NÄR MAN GÅR PÅ EN GATA på södra Manhattan i New York kan man plötsligt höra det välbekanta ljudet från ett förbirusande tunnelbanetåg dunkedunk-dunkedunk... Ljudet visar sig komma från en gallerförsedd ventilationslucka i trottoaren. Och tittar man noga, när dunket är som starkast, kan man faktiskt se något som rör sig på andra sidan gallret. Så nära är man aldrig den underjordiska delen av tunnelbanan i Stockholm när man går uppe i dagsljuset. Här kan man få åka långt ner i underjorden för att hitta ett tåg. Och när man gjort det kan man få åka lika långt till nedåt för att ta ett annat tåg. Stockholm är lika fullt av tunnlar och håligheter som en schweizerost. Och fler tunnlar är på gång ännu djupare ner i underjorden.
JUST NU ÄR CENTRALA STOCKHOLM en enda stor byggarbetsplats. Hur man än styr sina steg så får man vandra på provisoriska trätrottoarer i stora omvägar eller i provisoriska tunnlar under byggen på höjden. Anledningen är de stora tunnelprojekten och de många byggen på tak och i vindar som pågår. Det slamras och bullras mer än vanligt och dammet yr. Inte särskilt trivsamt men alla vet att detta är priset för en stad som växer så det knakar. Den del som syns av den växande staden är bara en del av det som växer. Under marken sprider sig långsamt tunnlar och utrymmen som rötterna på ett snabbväxande träd. I det har numret av Miljöforskning går vi under jorden i sällskap med forskare och praktiker.
FLERA AV ARTIKELFÖRFATTARNA påpekar att det behövs mer kunskap om förhållandena i marken och i grundvattnet under markytan. När tunnlar grävs och borras inträffar oväntade problem. Även om marken har undersökts noga innan bygget sätts i gång, så ändras förhållandena i marken medan bygget pågår. En kontinuerlig uppdatering behövs alltså. Problem med arbeten under mark kostar mycket tid och pengar. En massiv satsning på forskning skulle kunna ändra på det då forskarna får förutsättningar för att ta fram nya modeller och metoder för att göra prognoser. Geovetenskapen är ett eftersatt område menar många. Det finns ju ens en gång inte som ämne att läsa i skolan. Krafter arbetar nu på att ändra på detta.
ETT ANNAT EFTERSATT OMRÅDE är byggforskning. Det hävdar chefen för SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Maria Khorsand. Hon menar att det pågår ett gigantiskt experimentbyggande, där nya metoder testas direkt i verkligheten. Bättre vore om forskning gavs mer resurser. Då skulle dyra felsatsningar i byggbranschen kunna undvikas.
Med dammiga vårhälsningar,