viktig kunskap för hållbar utveckling Säkra byggsystem, miljömässigt hållbara livsmedel och effektiv resursanvändning. Dessa är några områden där SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut vill höja kunskap...

Övriga artiklar

Jordbruk nyckelområde i EU:s forskningssamarbete Ett kunskapsbaserat samhälle är en av grundpelarna i det nyligen antagna Lissabon-fördraget. Joint Programming (JP) är en respons på de stora utmaningar som mänsklig... World Urban Forum i Rio Den 22–26 mars 2010 genomförde FN:s boende- och bebyggelseprogram UN-HABITAT konferensen World Urban Forum 5 (WUF 5) i Rio de Janeiro. Tema för årets Forum var The R... En bra uppväxt ger resultat I mars 2010 redovisades forskningsprojekt som under fyra år arbetat med de tidiga faserna i skogens skötsel. Det motsvarar en del av de 24 miljoner kronor som Formas... Svenska fenologinätverket ”under uppbyggnad” Fenologi handlar om tidsmönster i naturen. Dessutom försöker fenologer förstå vad som styr dessa mönster och vad som händer om de förändras. Nu byggs ett nätverk av ... Kycklingar får bättre transport I samband med att slaktkycklingar lastas och transporteras i Sverige, dör mellan 0,04 – 0,29 procent i mekaniskt ventilerade bilar. Det ses som ett lågt antal i ett ... Moringaträdets frön kan rena vatten En svensk-afrikansk studie visar en billig metod att rena vatten. Det är trädet Moringa oleifera, som i en viss fas kan göra samma nytta som aluminium. Utan bieffekt... Kemikaliecocktail drabbar människa och miljö Under sin livstid exponeras människan för en mängd kemikalier genom mat, vatten, läkemedel, skönhetsprodukter, kläder, skor och luften vi andas. Forskare vid Götebor... Lovéncentret ger namn åt bakterie Forskare vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, har påträffat en helt ny bakterieart som bara lever i Gullmarsfjorden. Bakterien döps ...

Notiser

Nytt ramprogram: ekoproduktion och -konsumtion Ett fjärde ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion för åren 2010- 2012 har arbetats fram i en bred förankringsprocess, där Centrum för uthå... 36 miljoner gör butiker hållbara Klimatmärkta livsmedelsbutiker för klimatsmarta livsmedelsval, Metoder för att minska matsvinnet i livsmedelsbutiker, Stöd till gröna och etiska marknader samt hållb... Grönt Pennpris till kulturdatabas 2010 års Gröna Pennpris gavs i april till Svensk kulturdatabas, SKUD, vid Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Uppsala universitet. Priset delades ut under mäs... Forskningsstiftelserna mer självständiga Regeringen lämnade i mars 2010 till riksdagen propositionen Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning. Förslaget innebär att regeringen inte längre... Framgång för stadsforskning Hög produktivitet + god kvalitet. Så lyder betyget för Centrum för urbana och regionala studier (Cures) vid Örebro universitet. För utvärderingen stod Formas, som ra... Ljusdioder för krukor Hur det går att belysa krukväxter och salladsskott med LED-teknik undersöks nu vid SLU i Alnarp. Hittills har forskarna funnit att blomningen hos kortdagsväxter, so... Seminarium om fetma och miljögifter Sambandet mellan fetma och miljögifter kommer att belysas under ett seminarium vid Uppsala universitet den 7 juni 2010. Seminariet sponsras av Formas, Uppsala univer... Dagfjärilar övervakas Våren 2010 startar ett riksomfattande projekt om dagfjärilar. Här behövs allmänhetens hjälp. En forskare vid Lunds universitet har fått Naturvårdsverkets uppdrag att... Ny bok: Sälg – livets viktigaste frukost I takt med det moderna jord och skogsbrukets framväxt har antalet gamla sälgar minskat i Sverige. Så påverkar vindkraften miljön Forskningsprogrammet Vindval har publicerat en populärvetenskaplig rapport om vindkraftens miljöpåverkan. Rapporten heter Nu vet vi det här. Vindkraftens miljö - påv...

Resultat av forskning

Transporter som främjar välfärden Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Bättre spis till rätt pris? Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Viktiga doldisar i svampvärlden Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Vidare länkar

Sidfot