Vetenskapsrådet är Sveriges största finansiär av grundforskning vid svenska universitet, högskolor och institut. Varje år fördelar VR cirka 4 miljarder svenska kronor. Hur tänker den som leder denna viktiga forskningsfinansiär undrade vi på Miljöforskning. Mille Millnert, som är professor i regelteknik, har varit rektor för Linköpings universitet sedan 2004. På nya jobbet har han varit sedan 1 februari.
Vilken vision har du för svensk statsfinansierad forskning?
– Den ska vara så stark att Sverige ligger väl till i internationell jämförelse, när det gäller forskningens kvalitet.
Du är en av de personer utanför regeringskretsen, som har störst möjlighet att påverka forskningspolitiken. Hur tänker du använda den möjligheten?
– Den tänker jag använda med ansvar och omdöme. Det blir viktigt att informera och argumentera om forskningens villkor utifrån min kunskap om systemet. VR har ju regeringens uppdrag att informera om forskning och att representera grundforskningen.
Vilka brister ser du i det svenska forskningssystemet?
– En brist i systemet är den avsaknad av långsiktighet, som jag tror att många forskare upplever. Forskarna tvingas att satsa på kortsiktiga och säkra projekt och därmed mindre spekulativa forskningsfrågor. Detta hämmar en del nyfikenhetsforskning som kan leda till nya upptäckter, vilka samhället kanske skulle få fördel av.
Många stora globala miljöfrågor kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Samtidigt är det föga meriterande för en forskare. Meriter skaffar sig forskare främst inom det egna ämnesområdet. Behövs en ny ordning tycker du?
– Det håller jag inte med om så länge det handlar om vetenskap av hög kvalitet. Tvärvetenskap är inte ett mål utan ett medel till att nå fram till forskningsresultat. Där kan finnas problem men de ska inte överdrivas. Om man kommer med intressanta resultat som nåtts genom tvärvetenskap kan de publiceras i välrenommerade tidskrifter som Science och Nature och få stort genomslag.
Hur ser du på förhållandet mellan grundforskning och behovsstyrd forskning? Vad är nyttig forskning?
– All forskning av bra kvalitet är nyttig i någon mening – sådant som ger nya kunskaper om människans villkor och som berikar vårt kunnande. I gränsdragning mellan den nyfikenhetsdrivna grundforskningen och den tillämpade behovsforskningen är det viktigt att fri forskning har rimligt stor volym för att vetenskapen ska utvecklas på ett positivt sätt.
Nu när Formas lägger mer vikt vid relevans blir det fler grundforskare som inte vet vart de ska ta vägen. VR har inga beredningsgrupper för grundforskning inom exempelvis veterinärmedicin, livsmedel, miljökemi eller ekotoxikologi. Kan nyfikenhetsdriven forskning falla mellan stolarna tror du? Vad tycker du att forskningsråden kan göra åt detta?
– Dessa forskare är välkomna till VR med sina ansökningar. Vi delar ut pengar efter bedömningar av vetenskaplig kvalitet och vi har beredningsgrupper som kan ta hand om dessa ansökningar. Vi satsar rätt mycket pengar på miljörelaterade projekt. Och vi tar också hänsyn till relevanskunskap det vill säga hur pass relevant en vetenskaplig fråga är. Här skiljer sig VR:s relevansbegrepp från Formas relevansbegrepp, där det gäller relevans för att kunna lösa ett praktiskt problem.
Nu pågår ett föreberedande arbete på forskningsråden VR, Formas, Fas, Vinnova, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen inför forskningsproppen. För första gången ska ni lämna ett gemensamt dokument som alla råden är överens om. Ser du några stora utmaningar i detta arbete?
– Det är ett förtroende vi har fått från regeringen att göra detta. Det måste förvaltas väl. Från utgångspunkten att de olika myndigheterna har olika roller och olika mål att utveckla till något som alla kan stå bakom behövs en rad diskussioner. I uppdraget ligger också en önskan om ökad koordinering. Antalet gemensamma utlysningar och annat samarbete har ökat de senaste åren och vi får fortsätta på samma spår.
Hur ser du på regeringens satsning på strategiska forskningsområden, som ska vara forskning i världsklass samt främja svensk konkurrenskraft och svenskt näringsliv?
– Det är ju helt legitimt att regeringen pekar ut områden som behöver forskning. Att skicka pengarna direkt till lärosätena är kanske ingen bra lösning. Jag tycker att det är bättre om forskningsråden med sin kunskap om ansökningsbedömningar får hantera processen.
Hur viktigt är det att VR kommunicerar forskningsresultat till områden i samhället, där de kan göra nytta?
– VR har ansvar för att samordna kommunikationen om resultat från forskning som får stöd från VR samtidigt som lärosätena också kommunicerar till samhället. Men om man ser till den totala mängden nya forskningsresultat, så produceras de till övervägande delen internationellt och inte i Sverige. Den internationella forskningsfronten är viktig att följa även i det svenska samhället. Och detta går nu utmärkt att göra med hjälp av ett antal seriösa tidskrifter och andra media.
Har VR:s kommunikation av forskningsresultat och pågående forskning något annat syfte tycker du?
– VR:s information om forskningen är också viktig för att visa vad skattepengarna används till. Det är också viktigt att skapa förståelse på bred front för forskningens villkor och för vilken nytta forskning bidrar med samt för mekanismerna bakom ett framgångsrikt forskningssystem som kan leverera genombrott.
Vilka är de viktigaste bitarna i VR:s internationella verksamhet? Finns där något som du skulle vilja ändra på, utveckla mer eller avveckla?
– Det viktigaste ur VR:s perspektiv är att det europeiska forskningsrådet, European Research Council, stärks och blir mer forskarstyrt.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
Chefredaktör