Forskningen inom IIASA (International Institute for Applied Systems Analysis) på Miljö- och naturresursområdet är uppdelad på fyra program; Adaptive Dynamics Network (ADN), Forestry (FOR), Land Use Change (LUC) and Transboundary Air Pollution (TAP). Alla programmen är breda och namnen har funnits med under lång tid på flera av programmen, och de speglar inte alltid helt aktiviteten idag, utan utvärderingsgruppen ansåg det relevant med en översyn av namnen. Så svarar t ex LUC´s innehåll bättre mot en titel som Modelling land use and land use changes.
Forskningsprogrammen utvärderades från fyra kriterier, något annorlunda än de som forskningsprogram brukar utvärderas efter. Framförallt att socio-ekonomiskt inflytande var ett viktigt kriterium. Detta speglar IIASA´s speciella och dubbla målsättning, att bedriva högkvalitativ forskning på global nivå, som samtidigt ska vara policyskapande och policyrelevant. De fyra kriterierna var:
- Kvalitet (internationellt genomslag och innovativ potential)
- Produktivitet (publicering och annan spridning av resultaten)
- Relevans (vetenskapligt och socioekonomiskt inflytande)
- Vitalitet och genomförbarhet (flexibilitet, ledarskap)
IIASA´s forskning inom miljö- och naturresursområdet fortsätter att ge nya, framstående bidrag till såväl den internationella forskningen, som till policyskapande organ. IIASA fortsätter att vara ett internationellt ledande institut för global miljöforskning, som är högst relevant med tanke på de globala problemens omfattning. Systemanalysen utgör ett framgångsrikt sätt att hantera globala och policyrelaterade miljöfrågor.
Alla program är vetenskapligt sätt mycket goda, några utmärkta och samtliga är policyrelevanta. De har olika tyngdpunkt i skalan grundforskning till policyskapande, och båda delarna finns inte lika mycket i alla programmen, vilket vi inte anser varken önskvärt eller nödvändigt. Nyare program har större tyngdpunkt på grundforskning, medan äldre, mognare program har alltmer fokus på policyrelevans. Av detta följer också en skillnad i kunskapsspridning, från internationella journaler till deltagande i olika globala miljöforum. De utmärkta databaser som finns inom varje program borde göras bättre tillgängliga, såväl inom som utom IIASA.
Fakta
Forskningsprogrammen på IIASA inom miljö- och naturresursområdet har utvärderats av en internationellt sammansatt panel våren 2006, av totalt åtta forskare från Danmark, Finland, Norge, Sverige, Nederländerna, Tyskland, Ryssland och Japan, var och en med speciellt ansvar för ett forskningsområde. Från Sveriges sida deltog Margareta Ihse professor i ekologisk geografi vid Stockholms universitet och ledamot i den svenska IIASA-kommittén, med speciellt ansvar för Land Use Change (LUC) programmet. Uppdraget var att titta på den samlade miljö- och naturresursforskningen för perioden 2000-2004.
I utvärderingen deltog :
Professor Hajime AKIMOTO, Frontier Research Centre for Global Change, Japan Agency for Marine-Earth Science and Technology, Yokohama, Japan
Professor Joseph ALCAMO (Chair), Center for Environmental Systems Research, University of Kassel, Tyskland
Dr. Kristin AUNAN, Senior Research Fellow, CICERO, University of Oslo, Norge
Professor Freddy CHRISTIANSEN, Department of Biological Sciences, Aarhus University, Danmark
Professor Margareta IHSE, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms Universitet, Sverige
Professor Seppo KELLOMÄKI, Faculty of Forestry, University of Joensuu, Finland
Professor Dr. Maurice SABELIS, Institute for Biodiversity and Ecosystem Dynamics, University of Amsterdam, Holland
Director Evgeniy A. VAGANOV, Institute of Forest, Russian Academy of Sciences, Siberia Branch, Krasnoyarsk, Russia
Mer fokus på extrema händelser
Vi har identifierat två områden som idag är otillräckligt täckta. Vi såg tydliga luckor i programutbudet när det gäller vattenfrågor och landskapsförändringar (extrema händelser och snabba förändringar). IIASA borde engagera sig i globala vattenfrågor, ett område där IIASA skulle kunna ge väsentliga bidrag. Forskningen kring vattenfrågorna behöver ske med hjälp av ett tvärgående projekt, eftersom såväl underlag som potential finns för ett sådant program. Mycket av de förändringsstudier, som IIASA hittills studerat har varit långsamma, jämna förändringar, medan snabba förändringar och extrema händelser ägnats mindre uppmärksamhet, som effekter av t ex skogsbrand, torka, erosion, m m där framförallt möjligheten att hitta tröskelvärde behöver studeras närmare.
Förståelse för evolutionen
Adaptive Dynamics Network (ADN), är ett spännande, innovativt program, som har bidragit till nya synsätt, förståelse för evolutionen i olika biologiska delar. Programmet har utvecklat teorier och modeller, som kombinerar evolutionär spelteori och kvantitativ genetik med teorier om ekologisk dynamik. Det är huvudsakligen teoretiskt inriktat program, men har gett resultat som är eller kommer att bli praktiskt användbara i ett brett område. Modellerna kan bl a förklara och illustrera kollapsen av fiskebestånden på Stora Fiskebankarna utanför New Foundland för mer än 10 år sedan, bestånd som inte återhämtat sig. Dessa teorier och modeller kan ge en förklaringsgrund till hur fiskens livshistoria förändrats på ett sätt som ger långtida effekter av antropogen inverkan på biodiversiteten och som snabbt påverkar artutveckling och genetik.
Skogsekosystem
Forestry (FOR), är ett speciellt policyrelevantprogram, som har verkat under lång tid. Det innehåller breda aktiviteter, som täcker områden som skogsekologi, skogsekonomi och då speciellt statistisk modellering. Forskningen är global, med en nuvarande tyngdpunkt på skogsekosystemen i Ryssland, speciellt för kolomsättningen i de terrestra skogekosystemen och koldioxidbalansen. Stor uppmärksamhet har ägnats åt att försöka bedöma den statistiska osäkerheten i skattningarna. Detta har stor betydelse för reduktionen av växthusgaser, och, därmed för klimatförhandlingarna.
Klimat och jordbruk
Land Use Change (LUC) programmet har fokus på modellering av nuvarande och framtida tillgång på lämplig mark för jordbruk (främst föda med specifika grödor, men också fiber och biomassa för energi). De förändringar man modellerat är främst förändringar drivna av framtida klimatförändringar, men också i viss mån av socioekonomiska förhållande, som t ex förändrad mathållning. Programmet bygger på modeller av FAOs klassificering från 1980-talet av agroekologiska zoner, baserat främst på jordarter och klimat och dess kombinerade effekt för produktivitet av jordbruk. Dessa data har utnyttjats för att modellera framtida klimatförändringar och dess effekt på jordbrukspotentialen. Arbetet har gått från globala modeller till regionala modeller. Senaste försöksområde har varit Kina. Programmet har effektiva metoder för att visualisera och presentera resultaten i kartform.
Luftföroreningar
Transboundary Air Pollution (TAP) arbetar framförallt med den s k RAINS modellen för att kunna göra samlade bedömningar av effekterna av surt regn och andra luftföroreningar. Modellen har använts i stor utsträckning framförallt i Europa, som underlag för olika policydokument om luftföroreningar, bl a programmet “Clean Air for Europe”, (CAFE). Programmet har gett web-access till databaser och modeller, vilket gjort att den fått stort inflytande. RAINS-modellen har vidareutvecklats för att inkludera luftföroreningarnas hälsoeffekter och ozon i markytan.
Författare
:
Margareta Ihse
är professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms Universitet.