Den helt avgörande delen av europeisk forskning sker på nationell nivå med begränsat samarbete mellan länderna. Joint Programming, innebär en ny ”metod” för forskningssamarbete mellan EU:s medlemsländer och är frikopplad från EUkommissionens forskningsfinansiering. JP erbjuder en process för ett ökat och mer effektivt samarbete - tanken är att kanalisera de resurser som redan existerar nationellt och använda dessa för att tillsammans lösa stora utmaningar för Europa och världen. Stor vikt läggs vid att det är frivilligt för medlemsländerna att medverka i de JP man vill och att de olika programmen kan komma att utformas olika, beroende på vilka länder som medverkar och på forskningsområdets särart.
Transparent högnivåstyrning
En högnivågrupp GPC (Groupe de haut niveau pour la Programmation Conjointe), utsedd av EU:s ministerråd har under 2009 arbetat med att ta fram en första våg av förslag till Joint Programs. Fyra förslag har godkänts, varav ett pilotprojekt (om Alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar) redan har startats. De övriga tre är på planeringsstadiet och rör
- Jordbruk, livsmedelssäkerhet och klimatförändringar,
- Kulturarvet och
- Hälsosam föda för ett hälsosamt liv.
Under 2010 kommer GPC att rekommendera ministerrådet att besluta om ytterligare kanske några Joint Programs, som sedan bereds i EU-kommissionen och först därefter kan genomföras. I GPC representeras Sverige av Rolf Annerberg (Forskningsrådet Formas) och Rolf Höijer (Utbildningsdepartementet). Dessutom ingår representanter för de svenska forskningsråden, VINNOVA och energimyndigheten i en arbetsgrupp på hemmaplan.
Bland de totalt sex nya förslag till JP, som just nu bereds, har Sverige tagit ett initiativ som handlar om antibiotikaresistens. Vidare medverkar Sverige i planeringen av ytterligare tre förslag som rör
- Klimatförändringar,
- Det urbana Europa, och
- Den åldrande befolkningen.
Jordbruk och klimat
Två exempel på Joint Programs är jordbruk med livsmedelssäkerhet samt klimatförändringar. En global utmaning för jordbruket är att producera mer och bättre mat till en växande befolkning, samtidigt som miljön inte förstörs och ändliga resurser förbrukas. Men produktionen hotas bland annat av begynnande brist på icke-förnybara produktionsresurser (t ex fossila bränslen och fosforgödselmedel) och av negativa miljöförändringar (t ex ökad torka och försaltning i stora områden). Jordbruket både bidrar till och påverkas av klimatförändring men har också potential att producera förnybar energi som kan ersätta fossila bränslen.
Jordbruk är således ett nyckelområde för global hållbar utveckling och var följdriktigt ett av de tre områden som ministerrådet initialt valde ut för ”Joint Programming”. En stark samlad satsning på jordbruksforskning behövs för en bättre framtid för världens ökande befolkning. Den europeiska forskningen bör inta en ledande roll.
Ett 20-tal länder har nu tillsammans inlett arbetet för en gemensam kraftsamling inom området. Arbetet leds av det nationella institutet för jordbruksforskning (INRA) i Frankrike och forskningsrådet för biologi och bioteknik (BBSRC) i England. Under det första året kommer en vision och strategisk plan för forskningen att tas fram med hjälp av en internationell vetenskaplig panel som just nu rekryteras.
Antibiotikaresistens
Upptäckten av antibiotika i mitten av 1900- talet revolutionerade behandlingen av infektioner orsakade av bakterier och gjorde sjukdomar som tidigare varit dödliga, möjliga att bota. I dag är bakteriers resistens mot antibiotika ett växande problem som innebär ett allvarligt hot mot global hälsa. Om inte åtgärder vidtas kan mänskligheten stå inför en framtid utan effektiva antibiotika och därmed en avsevärt försämrad förmåga att behandla infektioner. Joint Program om antibiotikaresistens föreslår ett brett anslag för att lösa problemen genom att sammanföra europeiska forskningsinsatser inom följande tre huvudområden:
- Epidemiologi och övervakning av infektioner, behandling och antibiotikaresistens
- Spridning av information mellan länderna
- Hälsoekonomi
- Förebyggande insatser och behandling av infektioner
- Snabb diagnostik
- Nya antibakteriella läkemedel och behandlingar
- Biologi och dynamik hos resistenta bakterier
I skrivande stund arbetar en grupp, bestående av representanter från ett 10-tal länder under ledning av Vetenskapsrådet, med att sätta samman ett förslag som ska presenteras i slutlig form på GPCs möte i maj.
Författare
:
Rolf Annerberg
generaldirektör för Formas
Lisa Almesjö
är forskningssekreterare vid Formas med ansvar för biologisk mångfald i akvatiska system.