Det ena du vill, det andra du skall. Det brukade min mamma säga när jag var ung och hellre ville sitta nere vid bryggan och prata med snygga killar i stället för att hjälpa till vid diskbaljan inne i sommarstugan. Under åren har jag ofta upprepat citatet för mig själv. Alltmer gällande andra företeelser än tonåringar som bara vill ha kul utan att tänka på vilka konsekvenser det kan få för andra. Exempelvis när de festar utomhus och lämnar efter sig skräp och sönderslaget glas. Det är mänskligt att vilja göra det roliga och lätta i stället för det där tråkiga som man borde göra. Det där som i själva verket gör livet drägligare på längre sikt förstår man bättre vikten av när man mognat och har sett mer av vilka konsekvenserna kan bli.
I det korta perspektivet kan något kännas frestande roligt att göra. På sikt kan det dock bli ödesdigert. Och inte bara för enstaka människor. Beslut om utvecklingen av våra samhällen tas ofta i förskräckande kortsiktiga perspektiv. Besluten ska ofta tillfredställa en väljarkår inom fyra år. Beslut i företag kan ha ännu kortare perspektiv. Under tiden förvärras klimathotet, den biologiska mångfalden minskar i en aldrig tidigare skådad hastighet, bristen på färskvatten sätter lokala samhällen på pottkanten och miljögifter ansamlas i naturen i accelererande grad. Denna påverkan på jordens resurser är långvarig och i viss mån självgående, lika svår som en supertanker att vända.
Genom forskning har kunskap tagits fram som visar vad som borde göras. Men det görs inte i tillräckligt hög grad. Trots att kunskapen finns används den i många fall inte. Vilka är drivkrafterna som kan ändra den globala utvecklingen och styra den i riktningar som skulle bromsa de globala miljöhoten? Hur ändras människors beteenden? Vad får stater att samarbeta kring de mest alarmerande miljöproblemen? Genom naturvetenskaplig forskning har förståelsen blivit stor. Genom samhällsvetenskaplig forskning har förståelsen för samhällen och stater ökat. För att hitta lösningar på de globala miljöproblemen krävs samhällsvetenskaplig miljöforskning, där forskare från alla ämnesområden formulerar frågeställningar och driver forskning tillsammans. Om och när svaren kommer krävs sedan politiskt mod för att ändra förloppet. Både i det stora och lilla. Antagligen är det bra att börja med tonåringarna och få dem att växa i ansvar. Det är de som ska ta över det globala samhället med alla sina svårigheter och möjligheter.
All nyttig forskning förbättrar människans villkor. Den kan gärna ske genom tvärvetenskapligt samarbete, som är ett medel att nå fram till kvalitativa resultat. Det menar Vetenskapsrådets nye GD Mille Millnert, som dock vill slå vakt om nyfikenhetsforskning som en viktig bas för all annan forskning. Han intervjuas i detta nummer av Miljöforskning.
Ha en riktig skön sommar och glöm inte att lära de unga vad man skall även om man just då vill annorlunda. De ska ju rädda världen så småningom.
Med sommarhälsningar,