Miljöforskning Nummer #2 maj 2010

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2010-04-26 13:48:36

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut

Ljusdioder för krukor

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 2/2010

Hur det går att belysa krukväxter och salladsskott med LED-teknik undersöks nu vid SLU i Alnarp.

Hittills har forskarna funnit att blomningen hos kortdagsväxter, som krysantemum, kalanchoë och julstjärna, kunde förhindras med vitt, rött, gult och grönt LED-ljus som långdagsbehandling. Salladsskott av ärter och solros kunde också odlas i odlingskammare med LED-ljus som enda ljuskälla. Vitt ljus gav högst friskvikt, tätt följt av blått ljus. I grönt ljus sträckte sig plantorna mer, men fick lägre friskvikt. Försöken fortsätter.

Tekniken med ljusemitterande dioder omvandlar elektricitet effektivt till ljus, utan att ultraviolett, infrarött ljus eller värmestrålning uppstår. Lamporna kan därför placeras nära de växter man vill belysa, till skillnad från dagens växthusarmaturer med urladdningslampor (SON-T) eller lysrör.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning maj 2010

Inledare

Miljöforskning går under jorden NÄR MAN GÅR PÅ EN GATA på södra Manhattan i New York kan man plötsligt höra det välbekanta ljudet från ett förbirusande tunnelbanetåg dunkedunk-dunkedunk... Ljudet v...

Tema

Bygge i det fördolda Flera stora satsningar på infrastruktur pågår nu i Sverige. Av dessa utgör tunnlar och andra underjordiska byggen en väsentlig del. Samtidigt hävdar forskare och pra... Under marken i stadsmiljön Byggen under jord ökar för närvarande kraftigt. Vår berggrund kommer att i allt högre grad utnyttjas för transporter, förrådsutrymmen och garage. Flera stora tunnelp... Mer infrastruktur för pengarna Forskning om infrastruktur under mark och i berg är kraftigt eftersatt. Ändå visar beräkningar att varje ny insats av medel till forskning och utveckling ger hundraf... Bygg inte på lösa grunder! – Uttrycket är tvetydigt och bra, tycker Bo Lind, forskningschef vid SGI, Statens geotekniska institut. Han berättar att en stor del av skadekostnaderna i byggen är ... Geovetenskapen tas för given Att så få elever kommer i kontakt med geovetenskap under sin skoltid är olyckligt, säger Lars Persson, forskningschef på SGU. I Norge har man förstått. Men varför är... Vattenkraftverk under jord Med dyr olja och klimathot vill grönländare byta fossila bränslen mot vattenkraft. Ett helt nytt underjordiskt vattenkraftverk på 15 MW ersätter de befintliga oljeba... Tunnlar kräver speciell kunskap De geologiska osäkerheterna innebär att undermarksprojekt kan betraktas som innovationsprojekt, eftersom kunskaperna om den geologiska prognosen ständigt uppdateras.... Ömsesidig nytta av riskforskning VID INSTITUTIONEN FÖR JORD- OCH bergmekanik vid KTH har forskning kring riskhantering i geo- och bergteknik bedrivits sedan mitten av 1980-talet. År 1993 initierades... Grundvattnets kemi joker i leken Hur grundvattnets kemi kommer att bete sig i området kring ett tunnelbygge är svårt att förutsäga. Grundvattenbildning och flödesmönster påverkas mer eller mindre oc... Så hålls koll på tunnelbygget Flera tunnelprojekt pågår och planeras i Sverige just nu och ett problem är förseningar och överskridna kostnader. En förklaring är svårigheter att hantera geologisk...

Intervjun

Ger branschen viktig kunskap för hållbar utveckling Säkra byggsystem, miljömässigt hållbara livsmedel och effektiv resursanvändning. Dessa är några områden där SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut vill höja kunskap...

Övriga artiklar

Jordbruk nyckelområde i EU:s forskningssamarbete Ett kunskapsbaserat samhälle är en av grundpelarna i det nyligen antagna Lissabon-fördraget. Joint Programming (JP) är en respons på de stora utmaningar som mänsklig... World Urban Forum i Rio Den 22–26 mars 2010 genomförde FN:s boende- och bebyggelseprogram UN-HABITAT konferensen World Urban Forum 5 (WUF 5) i Rio de Janeiro. Tema för årets Forum var The R... En bra uppväxt ger resultat I mars 2010 redovisades forskningsprojekt som under fyra år arbetat med de tidiga faserna i skogens skötsel. Det motsvarar en del av de 24 miljoner kronor som Formas... Svenska fenologinätverket ”under uppbyggnad” Fenologi handlar om tidsmönster i naturen. Dessutom försöker fenologer förstå vad som styr dessa mönster och vad som händer om de förändras. Nu byggs ett nätverk av ... Kycklingar får bättre transport I samband med att slaktkycklingar lastas och transporteras i Sverige, dör mellan 0,04 – 0,29 procent i mekaniskt ventilerade bilar. Det ses som ett lågt antal i ett ... Moringaträdets frön kan rena vatten En svensk-afrikansk studie visar en billig metod att rena vatten. Det är trädet Moringa oleifera, som i en viss fas kan göra samma nytta som aluminium. Utan bieffekt... Kemikaliecocktail drabbar människa och miljö Under sin livstid exponeras människan för en mängd kemikalier genom mat, vatten, läkemedel, skönhetsprodukter, kläder, skor och luften vi andas. Forskare vid Götebor... Lovéncentret ger namn åt bakterie Forskare vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, har påträffat en helt ny bakterieart som bara lever i Gullmarsfjorden. Bakterien döps ...

Notiser

Nytt ramprogram: ekoproduktion och -konsumtion Ett fjärde ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion för åren 2010- 2012 har arbetats fram i en bred förankringsprocess, där Centrum för uthå... 36 miljoner gör butiker hållbara Klimatmärkta livsmedelsbutiker för klimatsmarta livsmedelsval, Metoder för att minska matsvinnet i livsmedelsbutiker, Stöd till gröna och etiska marknader samt hållb... Grönt Pennpris till kulturdatabas 2010 års Gröna Pennpris gavs i april till Svensk kulturdatabas, SKUD, vid Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Uppsala universitet. Priset delades ut under mäs... Forskningsstiftelserna mer självständiga Regeringen lämnade i mars 2010 till riksdagen propositionen Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning. Förslaget innebär att regeringen inte längre... Framgång för stadsforskning Hög produktivitet + god kvalitet. Så lyder betyget för Centrum för urbana och regionala studier (Cures) vid Örebro universitet. För utvärderingen stod Formas, som ra... Ljusdioder för krukor Hur det går att belysa krukväxter och salladsskott med LED-teknik undersöks nu vid SLU i Alnarp. Hittills har forskarna funnit att blomningen hos kortdagsväxter, so... Seminarium om fetma och miljögifter Sambandet mellan fetma och miljögifter kommer att belysas under ett seminarium vid Uppsala universitet den 7 juni 2010. Seminariet sponsras av Formas, Uppsala univer... Dagfjärilar övervakas Våren 2010 startar ett riksomfattande projekt om dagfjärilar. Här behövs allmänhetens hjälp. En forskare vid Lunds universitet har fått Naturvårdsverkets uppdrag att... Ny bok: Sälg – livets viktigaste frukost I takt med det moderna jord och skogsbrukets framväxt har antalet gamla sälgar minskat i Sverige. Så påverkar vindkraften miljön Forskningsprogrammet Vindval har publicerat en populärvetenskaplig rapport om vindkraftens miljöpåverkan. Rapporten heter Nu vet vi det här. Vindkraftens miljö - påv...

Resultat av forskning

Transporter som främjar välfärden Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Bättre spis till rätt pris? Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Viktiga doldisar i svampvärlden Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.
5
MOST READ
articles from this
and past issues
1.Aralsjöns öde ändrar klimatet 2.Genetik för djur och människor 3.Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön 4.En vit plats på Jorden 5.Räcker skogen för snabbt växande ekonomier?

Vidare länkar

Sidfot