Miljömålsmätare. Fenologi kan handla om när den första blåsippan slår ut. Fenologiska data om förändringar i naturen kan förhoppningsvis komma till praktisk nytta för myndigheter på regional och nationell nivå. Svenska fenologinätverket sträcker sig redan över EU och Norden, där särskilt Finland har en lång tradition av fenologiska observationer. Foto: Per-Erik Larsson, SLU
Fenologinätverket är ett resultat av symposet Kraftsamling för fenologi i Sverige, vilket hölls 2008 med stöd av Formas. I januari 2010 ordnade nätverket en workshop, även det understött av Formas, för intresserade organisationer som kommer att ingå i ett professionellt rapporteringsnätverk. Workshopen var startskottet till standardiserade observationer som i första hand ska användas av det professionella observationsnätverket, men också av frivilliga rapportörer som vill ansluta sig till denna standard.
Uppbyggnaden av nätverket syftar till att skapa en landsomfattande fenologisk databas till nytta för fjärranalys, naturvård, skogs- och jordbruksnäringarna samt hälsosektorn, det senare utifrån kunskaper om hur pollensäsongen utvecklas. Ett centralt motiv för verksamheten är frågan om hur ett förändrat klimat påverkar växternas och djurens årscykler och sådant som är kopplat till dessa.
Fenologiväktare
Nu pågår en kampanj inför 2010 års säsong, där frivilliga så kallade fenologiväktare, värvas att ansluta sig till den instruktion för fenologiobservationer som arbetades fram under workshopen. Värvningen sker framför allt bland SMHI:s väderobservatörer, botaniska föreningar och andra ideella organisationer med naturintresse. Dessa observatörer är viktiga för att skapa den geografiska täthet och spridning över hela landet, som är önskvärd för denna typ av data, utan att behöva ge avkall på kvaliteten.
Arbetet med att tillgängliggöra historiska observationer har också påbörjats. År 1873 initierades ett motsvarande nationellt fenologinätverk, som samlade in fenologiska rapporter om ett 50- tal växter och ett 25-tal djur från över 300 platser i landet. Rapporteringen pågick i större skala under en 50-årsperiod. Dessa data är självklart mycket intressanta att använda som referenspunkt till hur det ser ut idag och för att kunna urskilja de effekter av ett förändrat klimat, som är av så stort intresse just nu. Svenska fenologinätverket har därför inlett arbetet med att digitalisera detta material, och en del är redan sammanställt på www.blommar.nu.
Författare
:
Ola Langvall
Asa försökspark och fältforskningsstation, SLU, 360 30 Lammhult.