Miljöforskning Nummer #2 maj 2010

Vinterns takras fick många att undra hur det kunde hända och om det behövs bättre kontroll. Rapporter om att vissa livsmedel inte produceras på ett miljömässigt hållbart sätt har rest krav på en tillfredsställande kontroll även inom livsmedelsindustrin. Ovisshet om den snabbt växande nanoteknikens risker kräver ökad kunskap. Och under den kallaste vintern på många år hade vi brist på energi. Det är mot den bakgrunden jag lyfter luren och ställer några frågor till SP:s chef .

Under vintern rasade taken på ett hundratal byggnader i Sverige. Hur kan detta hända i vårt land, som har en lång tradition av forskning och provning inom byggbranschen? Är det så att kunskapen om hur man bygger säkert finns, men inte används? Hur ser du på SP:s roll i sammanhanget?

– SP har tittat på orsakerna till rasen och funnit att snön inte ensam är skyldig. Däremot har den myckna snön avslöjat fusk och bristande kontroll. I dag är byggherren ansvarig för att kontrollera att byggnormen uppfylls. Takrasen visar att det antagligen behövs en oberoende part som kontrollerar säkerheten. Den funktionen fanns förr i tiden med kommunernas byggnadsinspektörer, även om systemet hade sina brister då också.

– Takrasen kunde ha undvikits med bättre kontroll och framförallt mer forskning. Inom byggsektorn prövas idag nya byggsystem, material och komponenter direkt i verkligheten. Exempel på detta är de enstegsputsade fasaderna med stora fuktproblem. SP:s forskning, som belyser problemen med enstegsputsade fasader, har lett till att nya säkrare system kommit in på marknaden. Genom forskning, utveckling, provning och certifiering för vi ut våra kunskaper till branschen. Nytt för i år är våra SP-byggdagar i höst, som kommer att bli ett årligt branschevenemang.

Om fatala misstag kan begås i byggbranschen, där forskning har bedrivits i många år, vad kan då inte hända inom exempelvis nanoteknologin, som är en ny snabbt expanderande bransch? Hur ser du på SP:s möjligheter att kunna bidra med ny kunskap på området och därmed öka säkerheten för konsumenterna?

– Byggsektorns slutprodukter blir alltmer avancerade och komplexa med högteknologiska installationer. Samtidigt används alltför ofta gårdagens kompetens för att utveckla dagens produkter. Därför ökar risken för stora problem som exempelvis fuktproblem och rasande tak. På samma sätt är det för nanoteknologin viktigt att finnas med i hela innovations processen, från forskning till intro duktion på marknaden i form av exempelvis utvärdering och certifiering. Där har SP goda erfarenheter med vår bredd och kompetens. I förlängningen kommer detta förstås till konsumenternas nytta, förutsatt att företagen implementerar de nya kunskaperna.

Hur arbetar SP:s inom område materialteknik och kemi?

– Detta är en bred verksamhet som spänner över många branschområden, inte minst läkemedel och livsmedel. Ett bra exempel är, CODIRECT som är ett Excellence centre koordinerat av SP. Där utvecklar vi i samverkan med universitet och industri metoder för att kontrollera tillförsel av aktiva substanser så att rätt mängd kemikalie frigörs på rätt plats, vid rätt tidpunkt och i rätt takt. Ett annat konkret exempel är ett helt nytt färgpigment som är ett resultat av en stor satsning av Försvarsmakten på nanomaterial. Pigmentet fungerar som ett mycket effektivt kamouflage. Det kan även reflektera bort solens infraröda strålar och har därmed potential att kraftigt minska uppvärmningen av till exempel byggnader och fordon. Närmast till hands för kommersialisering ligger inom områdena materialskydd, inkapsling av optiska vitmedel i papper, värmereflekterande pigment för applicering på hus i varm miljö eller civilt flyg. Nästa steg är att tillsammans med FMV och Saab kommersialisera den nya kamouflageteknologin.

Energi kommer att bli en bristande resurs. Och du vill förkorta tiden från forskningsresultat till kommersiell produktion. Forskningen måste bli effektivare. Hur ska SP bidra till den utvecklingen? Kan du ge något bra exempel på där SP har lyckats med detta?

– Vi jobbar oerhört brett inom energiområdet, där vi har grundläggande, behovsriktad och tillämpad energiforskning. Vårt arbete med att implementera forskningsresultaten sker främst genom att industrin deltar i våra projekt. Lyckade exempel är insatser inom värmepumpande teknik som ligger till grund för bergvärmepumpar eller energieffektivisering inom livsmedelskyla. Energiåtervinning från avfall är ett annat exempel där SP arbetat med hela processen från forskning till implementering. Nu satsar vi hårt på smarta elkraftssystem, som berör många delar av SP:s verksamhet inom energi- och miljöteknik. Här handlar det om samspelet mellan lokal produktion från solceller, vindkraft och andra små producenter, nyttjandet av laststyrning för bland annat elbilar och husens olika installationer kontra den storskaliga produktionen för att optimalt reglera nätet. Det handlar om att mäta, kommunicera och reglera.

På livsmedelsområdet dyker ständigt nya frågor upp. Har SP möjlighet att tala om för konsumenterna vad som är hälsosäkert, miljövänligt, ekologiskt eller varsamt hanterat? Vilka möjligheter har SP att ta fram certifiering för livsmedel med avseende på klimat och miljö?

– Inom SP arbetar vårt dotterbolag SIK Institutet för livsmedel och bioteknik (se faktaruta) med att koppla livsmedel till miljöfrågor. Vi kan identifiera klimatpåverkan av ett livsmedels livscykel. Vi ger råd vid klassificering av livsmedel i systemen KRAV och Sigill. Hanteringsaspekten är viktigt, i första hand kylkedjan, där vi har ett forskningsprojekt bland annat med pengar från Formas. När det gäller hälsosäkerhet och riskbedömning arbetar vi med ett internationellt säkerhetssystem HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) för livsmedelsprodukter. Systemet har många likheter med den kommande ISO standarden 22000 (Food Safety Management Systems Requirements). Denna standard utvecklas för att stödja livsmedelsföretag i deras verksamhet, så att de skall kunna visa på sin förmåga att producera säkra livsmedel och för att stödja arbetet mot ständig förbättring av produktsäkerhet och hygien. Där SIK är mycket aktivt. I och med att JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, nu också är en del av SP kan vi ta ett ännu starkare grepp kring dessa viktiga frågor genom hela livscykeln, från markanvändning och jordbrukets frågor, till produktion och avfall/återvinning. Vi arbetar både med teknik inom olika områden och med systemanalyser på ett övergripande plan.

Ambitionen är att SP ska bli ett internationellt ledande institut inom miljö- och energiteknik. Kan du berätta mer om dessa planer?

– Med internationellt ledande menas ledande inom tillräckligt stort antal spetsområden. Att vara ledande är viktigt för att vara partner för den internationella industrin och därigenom säkerställa ett underlag för tillväxt och att vara bra på att läsa av fortsatta forskningsbehov. SP är idag ett ledande institut när det gäller att i praktiken tillämpa ett tvärtekniskt kunnande för att möta de komplexa behoven inom bland annat energi- och miljöteknikområdet. Förutom industrifinansierad forskning så handlar det även om att arbeta strategiskt med EU:s ramprogram och inom övriga internationella samarbeten, exempelvis IEA (International Energy Agency).

Ni har startat 13 kompetensplattformar för att bygga långsiktig och internationellt konkurrenskraftig spetskompetens inom strategiska områden. Hur ska de fungera?

– Plattformarna är ett en bra hjälp för att genomföra SP:s affärsidé att utveckla och sprida kunskap och kompetens. Här byggs en långsiktig kompetens upp inom olika områden som kan ge industriell nytta. Samverkan med industrin är grundläggande. Framtidens energieffektiva hus är en sådan plattform. Andra är exempelvis värmepumpande teknik, undermarksbyggande, sjöfartskonstruktioner i lättvikt, bioteknik och Green Lean – hållbar livsmedelsproduktion.

SP ska stärka sin internationella profil. Hur ska det gå till? Kan du ge exempel?

– Vårt internationella samarbete är viktigt. Nästan en fjärdedel av våra intäkter kommer från utlandet. Vi medverkar främst i EU:s ramprogram för forskning. Under förra året deltog vi i 52 EU-projekt, varav vi koordinerade 7. Penningmässigt var det var en ökning på trettio procent sedan 2008. Målet är att fördubbla deltagandet under EU:s 7: e ramprogram. Vårt samlade beställningsuppdrag från EU är nu 180 MSEK. Jag vill också påpeka att många av våra projekt har koppling till Formas prioriterade områden.

– Ett annat sätt är genom våra internationella nätverk med andra liknade institutioner i andra länder. Vi arbetar med väldigt många institut i både Europa och övriga världen. Vi bygger också vidare på vår goda samverkan med universitet i andra länder.

SP ingår sedan några månader i det statliga RISE. Betyder detta ökade resurser för SP:s del? Hur ska de användas i så fall?

– Ja det gör det. Vi fick genom denna konstruktion extra möjligheter att satsa mer på att bygga strategisk och långsiktig kompetens, till exempel genom de starka FoI-miljöer som byggs upp i våra kompetensplattformar. Om du fick önska dig mer forskning på något av Formas områden. Vad skulle det vara?

– När vi tittar på Formas huvudområden så matchar de ganska bra våra områden. Om jag ska önska något så är det ett tätare samarbete med Formas inom alla strategiska områden.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser