Snytbaggar. Nya metoder prövas mot skadegöraren, när insekticiderna försvinner. Foto: Erik Viklund, Skogforsk
De tidiga faserna i skogens skötsel, det vill säga etablering och ungskogsfas, är kritiska för den mogna skogens olika kvaliteter och produktionsförmåga. I nio projekt har man sedan 2005 arbetat med att ta fram kunskap som nu kan användas för att fortsätta att förbättra föryngringsarbetet. En del av resultaten presenterades i mars 2010 på Skogforsk i Uppsala för Formas och inbjudna från skogsnäringen.
Bland annat har man lärt sig mer om varför tall är svårare att föröka vegetativt än gran. Förhoppningen är att kunna lösa dessa problem så att förökning med så kallade somatiska embryon kan användas i skogsträdsförädlingen av tall.
Snytbaggens preferenser
Snytbaggen är en svår skadegörare på skogsträdsplantor, och att hitta metoder för att begränsa dessa skador är viktigt då insekticider försvinner. Snytbaggen har vissa preferenser då det gäller dofter och miljön runt plantan, vilket bland annat visar sig vid jämförelser mellan vanliga odlade plantor och så kallade miniplantor som är mycket mindre.
Mognadsgrad hos plantan liksom dess stresstillstånd påverkar dofter som den avger. De större plantorna har en mer tilldragande doft och får därför större skador det första året. Miniplantorna är dock känsligare för uttorkning och mekaniska skador. När plantorna blir större, ökar snytbaggeskadorna. Men om miniplantorna lyckats etableras sig väl, kan de klara sig åtminstone lika bra som de större plantorna, men till en lägre produktionskostnad.
Miniplantor är starkt beroende av vattentillgång och vegetationskonkurrens, varför metoden behöver utvecklas mera.
Aminosyror
Skogsplantor göds idag med olika preparat som ger plantan kväve antingen i form av nitratjoner, NO3, eller ammonium, NH4. Plantan verkar ta upp båda dessa former av kväve lika bra, och fördelar sedan kväve till hela växten. På senare tid har man även funnit att plantor kan ta upp organiskt kväve, som aminosyror. När man använde aminosyror som gödningsmedel i stället, fann man att proportionellt mer av aminosyrekvävet gick till rottillväxt. Och plantor som fått tillskott av gödning som aminosyror får ett större rotsystem, och verkar ha bättre torktolerans, vilket kan ge bättre överlevnad vid utplanteringen.
En kostnad i skogsbruket är att röja och skapa tillväxtförutsättningar för utvalda individer. Detta görs idag till stor del genom arbetsintensiv motor-manuell röjning. Här kan stråkröjning vara en alternativ metod: en gata på två till tre meter röjs upp genom ungskogen, och mellan gatorna finns en zon på sju till åtta meter, där röjningen sker selektivt. Arbetet går fortare, men en viss produktion går förlorad i de röjda gatorna, där det tar tid för beståndet att sluta sig.
Författare
:
Jan Svensson
Forskningssekreterare på Formas.