En avi om ett paket på drygt 2 kilo låg och väntade på mig när jag nyss kom hem efter semester. Det handlade om Formas nya bok Europeiska kulturlandskap. Där visar Urban Emanuelsson hur skeenden i historien, biologin och landskapet har påverkat varandra. Ett i alla avseenden fantastiskt arbete. Författaren uppmärksammar att många av de vackra, både kulturellt och biologiskt rika landskap, som finns i Europa, inte alls är en självklarhet. Många av de här landskapen är hotade. Ibland kan det röra sig om att urbana områden breder ut sig, ibland handlar det om avfolkningsbygder, där människans traditionella hävd försvinner. Vi har upplevt detta i Sverige, men vi har också bestämt oss för att det måste finnas plats för bitar av det kulturellt rika och artrika landskap som en gång var mer eller mindre normen här.
Under det svenska ordförandeskapet har vi möjlighet att vara aktiva när det gäller att lyfta fram de stora värden, som finns i de europeiska kulturlandskapen. En mer europeisk syn på kulturlandskapen skadar inte. De är ju ett gemensamt europeiskt arv. Vi bör också fråga oss vad vi kan göra för de europeiska landskapen i stort, framförallt för de landskap i östra Europa, som hyser mycket stora värden men där de enskilda länderna inte har lika lång erfarenhet av ”dynamiskt bevarande” som vi och inte heller samma ekonomiska förutsättningar.
Formas nya beredningsorganisation sjösätts nu efter många diskussioner inom Formas och i vårt forskarråd . Därmed får vi en effektivare och mer problemorienterad hantering av ansökningarna. Antalet beredningsgrupper blir sex mot tidigare arton. Grupperna är indelade efter de problemområden, som anses särskilt viktiga för en hållbar utveckling. En utgångspunkt är att lika vikt läggs vid forskningens vetenskapliga kvalitet, som dess värde för samhället. Det ska bli spännande att se hur utfallet blir. Jag är övertygad om att forskningen om hållbar utveckling kommer att gynnas av Formas nya beredning av ansökningar.
Författare
:
Rolf Annerberg
generaldirektör för Formas