Miljöforskning Nummer #3 juni 2011

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2011-05-24 07:29:32

Navigation

Byt språk

Sök

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut
Samspråk om mark

Hur bra är det att skydda regnskogar i Ecuador genom att världssamhället betalar landet för att inte utvinna den olja som finns i marken under dem? Detta studeras i ett doktorandprojekt i hållbarhetsvetenskap inom LUCID, som undersöker centrala hållbarhetsproblem genom att belysa olika samhällsvetenskapliga perspektiv i ljuset av naturvetenskaplig förståelse.  Foto: Torsten Krause

Samhällsvetare och naturvetare i

Samspråk om mark

Av Alf Hornborg och Lennart Olsson

I takt med att jordens befolkning växer och allt fler inlemmas i ett globalt konsumtionssamhälle ökar också konkurrensen om den tillgängliga markytan. Markanvändning har plötsligt blivit ett världspolitiskt hett ämne. Inom LUCID i Lund vill forskare belysa frågan utifrån olika vetenskapsområden där samhällsvetenskap och naturvetenskap integreras.

Före industrialismens genomslag var den tillgängliga åkermarken ofta en begränsande faktor för produktion av mat, fibrer och energi (i form av foder för dragdjur). Under drygt hundra år har kopplingen mellan markanvändning och energi varit nästan obefintlig tack vare tillgången till billiga fossila bränslen. Men nu är vi sannolikt på väg att åter hamna i en situation där tillgången till mark blir en begränsande faktor för produktion av såväl livsmedel som annan energi.

Inom LUCID vid Lunds universitet (Lund University Centre of Excellence for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability) är markanvändning ett centralt tema för flera forskningsprojekt.  Forskningen strävar efter att belysa frågan utifrån olika discipliner samt med hjälp av olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter. LUCID vill integrera samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga dimensioner av hållbarhetsproblematiken. Det är givetvis lättare sagt än gjort. Det finns många antaganden och föreställningar som försvårar kommunikation mellan de ”två kulturerna”. Vi vill här nämna något om två specifika perspektiv på hållbarhet som de tvärvetenskapliga diskussionerna inom LUCID problematiserar. Båda perspektiven förenar samhälls- och naturvetenskapliga aspekter och blixtbelyser svårigheterna med sådan forskning.

Stordrift. Mekaniserad skörd av sockerrör i delstaten Goiás, Brasilien. Enligt sockerrörsindustrin kommer all skörd att vara mekaniserad om några år, åtminstone i den största delstaten för sockerrör, São Paulo, och 700 000 migrerande sockerrörsarbetare kan mista jobbet. Foto: Kenneth Hermele.

Ekologiskt ojämnt utbyte

Det första exemplet är begreppet ekologiskt ojämnt utbyte. Det har lanserats som ett analysredskap, vilket kan hjälpa oss att förstå hur nettoöverföringar av biofysiska resurser mellan eller inom länder (mätta exempelvis i energi, material eller hektaravkastning) kan förbli osynliga i ekonomisk statistik trots att de kan spela en avgörande roll för anhopningen av teknik och infrastruktur i olika delar av världen. Genom att översätta handelsstatistik till sådana resursmått i stället för penningpriser går det att visa att det, som i vår konventionella föreställningsvärld framstår som ömsesidigt välståndsbringande utbyte, i själva verket kan betraktas som asymmetriska resursflöden, vilka systematiskt bidrar till ”utveckling” i vissa områden på bekostnad av människor och miljö någon annanstans.

Många forskare skulle betrakta detta resonemang som ideologiskt och normativt, snarare än ett bidrag till vetenskap. Men inom LUCID är det naturligt att just sådana invändningar kritiskt granskas och problematiseras. Varför skulle det vara mera ”ideologiskt” eller ”normativt” att konstatera att samhällelig strukturtillväxt bygger på nettotillförsel av energi och materia, än att konstatera detsamma om biologisk tillväxt? Är inte samhällssystem lika objektiva företeelser som ekosystem och organismer? Vore det mindre ”ideologiskt” att hävda att världssamhällets ojämnheter inte bygger på ojämna resursflöden? Hur ser förresten naturvetare på vetenskapligheten i de grundantaganden som omgärdar konventionell nationalekonomi?

Hur stora ytor behövs för att ersätta dagens fossilanvändning med brasiliansk etanol (i energitermer)? Hur mycket biobränslen kan vi få fram på världens åkermark? Världens totala åkermark är ca 1 500 miljoner ha. 40 procent av åkermarken kan ersätta hälften av bensinen – men då har vi ingen mat!

De flesta forskare verkar hysa större tilltro till deskriptiva än till normativa uttalanden, men av någon anledning finns det en tendens att betrakta naturvetenskap som renodlat deskriptiv och samhällsvetenskap som mera normativ. Kanske bygger denna föreställning på att samhällen (teoretiskt) kan förändras genom mänskliga beslut och samhällsvetenskap därför utgör en arena för motstridiga tolkningar och framtidsvisioner. I så fall borde den ha omkullkastats av vår tids insikter om att även naturen formas av mänskliga samhällssystem, tolkningar och visioner. Om vårt studieobjekt från och med nu är så kallade socioekologiska system borde föreställningen att samhälls- respektive naturvetenskap utgår från helt skilda premisser avfärdas som förlegad. Både samhälls- och ekosystem formas av såväl materiella som kulturella dimensioner och fordrar därför båda typerna av analys. Naturvetenskapliga perspektiv kan till exempel tydliggöra de biofysiska resursflöden som ligger till grund för samhälleliga maktförhållanden, medan samhällsvetenskapliga perspektiv kan visa hur dessa flöden och förhållanden tenderar att förskjutas utanför synfältet.

Ojämnt utbyte av tid och rum i brittisk textilproduktion år 1850, som inte syns i konventionell handelsstatistik.

För att illustrera hur andra måttstockar än penningvärde kan belysa ekologiskt ojämnt utbyte kan nämnas beräkningar utförda av Kenneth Hermele, doktorand i humanekologi knuten till LUCID, som visar att energivärdet av USA:s nuvarande nettoimport av fossila bränslen skulle motsvara 187 miljoner hektar av ”best practice” brasiliansk sockerrörsetanol. Det är mer än sju gånger den areal som i USA brukas (med stora insatser av fossil energi) för exportproduktion av livsmedel.

Ekosystemtjänster

Det andra exemplet är idén att vi måste lära oss att ”betala för ekosystemtjänster”. Även här handlar det om att införliva naturvetenskapliga insikter i samhällsvetenskap, och åter igen väcker intresset för marknadens osynliga fördelningsfrågor tvivel kring gränsdragningen mellan vetenskap och politik. Betalning för ekosystemtjänster (Payment for Ecosystem Services, PES) handlar om olika sätt att skydda naturen genom att sätta ett pris på de ekosystemtjänster som den levererar till samhället. Idén bygger på att låta marknadsaktörer ta kontrollen över hur resurser används och fördelas. Genom att värdera ekosystemtjänsterna i monetära termer är tanken att marknaden kommer att skydda vad som skyddas bör. Det handlar bara om ”getting the price right”.  Till skillnad från vanliga produkter finns det för närvarande inte någon mekanism som bestämmer priset på ekosystemtjänsterna. För att något ska kunna säljas och köpas på en marknad krävs både säljare och köpare. Det måste dessutom finnas en brist på varan för att den skall ha ett pris. I avsaknad av vanliga prismekanismer måste någon, ofta en regering, sätta ett pris på naturen. 

Förslaget om PES bygger på antagandet att marknaden i längden kommer att sträva i riktning mot ökad hållbarhet. En helt annan förståelse erbjuder konfliktteorier, som utgår ifrån att institutioner uppstår och används som uttryck för motsättningar och maktrelationer i samhället.  Ur ett sådant perspektiv kan PES (till exempel trädplantering i Syd finansierad av avgifter för koldioxidutsläpp i Nord) bli ett sätt för marknadens rikaste aktörer att fortsätta med sin miljöbelastande verksamhet, förutsatt att den förblir förbehållen just dessa aktörer. Denna logik utreds av Torsten Krause, LUCID-doktorand i hållbarhetsvetenskap, som särskilt studerat förslaget att skydda regnskogar i Ecuador genom att världssamhället betalar landet för att inte utvinna den olja som finns i marken under dem, som i programmet Socio Bosque är ännu ett exempel på hur LUCID undersöker centrala hållbarhetsproblem genom att belysa olika samhällsvetenskapliga perspektiv i ljuset av naturvetenskaplig förståelse.

Resultat av programmet Socio Bosque i januari 2010. Källa: Socio Bosque Programme, 2010.

Författare :

Alf Hornborg är professor vid Humanekologiska avdelningen på Lunds Universitet samt styrelsemedlem i LUCID (http://www.lucid.lu.se).
E-post: alf.hornborg@hek.lu.se
Lennart Olsson är professor och föreståndare för LUCSUS (Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling).

Litteratur:

Global Ecology and Unequal Exchange: Fetishism in a Zero-Sum World, Alf Hornborg, Routledge, 2011.

Länkar

Miljöforskning juni 2011

Inledare

Det ena du vill … Det ena du vill, det andra du skall. Det brukade min mamma säga när jag var ung och hellre ville sitta nere vid bryggan och prata med snygga killar i stället för att...

Tema

Samhällets drivkrafter och miljön Miljön har blivit vår tids globala ödesfråga och det globala samhället har svårt att hantera miljöproblemen. Ingen på detta klot undgår att drabbas. De allra flesta ... Bred front mot miljöproblem Miljöproblemen kräver forskning inom många discipliner. För 30-40 år sedan förknippades miljöforskning i allmänhet framförallt med naturvetenskapliga discipliner som... Samspråk om mark I takt med att jordens befolkning växer och allt fler inlemmas i ett globalt konsumtionssamhälle ökar också konkurrensen om den tillgängliga markytan. Markanvändning... Homo Economicus besegrad Den ekonomiska människan såg bara till sitt eget bästa. Idag handlar det mer om att se de komplicerade mänskliga beteenden som gör det möjligt att samarbeta. Erfaren... Samverkan om fisk ger mervärde Fiskeriförvaltningen, speciellt inom EU, är misslyckad med toppstyrning av fiske och kvoter som bestämts utifrån kortsiktiga politiska överväganden. Snåriga regelver... Ungas känslor inför klimatet Kärnkraftskatastrof i Japan, global uppvärmning som hotar mänsklighetens överlevnad, oljan som är på väg att ta slut. För att kunna ta oss an dessa globala utmaninga... Prata om samhället Gärna miljövänliga konsumenter. Men också samhällsmedvetna medborgare. Docent Cecilia Lundholm vid Institutionen för pedagogik och didaktik samt Stockholm Resilience... Centralt och lokalt ansvar Många beslut har fattats om Östersjöns miljö. Många internationella utsläppsmål har satts för att motverka övergödningen. Men det räcker inte. Kan ett ökat lokalt a... Vem får vad när och hur? Handeln med utsläppsrätter blev en grundbult i Kyotoprotokollet, medan historiskt ansvar höll på att förpassas till de klimatpolitiska haveriernas skräphög. Efter kl... Multidimensionellt företagande Hela Sverige ska leva, heter det. För tillväxt och utveckling är entreprenörskap i vid bemärkelse en av de avgörande faktorerna. I lands- och glesbygdskommuner är be...

Intervjun

Bred förståelse för forskning Vetenskapsrådets nye GD Mille Millnert saknar långsiktighet i det svenska forskningssystemet. Forskarna tvingas att satsa på kortsiktiga projekt. Detta hämmar nyfike...

Övriga artiklar

Värre skador med kemisk bekämpning Vitkålsodlare som använder kemiska bekämpningsmedel mot kålmal i Nicaragua kan få svårare insektsangrepp än vad de ekologiska odlarna får. En avhandling från SLU vis... Människan och hunden Hundar har en stor inverkan på människan. Att förstå det känslomässiga bandet mellan hund och människa är viktigt för hur vi väljer att hålla våra hundar. De vardag... Dubbelstråle bättrar på delfinens ekolod Delfiner och tumlare använder sig av ekolokalisering för att hitta fisk och orientera sig i sin omgivning. Genom att skicka iväg högfrekvent ljud, kan delfinen på ek... Mjukgjord plast läcker gifter Många plastprodukter innehåller farliga kemikalier som kan läcka giftiga ämnen till omgivningen. Mest läcker mjuka och halvmjuka produkter som tillverkats av mjukgjo... Tungmetaller i naturen Klimatförändringar påverkar flöden, exponering och risker med tungmetaller i naturen. Det studeras i en doktorsavhandling vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet. Farligt för humlor i Skåne Vissa arter av humlor riskerar att inte överleva i det skånska slättlandskapet. Enligt en ny avhandling från Lunds universitet tycks humlorna svälta ihjäl mitt i som... Gräshoppor visar miljöförändringar Evolutionen anses vara en långsam process som kräver hundratals generationer och arter som inte hinner anpassa sig till nya levnadsvillkor riskerar därför att dö ut.... Skatt kan skydda Afrikas fiske Optimal skatt på utländskt fiske i Afrika värnar bestånden och det inhemska fisket. Afrikanska kustländer kan sällan utnyttja hela sin fiskezon, eftersom man med enk... Förorenat åsvatten leds bort Gamla ogräspreparat kan förorena dricksvatten i rullstensåsar under mycket lång tid, men det finns motåtgärder. Det visar beräkningsmodeller som presenteras i en avh... Havsorganismer har evigt liv Djur som förökar sig genom delning har exceptionellt god hälsa och kan fördröja åldrandet. Forskare vid Göteborgs universitet har visat att kolonibildande sjöpungar ... Växande sälstam skadar redskap Oavsett om det handlar om lax, sik, strömming eller torsk konkurrerar säl och fiskare om fångsten. Att sälsäkra fångstredskap är lösningen på problemet är de flesta ...

Notiser

Fokus på stora miljöutmaningar Formas har identifierat sju områden som särskilt relevanta för den framtida svenska miljöforskningen: Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturre... Runt 1400 ansökningar i maj Formas tog totalt emot ungefär 1300 ansökningar i 2011 års stora öppna utlysning. Ytterligare ett 90-tal ansökningar kom in till Formas utlysning av 200 miljoner kro... Nytt anslag för psykisk hälsa Forskning om barn och ungdomars psykiska hälsa behöver stärkas. Ökade kunskaper inom området främjar utvecklingen och förståelsen för vad som underlättar en positiv ... 80 miljoner till arkitekturforskning Femtio miljoner kronor totalt ges till två forskningsmiljöer samt trettio miljoner till en ny nationell forskarskola i arkitektur. Formas forskarråd beslutade i apri... 45 miljoner till forskningsledare Svensk landsbygdsforskning behöver stärkas, såväl ur nationellt som internationellt perspektiv. Därför delade Formas i april 2011 ut medel till tre unga, lovande for... Strategiska forskningsområden Formas har tillsammans med Vetenskapsrådet, Fas, Vinnova och Energimyndigheten följt upp det första årets verksamhet inom de 43 forskningsmiljöer som ingår i regerin... Bli fena på fiskar! Är du haj på fiskar? Lär dig då ännu mer om svenska hajar, rockor, lansettfiskar, nejonögon, pirålar och sjöpungar i Nationalnyckelns första volym om fiskar i bokver... Stefan Jarls film Underkastelsen Cancer- och Allergifonden tilldelar Stefan Jarl 2011 års miljömedicinska pris för filmen Underkastelsen. Formas har bidragit ekonomiskt till filmen.

Resultat av forskning

Att skapa miljövärden Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Konsumtionens territorier Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Läkemedelsrester – en utmaning för miljön Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Hälsa finns i frukt och bär Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Vidare länkar

Sidfot