”Efemära landskap – studier av stadsrandens dynamik”
Mattias Qviström (projektledare)
Resultatsammanfattning från SLU.
E-post: mattias.qvistrom@lplan.slu.se.
Stadens utkant är i ständig omvandling. Mitt i förvandlingen från land till stad kan stadens gränsområden i åratal befinna sig i väntelägen mellan plan och byggande – ett mellanrum, där tidigare värden försvinner medan tillfälliga och/eller framtida värden uppstår. Kunskapen om hur sådana efemära landskap används, uppfattas och värderas är idag bristfällig, vilket försvårar en fysisk planering där stadens stora potential för morgondagens stad tas tillvara.
Projektets målsättning är att dokumentera och analysera stadsrandens efemära karaktär och diskutera möjligheterna att tillvarata dess värden inom fysisk planering. Samspelet mellan den fysiska planeringen och landskapets utveckling under de senaste 50 åren har studerats i Malmös och Burlövs stadsrand. Genom att behålla samma fallstudieområde under 4 år kan utvecklingen från landsbygdsområde till förort/industriområde skildras. Som ett komplement genomförs jämförande studier i Trondheim och Göteborg, vilket bl a gör det möjligt att sätta in studierna i Skåne i en vidare kontext och diskutera vad som är typiskt för de nordiska städernas stadsrand och vilken relevans den dominerande nordamerikanska forskningen har i Norden.
Forskningen kan bidra till en fördjupad förståelse för hur stadens expansionsplaner påverkar omgivande landskap. Förhoppningen är att projektet ska bidra till en fysisk planering, där befintliga värden i stadsranden tas tillvara och infogas i den expanderande staden.
”Tankar om förstadens framtid”
Tomas Wikström (projektledare), Bo Larsson, My Laurell (red)
Antologi ISBN91-540-5961-5 (138s, ill, 254 kr + porto) från www.formas.se.
Det är i förstaden som framtidens nybyggnadsmöjligheter finns och det är också där huvuddelen av stadsbefolkningen bor. Boken vill därför gjuta nytt liv i en stadsbyggnadsdebatt om våra förstäder.
Hur skapar man den goda förstaden och känner tillhörighet och trygghet? Bör förstaden vara mer stadsmässig? Vilka bebyggelsetyper är mest attraktiva och vilken identitet har förstadens offentliga rum? Det är frågor som behandlas i denna antologi, skriven av forskare och lärare på arkitekturskolan vid Lunds tekniska högskola. Med utgångspunkt från aktuell forskning i 1900-talets förstadsbyggande i bl a Sverige och USA ringar de in vad som är viktigt att ta hänsyn till i planeringen. Boken innehåller konkreta exempel och förslag på hur förstadsmiljöerna kan utvecklas på ett för invånarna positivt sätt.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius