Miljöforskning Nummer #3 juni 2011

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2011-05-23 21:20:30

Huvudinnehåll

Namn & Nytt
Skriv utSkriv ut

På nya poster i Formas omvärld:

 Björn Risinger, blev ny generaldirektör på Fiskeriverket den 1 april 2011 och efterträder där  Axel Wenblad. Fiskeriverket upphör som myndighet den sista juni och under en övergångsfas i tre månader har regeringen förordnat Björn Risinger som generaldirektör. I sin roll som utredare för den nya havs- och vattenmyndigheten anses Björn Risinger kunna underlätta och säkerställa den omstrukturering och verksamhetsövergång från Fiskeriverket till en ny myndighet som är nödvändig. Björn Risinger har tidigare bland annat varit länsöverdirektör i Skåne och chef för Naturresursavdelningen vid Naturvårdsverket.

 Lars Reuterswärd, har utsetts till Director för Mistra Urban Futures och tillika Rektorsråd vid Chalmers. Lars Reuterswärd arbetar för närvarande som Director på UN-Habitats Global Division och har en lång nationell och internationell erfarenhet av stadsutvecklingsfrågor. Han är professor i arkitektur och prefekt vid Lunds universitet, Pavillion Director för UN Expo Section vid Expo 2010 Shanghai samt Research officer vid SAREC/Sida.

 Professor Carl-Henrik Heldin och professor Pavel Exner har utsetts till nya vice ordföranden för Europeiska forskningsrådet. Tillförordnandena löper till slutet av EU:s sjunde ramprogram för forskning (december 2013). De båda vice ordförandena var med och grundade det Europeiska forskningsrådet (ERC, European Research Council). Carl-Henrik Heldin är direktör för Ludwiginstitutet för cancerforskning, Uppsala, och professor vid Uppsala universitet. Pavel Exner, från Tjeckien, är direktör och professor vid Dopplerinstitutet för matematisk fysik och tillämpad matematik i Prag. ERC:s vetenskapliga råd är det organ som ansvarar för att fastställa ERC:s vetenskapliga strategi.

 Kerstin Lindberg Göransson, Swedavia AB, chef för Stockholm-Arlanda flygplats, har av styrelsen för Akademiska Hus utsetts till ny verkställande direktör. Akademiska hus är Sveriges andra största fastighetsbolag och finns på 29 orter runt om i landet. Som hyresvärd för universitet och högskolor utvecklar de kunskapsmiljöer för högre utbildning, forskning och innovation.

 Patrik Nordqvist, fysiker, Umeå universitet, har tilldelats Baltics samverkanspris med populärvetenskaplig inriktning för år 2011. Prissumman är på 100 000 kr. Patrik Nordqvist har under flera år engagerat arbetet populärvetenskapligt för att ge en positiv och lekfull bild av naturvetenskap i allmänhet och fysikämnet i synnerhet. Han har medverkat som fysiker i ett flertal TV-program, bland annat Boston Tea Party på Kanal 5 och i SVT:s program Eftersnack, Sommarlov och Plus.

 Ilkka Hanski, Helsingfors universitet, har tilldelats Crafoordpriset i biovetenskaper 2011 av   Kungl. Vetenskapsakademien. Priset på 4 miljoner kronor får han för sina nyskapande studier om hur rumslig variation påverkar dynamiken i djur- och växtpopulationen.

 Anders Dalin, läkare och docent i experimentell kirurgi, har tilldelats ArtDatabankens naturvårdspris 2011. Anders har ägnat en stor del av sitt liv till skydd av skog och bevarande av Sveriges biologiska mångfald och deltagit i naturvårdsdebatten både lokalt, regionalt och nationellt. Han har, enligt juryn, gjort en enastående insats för att bevara den biologiska mångfalden. ArtDatabanken vill på detta sätt uppmärksamma att enskilda personer ofta kan ha en stor betydelse för en levande debatt i spänningsfältet mellan brukande och skydd.

 Katarina Wetter Edman, doktorand vid Business & Design Lab, Göteborg, tilldelas det sista Torsten Dahlinstipendiet. Stipendiet delas ut av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syfte att uppmuntra och lyfta fram tvärvetenskaplig forskning. Katarina Wetter Edman är utbildad industridesigner och arbetade som designer i flera år innan hon började forskningen på Business & Design Lab, vid HDK, Göteborgs universitet, Katarina, som också är knuten till Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet, är doktorand inom forskningsprojektet Designmetoder för tjänsteinnovation som syftar till att undersöka relationen mellan designer och användare i tidiga faser av tjänsteutvecklingsprocessen.

 Mathias Uhlén, professor i bioteknik, KTH, Kathryn E. Hare, professor i matematik vid University of Waterloo, Canada samt Ingemar Andersson, teknologie licentiat med en lång karriär inom Göteborg Energi, har alla tre utsetts till hedersdoktorer vid Chalmers.

Mathias Uhlén, professor i bioteknik, KTH, Stockholm, är en framstående forskare inom bioteknik och området proteomik, dvs storskalig kvantitativ analys av proteiner, där han idag anses som en av världens främsta. Mathias Uhlén nomineras till hedersdoktor för sin viktiga och innovativa forskning inom bioteknikområdet. Hans excellenta förmåga att koppla samman ingenjörskonst och biologisk vetenskap har lett till flera nyskapande bidrag till forskningsområdena genomik och proteomik – bland annat pyrosekvensering som idag används för kommersiell genomsekvensering, och nya antikroppstekniker som har möjliggjort området proteomik.

Kathryn E. Hare, professor i matematik, University of Waterloo, Canada, promoveras till hedersdoktor för sin framstående breda och djupa forskning inom klassisk och abstrakt harmonisk analys. Hennes viktigaste arbeten är studier av interpolationsmängder relaterade till den så kallade osäkerhetsprincipen, som preciserar det välkända förhållandet att en signal inte kan vara både tidsbegränsad och bandbegränsad. Detta sätter gränser för hur snabb och effektiv signalöverföring man kan åstadkomma.

 Ingemar Andersson, teknologie licentiat, har haft en lång karriär inom Göteborgs Energi där han tillhörde företagsledningen i flera decennier. Efter sin pensionering 2005 tjänstegjorde han en tid som chef för avdelningen Elteknik på Chalmers.
Ingemar Andersson promoveras till hedersdoktor för sina insatser för Chalmers och svensk elkraftindustri. Med sin forskarbakgrund inom elkraft på KTH blev det naturligt att han i sina ledande befattningar inom Göteborg Energi även tog en ledande roll inom elkraft-branschens olika organ och han kan sägas ha varit dess tekniske ambassadör från 1970-talets mitt till millennieskiftet – nationellt såväl som internationellt. Inom Göteborgs Energi har han, förutom för själva elnätet, även ansvarat för forskningsfrågor och därmed varit en viktig diskussionsparter för Chalmers.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning juni 2011

Inledare

Det ena du vill … Det ena du vill, det andra du skall. Det brukade min mamma säga när jag var ung och hellre ville sitta nere vid bryggan och prata med snygga killar i stället för att...

Tema

Samhällets drivkrafter och miljön Miljön har blivit vår tids globala ödesfråga och det globala samhället har svårt att hantera miljöproblemen. Ingen på detta klot undgår att drabbas. De allra flesta ... Bred front mot miljöproblem Miljöproblemen kräver forskning inom många discipliner. För 30-40 år sedan förknippades miljöforskning i allmänhet framförallt med naturvetenskapliga discipliner som... Samspråk om mark I takt med att jordens befolkning växer och allt fler inlemmas i ett globalt konsumtionssamhälle ökar också konkurrensen om den tillgängliga markytan. Markanvändning... Homo Economicus besegrad Den ekonomiska människan såg bara till sitt eget bästa. Idag handlar det mer om att se de komplicerade mänskliga beteenden som gör det möjligt att samarbeta. Erfaren... Samverkan om fisk ger mervärde Fiskeriförvaltningen, speciellt inom EU, är misslyckad med toppstyrning av fiske och kvoter som bestämts utifrån kortsiktiga politiska överväganden. Snåriga regelver... Ungas känslor inför klimatet Kärnkraftskatastrof i Japan, global uppvärmning som hotar mänsklighetens överlevnad, oljan som är på väg att ta slut. För att kunna ta oss an dessa globala utmaninga... Prata om samhället Gärna miljövänliga konsumenter. Men också samhällsmedvetna medborgare. Docent Cecilia Lundholm vid Institutionen för pedagogik och didaktik samt Stockholm Resilience... Centralt och lokalt ansvar Många beslut har fattats om Östersjöns miljö. Många internationella utsläppsmål har satts för att motverka övergödningen. Men det räcker inte. Kan ett ökat lokalt a... Vem får vad när och hur? Handeln med utsläppsrätter blev en grundbult i Kyotoprotokollet, medan historiskt ansvar höll på att förpassas till de klimatpolitiska haveriernas skräphög. Efter kl... Multidimensionellt företagande Hela Sverige ska leva, heter det. För tillväxt och utveckling är entreprenörskap i vid bemärkelse en av de avgörande faktorerna. I lands- och glesbygdskommuner är be...

Intervjun

Bred förståelse för forskning Vetenskapsrådets nye GD Mille Millnert saknar långsiktighet i det svenska forskningssystemet. Forskarna tvingas att satsa på kortsiktiga projekt. Detta hämmar nyfike...

Övriga artiklar

Värre skador med kemisk bekämpning Vitkålsodlare som använder kemiska bekämpningsmedel mot kålmal i Nicaragua kan få svårare insektsangrepp än vad de ekologiska odlarna får. En avhandling från SLU vis... Människan och hunden Hundar har en stor inverkan på människan. Att förstå det känslomässiga bandet mellan hund och människa är viktigt för hur vi väljer att hålla våra hundar. De vardag... Dubbelstråle bättrar på delfinens ekolod Delfiner och tumlare använder sig av ekolokalisering för att hitta fisk och orientera sig i sin omgivning. Genom att skicka iväg högfrekvent ljud, kan delfinen på ek... Mjukgjord plast läcker gifter Många plastprodukter innehåller farliga kemikalier som kan läcka giftiga ämnen till omgivningen. Mest läcker mjuka och halvmjuka produkter som tillverkats av mjukgjo... Tungmetaller i naturen Klimatförändringar påverkar flöden, exponering och risker med tungmetaller i naturen. Det studeras i en doktorsavhandling vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet. Farligt för humlor i Skåne Vissa arter av humlor riskerar att inte överleva i det skånska slättlandskapet. Enligt en ny avhandling från Lunds universitet tycks humlorna svälta ihjäl mitt i som... Gräshoppor visar miljöförändringar Evolutionen anses vara en långsam process som kräver hundratals generationer och arter som inte hinner anpassa sig till nya levnadsvillkor riskerar därför att dö ut.... Skatt kan skydda Afrikas fiske Optimal skatt på utländskt fiske i Afrika värnar bestånden och det inhemska fisket. Afrikanska kustländer kan sällan utnyttja hela sin fiskezon, eftersom man med enk... Förorenat åsvatten leds bort Gamla ogräspreparat kan förorena dricksvatten i rullstensåsar under mycket lång tid, men det finns motåtgärder. Det visar beräkningsmodeller som presenteras i en avh... Havsorganismer har evigt liv Djur som förökar sig genom delning har exceptionellt god hälsa och kan fördröja åldrandet. Forskare vid Göteborgs universitet har visat att kolonibildande sjöpungar ... Växande sälstam skadar redskap Oavsett om det handlar om lax, sik, strömming eller torsk konkurrerar säl och fiskare om fångsten. Att sälsäkra fångstredskap är lösningen på problemet är de flesta ...

Notiser

Fokus på stora miljöutmaningar Formas har identifierat sju områden som särskilt relevanta för den framtida svenska miljöforskningen: Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturre... Runt 1400 ansökningar i maj Formas tog totalt emot ungefär 1300 ansökningar i 2011 års stora öppna utlysning. Ytterligare ett 90-tal ansökningar kom in till Formas utlysning av 200 miljoner kro... Nytt anslag för psykisk hälsa Forskning om barn och ungdomars psykiska hälsa behöver stärkas. Ökade kunskaper inom området främjar utvecklingen och förståelsen för vad som underlättar en positiv ... 80 miljoner till arkitekturforskning Femtio miljoner kronor totalt ges till två forskningsmiljöer samt trettio miljoner till en ny nationell forskarskola i arkitektur. Formas forskarråd beslutade i apri... 45 miljoner till forskningsledare Svensk landsbygdsforskning behöver stärkas, såväl ur nationellt som internationellt perspektiv. Därför delade Formas i april 2011 ut medel till tre unga, lovande for... Strategiska forskningsområden Formas har tillsammans med Vetenskapsrådet, Fas, Vinnova och Energimyndigheten följt upp det första årets verksamhet inom de 43 forskningsmiljöer som ingår i regerin... Bli fena på fiskar! Är du haj på fiskar? Lär dig då ännu mer om svenska hajar, rockor, lansettfiskar, nejonögon, pirålar och sjöpungar i Nationalnyckelns första volym om fiskar i bokver... Stefan Jarls film Underkastelsen Cancer- och Allergifonden tilldelar Stefan Jarl 2011 års miljömedicinska pris för filmen Underkastelsen. Formas har bidragit ekonomiskt till filmen.

Resultat av forskning

Att skapa miljövärden Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Konsumtionens territorier Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Läkemedelsrester – en utmaning för miljön Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Hälsa finns i frukt och bär Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Vidare länkar

Sidfot