Miljöforskning Nummer #3 juni 2011

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2011-05-23 21:20:14

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut
Bred front mot miljöproblem

Kemikalier är ett av sju forskningsområden som Formas har pekat ut såsom särskilt relevanta för framtidens miljöforskning i Sverige. De övriga är Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl vatten), Energi, Havsmiljö, Hållbara städer och Klimatförändringar.  Foto: Mikael Röhr

Bred front mot miljöproblem

Av Anna Ledin

Miljöproblemen kräver forskning inom många discipliner. För 30-40 år sedan förknippades miljöforskning i allmänhet framförallt med naturvetenskapliga discipliner som ekologi eller miljökemi. I dag pågår miljöforskning inom många vetenskapsområden och i ökande grad med samhällsvetenskapliga och tvärvetenskapliga perspektiv.

Denna utveckling speglar det faktum att utmaningarna inom miljöområdet också är viktiga samhällsproblem som kräver omfattande forskning inom många områden för att de ska kunna lösas.

Formas har i en till regeringen nyligen inlämnad rapport ”Analys av miljöforskningen och förslag till forskningsstrategi 2011-2016” utpekat sju områden, som är särskilt relevanta för framtidens miljöforskning i Sverige. Dessa har identifierats med utgångspunkt i de stora utmaningar som bland andra finns nämnda i Lunddeklarationen. Där behandlas Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl vatten), Energi, Havsmiljö, Hållbara städer, Kemikalier och Klimatförändringar. Inom dessa sju områden finns ett stort antal forskningsfrågor som Formas vill ge hög prioritet framöver.

Tvärvetenskap krävs

Det är i detta sammanhang viktigt att notera att de möjliga lösningar, som finns till problemen inom respektive område, är mångfasetterade och komplicerade. Det kommer att krävas såväl disciplinär som interdisciplinär och transdisciplinär forskning för att finna dessa lösningar. Detta betyder att initiativ för att stärka tvärvetenskaplig forskning - gärna utifrån ett systemperspektiv - kommer att behövas.

Mångfald i forskningsfrågor

Men det är också viktigt att framhålla behovet av mångfald när det gäller vem som definierar forskningsfrågorna. Dels är det viktigt att notera att forskningsfrågorna ska formuleras av forskarna med utgångspunkt i samhällets behov för ny kunskap. Dels är det viktigt att säkerställa att detta inte ensidigt görs av en viss kategori av forskare. Den utvärdering, som gjordes 2010 av samhällsvetenskaplig miljöforskning, ”Mobilising Swedish Social Science Research on Sustainability”, pekade bland annat på behovet av att samhällsvetarna i betydligt större utsträckning är med och definierar forskningsfrågorna. Utvärderarna menade att naturvetenskapliga glasögon på samhällsvetenskapliga forskningsproblem kan leda till felaktiga prioriteringar.

Avnämarforum   

Flera utvärderingar har också visat på behov av att närmare involvera avnämarna som består av myndigheter, företag, NGO: er (nongovernmental organisations) och andra nationella och internationella intressenter vid prioriteringar av kunskapsluckor och nya problemområden. Formas kommer därför att bilda ett Avnämarforum, som kan fungera som rådgivande till miljöforskningsfinansiärerna.

Författare :

Anna Ledin är huvudsekreterare på Formas
E-post: anna.ledin@formas.se

Länkar

Miljöforskning juni 2011

Inledare

Det ena du vill … Det ena du vill, det andra du skall. Det brukade min mamma säga när jag var ung och hellre ville sitta nere vid bryggan och prata med snygga killar i stället för att...

Tema

Samhällets drivkrafter och miljön Miljön har blivit vår tids globala ödesfråga och det globala samhället har svårt att hantera miljöproblemen. Ingen på detta klot undgår att drabbas. De allra flesta ... Bred front mot miljöproblem Miljöproblemen kräver forskning inom många discipliner. För 30-40 år sedan förknippades miljöforskning i allmänhet framförallt med naturvetenskapliga discipliner som... Samspråk om mark I takt med att jordens befolkning växer och allt fler inlemmas i ett globalt konsumtionssamhälle ökar också konkurrensen om den tillgängliga markytan. Markanvändning... Homo Economicus besegrad Den ekonomiska människan såg bara till sitt eget bästa. Idag handlar det mer om att se de komplicerade mänskliga beteenden som gör det möjligt att samarbeta. Erfaren... Samverkan om fisk ger mervärde Fiskeriförvaltningen, speciellt inom EU, är misslyckad med toppstyrning av fiske och kvoter som bestämts utifrån kortsiktiga politiska överväganden. Snåriga regelver... Ungas känslor inför klimatet Kärnkraftskatastrof i Japan, global uppvärmning som hotar mänsklighetens överlevnad, oljan som är på väg att ta slut. För att kunna ta oss an dessa globala utmaninga... Prata om samhället Gärna miljövänliga konsumenter. Men också samhällsmedvetna medborgare. Docent Cecilia Lundholm vid Institutionen för pedagogik och didaktik samt Stockholm Resilience... Centralt och lokalt ansvar Många beslut har fattats om Östersjöns miljö. Många internationella utsläppsmål har satts för att motverka övergödningen. Men det räcker inte. Kan ett ökat lokalt a... Vem får vad när och hur? Handeln med utsläppsrätter blev en grundbult i Kyotoprotokollet, medan historiskt ansvar höll på att förpassas till de klimatpolitiska haveriernas skräphög. Efter kl... Multidimensionellt företagande Hela Sverige ska leva, heter det. För tillväxt och utveckling är entreprenörskap i vid bemärkelse en av de avgörande faktorerna. I lands- och glesbygdskommuner är be...

Intervjun

Bred förståelse för forskning Vetenskapsrådets nye GD Mille Millnert saknar långsiktighet i det svenska forskningssystemet. Forskarna tvingas att satsa på kortsiktiga projekt. Detta hämmar nyfike...

Övriga artiklar

Värre skador med kemisk bekämpning Vitkålsodlare som använder kemiska bekämpningsmedel mot kålmal i Nicaragua kan få svårare insektsangrepp än vad de ekologiska odlarna får. En avhandling från SLU vis... Människan och hunden Hundar har en stor inverkan på människan. Att förstå det känslomässiga bandet mellan hund och människa är viktigt för hur vi väljer att hålla våra hundar. De vardag... Dubbelstråle bättrar på delfinens ekolod Delfiner och tumlare använder sig av ekolokalisering för att hitta fisk och orientera sig i sin omgivning. Genom att skicka iväg högfrekvent ljud, kan delfinen på ek... Mjukgjord plast läcker gifter Många plastprodukter innehåller farliga kemikalier som kan läcka giftiga ämnen till omgivningen. Mest läcker mjuka och halvmjuka produkter som tillverkats av mjukgjo... Tungmetaller i naturen Klimatförändringar påverkar flöden, exponering och risker med tungmetaller i naturen. Det studeras i en doktorsavhandling vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet. Farligt för humlor i Skåne Vissa arter av humlor riskerar att inte överleva i det skånska slättlandskapet. Enligt en ny avhandling från Lunds universitet tycks humlorna svälta ihjäl mitt i som... Gräshoppor visar miljöförändringar Evolutionen anses vara en långsam process som kräver hundratals generationer och arter som inte hinner anpassa sig till nya levnadsvillkor riskerar därför att dö ut.... Skatt kan skydda Afrikas fiske Optimal skatt på utländskt fiske i Afrika värnar bestånden och det inhemska fisket. Afrikanska kustländer kan sällan utnyttja hela sin fiskezon, eftersom man med enk... Förorenat åsvatten leds bort Gamla ogräspreparat kan förorena dricksvatten i rullstensåsar under mycket lång tid, men det finns motåtgärder. Det visar beräkningsmodeller som presenteras i en avh... Havsorganismer har evigt liv Djur som förökar sig genom delning har exceptionellt god hälsa och kan fördröja åldrandet. Forskare vid Göteborgs universitet har visat att kolonibildande sjöpungar ... Växande sälstam skadar redskap Oavsett om det handlar om lax, sik, strömming eller torsk konkurrerar säl och fiskare om fångsten. Att sälsäkra fångstredskap är lösningen på problemet är de flesta ...

Notiser

Fokus på stora miljöutmaningar Formas har identifierat sju områden som särskilt relevanta för den framtida svenska miljöforskningen: Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturre... Runt 1400 ansökningar i maj Formas tog totalt emot ungefär 1300 ansökningar i 2011 års stora öppna utlysning. Ytterligare ett 90-tal ansökningar kom in till Formas utlysning av 200 miljoner kro... Nytt anslag för psykisk hälsa Forskning om barn och ungdomars psykiska hälsa behöver stärkas. Ökade kunskaper inom området främjar utvecklingen och förståelsen för vad som underlättar en positiv ... 80 miljoner till arkitekturforskning Femtio miljoner kronor totalt ges till två forskningsmiljöer samt trettio miljoner till en ny nationell forskarskola i arkitektur. Formas forskarråd beslutade i apri... 45 miljoner till forskningsledare Svensk landsbygdsforskning behöver stärkas, såväl ur nationellt som internationellt perspektiv. Därför delade Formas i april 2011 ut medel till tre unga, lovande for... Strategiska forskningsområden Formas har tillsammans med Vetenskapsrådet, Fas, Vinnova och Energimyndigheten följt upp det första årets verksamhet inom de 43 forskningsmiljöer som ingår i regerin... Bli fena på fiskar! Är du haj på fiskar? Lär dig då ännu mer om svenska hajar, rockor, lansettfiskar, nejonögon, pirålar och sjöpungar i Nationalnyckelns första volym om fiskar i bokver... Stefan Jarls film Underkastelsen Cancer- och Allergifonden tilldelar Stefan Jarl 2011 års miljömedicinska pris för filmen Underkastelsen. Formas har bidragit ekonomiskt till filmen.

Resultat av forskning

Att skapa miljövärden Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Konsumtionens territorier Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Läkemedelsrester – en utmaning för miljön Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Hälsa finns i frukt och bär Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Vidare länkar

Sidfot