Miljöforskning Nummer #2 juni 2009

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2009-06-06 11:21:51

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut

Laserskanning och digitala flygbilder

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 2/2009

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har fått medel av Naturvårdsverket för att leda forskningsprogrammet Kartering och miljöövervakning med flygburen laserskanning och digitala bilder. Laserskanning är en relativt ny teknik för mätning av mark, havsbottnar och vegetation.

Programmet kallas Environmental Mapping and Monitoring with Airborne laser and digital images (EMMA) och genomförs i samverkan med bland andra Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Stockholms universitet. Det planeras att pågå under fyra år och omfattar 12 miljoner kr.

I programmet kommer nya metoder för kartering och förändringsanalys av vegetation på land och på havsbottnar att utvecklas. Programmet har dels en inriktning på tillämpningar på land som leds av SLU:s fjärranalysavdelning, dels en akvatisk inriktning som leds av FOI.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning juni 2009

Inledare

Kunskap ska vrida tiden rätt igen EN LITEN FLICKA GÅR GENOM SKOGEN i solklänning en het sommardag. Hon är på väg för att hämta hem korna till mjölkning. Benen är smala, bruna och har sönderkliade myg...

Temaartiklar

Arternas uppkomst och fall Under de miljarder år, som liv har funnits på jorden, har arter uppstått och försvunnit. Men aldrig tidigare har antalet arter, som försvunnit så fort, varit så stor... Biologisk mångfald – på flera plan Genetisk mångfald inom en art, mångfald av arter inom ett ekosystem och mångfald av ekosystem på global nivå är alla viktiga för människans existens. Forskning om bi... Mål på gott och ont För tio år sedan skapades european Platform for Biodiversity, EPBRS. Syftet är att ge rekommendationer om forskning och därmed vetenskapligt stödja genomförandet av ... Vad kostar biologisk mångfald? Vilket ekonomiskt värde har biologisk mångfald för jord- och skogsbruk? Svaret skulle kunna göras kort genom att säga: 2 kronor och 60 öre per meter. Men för att nys... Hur klarade sig djuren förr… och nu? Nu startar ett internationellt forskningsprojekt, CLIMIGRATE, som syftar till att undersöka hur olika arter svarat på historiska klimatförändringar under de senaste ... Biologisk mångfald i historiska landskap Det historiska landskapet har stor betydelse för hur många och vilka växter vi idag finner i våra ängar och betesmarker. Med hjälp av Sveriges unika kartmaterial kan... Genetisk variation – en osynlig form av mångfald Miljögifter kan snabbt leda till minskad genetisk variation. Individer, som klarar det aktuella giftet, lyckas bäst med att föra sina gener vidare till kommande gene... Ekologiska effekter av bekämpningsmedel i vattendrag I Sverige har övervakning av bekämpningsmedel pågått sedan 2002. Den har skett i fyra geografiska områden där högintensivt jordbruk bedrivs. Genom övervakningen vet ... Inflyttade arter ändrar planktons ekosystem Sedan 2007 pågår en omfattande undersökning av Gullmarsfjordens plankton i flera projektet finansierade av Formas och EU. Undersökningen kom till för att följa invas... Vårt framtida vatten är varmt och brunt Minst tre grader varmare luft och vatten i nästa generation. Allt fler beräkningar börjar nu peka i den riktningen. Men temperaturhöjningen är inte den enda miljöför... Vem är rädd för vargen? Psykologiska faktorer är i många fall viktigare än objektiva fakta för människors attityder och beteenden i förhållande till en uthållig utveckling. Sedan några år t... Rädsla – en faktor att räkna med Rädslan för stora rovdjur kan inte förbises. Även om de stora rovdjuren objektivt sätt utgör ett mycket litet hot mot den svenska allmänheten, utgör personlig oro fö... Genetik bas för uthålligt fiske Gädda, lax och sill har vitt skilda genetiska populationsstrukturer. Olika angreppssätt krävs därför för att skapa en biologiskt uthållig förvaltning av dessa arter ... Sportfiske kan rädda insjöar I Sverige är det ganska få förunnat att livnära sig på insjöfiske. Däremot vinner sportfisket terräng. Det borde gå att utveckla ännu mer, genom ett företagande med ... Klimat, insekter och bränder Insekter påverkas av miljöförändringar. Skogsbränder blir allt vanligare på grund av påverkan från klimat och människor. Vad behöver naturvården veta för att kunna s... Svampar ger träden näring Marken är en globalt begränsad resurs som mänskligheten behöver för att producera mat, foder, fiber och biobränslen. I marken finns drygt tusen arter av svampar som ...

Intervjun

Naturvårdsverkets GD: Luften, Östersjön och klimatet Ett stärkt europeiskt takdirektiv för luftkvalitet, Östersjön som pilotområde för EU:s marina direktiv och mest akut – underlag till höstens klimatförhandlingar. Det...

Övriga artiklar

Miljöklassning – på väg att lyfta i Sverige Hur ska miljöklassning av byggnader få fart i Sverige? Det var temat för ett Formasseminarium under Sveriges Energiting i mars. Livlösa celler ger skarp syn Till synes döda celler utför ett häpnadsväckande arbete i ögats lins hos fiskar. Varje morgon och kväll ändrar de linsens förmåga att bryta ljuset för att öka färgse... Hästens immunsystem studeras Formas har gett SVA en dryg miljon under två år för att studera hästars interferonsystem. Det är en viktig del av immunsystemet, och studien kommer att bidra till at... Växternas urtid spåras Hos alla växter där arvsmassan detaljstuderats, finns gener som har dubblerats under evolutionens gång. Det är ett fenomen som har befrämjat utvecklingen av helt nya... Bladmossor i praktverk Mossornas sexliv fascinerade Johann Hedwig, tysk läkare och hobbybotanist. Tack vare att han utnyttjade mikroskopet skickligt, var han först med att se hur mossornas... Kiselalger berättar om ekosystem och klimat Diatoméer är inte bara vackra. De fossila kiselalgerna berättar också om urmiljöhistoria. Som att ekosystemen i en fransk sjö med omgivning förändrades markant under... Sverige övar inför EU-ordförandeskapet I juli anordnar det svenska EU-ordförandeskapet en större konferens i Lund kring europeiska forskningspolitiska frågor. Isotoper avslöjar giftiga algers matvanor Östersjöns algblomningar frodas på grund av utsläpp av kväve och fosfor. Men den giftiga guldalgen tar inte bara upp kväve och fosfor från jordbruk, industri, trafik...

Notiser

Ny beredningsorganisation på Formas I samband med årets öppna utlysning av forskningsmedel lanserar Formas en ny beredningsorganisation. Syftet är att effektivisera beredningsprocessen och att öka insl... 112 söker strategiska medel Det kom in 112 ansökningar fördelat på 20 områden i regeringens satsning på strategisk forskning. Energimyndigheten, Formas, FAS, Vetenskapsrådet och Vinnova ansvara... Kritik mot EU:s regler för hagmarker EU-reglerna kräver att bönderna tar bort träd och buskar från hagmarker i sådan omfattning att den biologiska mångfalden minskar, djuren går miste om skugga och regn... Laserskanning och digitala flygbilder Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har fått medel av Naturvårdsverket för att leda forskningsprogrammet Kartering och miljöövervakning med flygburen laserskanning o... Människans beteende på Nordens Ark 5–7 maj Djur- och växtarter dör ut på grund av människans beteende. Det vet vi. Men hur ändrar vi vårt beteende? Detta är kärnfrågan i diskussionerna som kommer att äga rum ... Webbplatsen Polaris www.polarisen.se är adressen till en ny webbplats, som ska väcka nyfikenhet och lust att lära sig mer om Arktis och Antarktis på ett enkelt och inspirerande sätt. Un... Lennart Holm in memoriam Med professor Lennart Holms bortgång har en av de stora inom svensk samhällsplanering gått ur tiden. I nära 20 år var han generaldirektör för Statens Planverk. Näst... Nytt foder till odlad fisk Fodret till odlad fisk består idag till 3/4 av mer eller mindre hotad, havsfångad fisk. SLU-forskare har i samarbete med Aquaculture Protein Center och Sahlgrenska s... Manlig doft driver fjärilens evolution Insektshonor lockar till sig hanar med hjälp av dofter. Även hanarnas dofter tilltalar honor i olika grad. Franska hanar av fjärilen majsmott luktar olika beroende p... Grisar växer lika bra med mindre protein För att grisar ska få i sig tillräcklig mängd av viktiga aminosyror, är proteinhalten ofta hög i ekologiska foder. Detta är inte bra för miljön, eftersom det läcker ...

Resultat av forskning

Förstadens möjligheter Värdeskapande kunskapsutbyte Kvalité i trä Lönt att satsa på miljön

Formas GD har sista ordet

”En mer europeisk syn på kulturlandskapen skadar inte” En avi om ett paket på drygt 2 kilo låg och väntade på mig när jag nyss kom hem efter semester. Det handlade om Formas nya bok Europeiska kulturlandskap. Där visar U...
5
MEST LÄSTA
artiklar från detta
och äldre nummer
1.Aralsjöns öde ändrar klimatet 2.Genetik för djur och människor 3.Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön 4.En vit plats på Jorden 5.Räcker skogen för snabbt växande ekonomier?

Vidare länkar

Sidfot