Det är hektiskt så här strax före sommarledigheten och i hennes fall strax före avskedet från sin arbetsplats. Lugn och tillbakalutad i tjänsterummet på Kungsbron tar hon sig igenom frågorna på pappret. All brådska verkar som bortblåst fast jag vet att vi har bråttom. Tiden är knapp. Lugn är ett av hennes utmärkande drag och det smittar. Så börjar jag med frågan om uppdraget att leda den process som skulle sammansmälta ett byggforskningsråd och ett skogs- och jordbruksforskningsråd till ett forskningsråd som betonade miljöfrågorna. Formas skapades som en del i en större omläggning av den statliga forskningsfinansieringen och skulle ha en särprägel i jämförelse med de tre andra forskningsråden som bildades: Vetenskapsrådet, Vinnova och Fas.
Blev det som hon hade tänkt sig?
Ja, hon tycker att Formas har klarat av att skapa en egen profil med miljöfrågor och hållbar utveckling som sitt ämnesområde. - Vi har fått med oss hela bredden i uppdraget, som från början kändes tveksamt. Framför allt var tveksamheten stor från tidigare byggforskares sida. Men idag ger Formas mer till byggforskning än vad Byggforskningsrådet gjorde, även om rådets arbetssätt och fokus ser lite annorlunda ut!
Nämn något som du är särskilt stolt över att Formas har åstadkommit under din tid?
Jag är stolt över att Formas har tagit sin plats i såväl den svenska forskningsfinansieringsstrukturen som internationellt. Formas är idag välkänt och deltar aktivt i olika kommittéer och grupperingar inom EU och i det nordiska perspektivet. Vi har också inlett ett positivt och lovande samarbete med Sida/SAREC för utökat forskningssamarbete med länder i syd. Forskningspolitiskt på hemmaplan har vi byggt upp en beredningsstruktur med hög svansföring vad gäller kvalitet och relevans. Vi har drivit på utvecklingen av ämnesövergripande miljöforskning, och initierat finansiellt samarbete med olika sektorer i samhället, exempelvis BIC-samarbetet med byggsektorn.
Formas har också kommit långt i jämställdhetsarbetet. De grupper av experter som bedömer ansökningarna om forskningsanslag har en jämn fördelning mellan kvinnor och män. För att säkerställa objektivitet och undvika jävssituationer har Formas förbättrat och utvecklat de etiska regler som beredningsgrupperna arbetar efter.
Jag är glad över utvecklingen av Formas tidning Miljöforskning, som har fått en tydlig Formasprofil. Den berättar om Formas hela breda verksamhet och är vårt ansikte utåt. Pocketserien Formas fokuserar har fått ett genomslag som visar att allmänheten är mycket intresserad av forskning när den är tillgänglig. Ett år låg en av våra produktioner i serien - Genklippet - som nr 1 på hitlistan över fackböcker. Då blev det tårta till kaffet!
Finns det något i Formas verksamhet som hon tycker sig inte ha hunnit arbeta klart med?
- Ja, som tur är blir man inte klar med det här jobbet. Forska färdigt kan man inte, forskning genererar oftare nya frågor än svar. Det innebär också att sättet vi finansierar forskning på är ständigt utsatt för diskussion och debatt. Inget är för evigt och Formas kommer säkert att genomgå olika metamorfoser framöver. Olika trender vinner genomslag. Just nu är det mycket kring starka forskningsmiljöer - det kan komma att ändras eller åtminstone modifieras i framtiden. Internationaliseringen kan komma att öka i betydelse - särskilt när det gäller samfinansiering mellan nationella forskningsråd inom EU.
Vilken framtida utveckling ser hon för Formas?
Nu lutar hon sig fram. Det här är viktigt:
- Formas bör hålla kvar och förstärka sin nisch som forskningsråd med forskarstyrda ansökningar för merparten av tillgängliga medel. Formas är idag den enda större miljöforskningsfinansiären som har medel för öppna utlysningar i fri konkurrens. Det borgar för att också nya idéer och unga forskare får en chans att komma fram. Det är viktigt att först och främst bibehålla kvaliteten men också bredd i finansieringen. Det finns en stark press från omvärlden att använda en allt större del av medlen till strategiska program och behovsstyrd forskning. Det behövs naturligtvis också. Men i det svenska forskningssamhället idag är nästan alla miljöforskningsmedel styrda av olika behov och för mig är det viktigt att det finns en andel "fri" forskning också inom Formas områden. Hon lägger till:
- Europasamarbetet kommer att öka och det globala perspektivet blir alltmer betydelsefullt. Det betyder troligen ytterligare styrning av svenska forskningsmedel.
Lisa fångad i farten under fem år. Foto: Jan Danielsson
Apropå de synpunkter som framförts från universiteten att de är tvungna att lägga ner oproportionerligt stor del av sin tid på att söka forskningsbidrag, undrar jag, om hon snart kommer att hålla med såsom blivande rektor för ett av Sveriges större universitet.
Hon menar att synpunkterna är fullt förståeliga.
- Smärtgränsen är nådd sedan länge. Det är beklagligt att endast ca 15 procent av forskningsansökningarna till Formas kan beviljas. Kvaliteten på de ansökningar som kommer till oss pekar på att en beviljandegrad på mellan 20-30 procent vore rimlig.
Skulle hon hellre se att mer pengar gick direkt till universiteten?
- Forskningsråden har en viktig uppgift i att granska kvaliteten i forskningsansökningarna och den måste vara kvar. Det system med peer-review bedömningar som Formas använder är en garanti för god kvalitet i forskningen och möjliggör att nya idéer kan få chansen. Det är balansen mellan forskningsrådens anslag och direktanslag till universiteten som behöver rättas till.
De senaste åren har vissa speciellt framgångsrika forskarmiljöer fått medel för tio år. Kan fler få det?
- De största och mest lovande miljöerna har fått bidrag på upp till 10 miljoner kronor per år i upp till 10 år. Linnéstöden är dock en ny företeelse för både finansiärer och lärosäten och en utvärdering av processen väntar under hösten, innan beslut tas om hur fortsättningen ska se ut. Det finns ytterligare medel avsatta i den senaste forskningspropositionen för den här typen av satsningar. Det är också i mina ögon ett positivt tecken på samverkan mellan råden och lärosätena vad gäller strategiska satsningar för svensk forskning.
Hur tycker Lisa att Formas-tiden har utvecklat henne?
- Jag har lärt mig mycket under de här 5,5 åren. Förutom alla spännande och för mig nya forskningsområden, som jag fått förmånen att sätta mig in i har jag tränats i att leda en kunskapsorganisation med kunnig och kompetent personal. Det har hänt mycket också inom forskningspolitiken under de här åren. Jag har fått företräda Formas i många sammanhang både nationellt och internationellt och hunnit vara med om framväxandet av både det sjätte och sjunde ramprogrammet för forskning inom EU. Mycket lärorikt och nyttigt även i mitt kommande arbete.
Största överraskningen under Formas-åren?
Svårt att säga, många händelser dyker upp i minnet. Men en mycket positiv nyhet var när vi fick beskedet om att budgetpropositionen i mars 2005 föreslog ökade anslag till Formas. En rejäl satsning på forskning för hållbar utveckling betydde dels mer medel - vilket var oerhört angeläget, dels var det ett erkännande till vår verksamhet.
En mindre positiv överraskning var när vi plötsligt fick veta - utan förvarning - att Formas med kort varsel måste lämna sina lokaler på Riddarholmen. Vi klarade det och trivs nu mycket bra i våra nya lokaler på Kungsbron men vad beträffar hanteringen av ärendet blir det IG i betyg för regeringen.
Roligaste Formas-minnet?
Ett varmt och roligt minne är den formella invigningen av Formas i lokalerna på Riddarholmen 2001. Det var en vacker tidig vårdag och solen sken in genom de stora fönstren mot Riddarfjärden. Stor uppslutning och mingel med det politiska etablissemanget med ministrar, statssekreterare liksom generaldirektörer, rektorer, professorer och många andra från Formas omvärld. Det var ett slags startskott för vår verksamhet och det kändes odelat positivt och väldigt spännande att få vara med om det.
Sedan har jag ju många andra roliga minnen från stunder jag delat med medarbetare på Formas, både mer personliga möten men också fester till jul och sommar, studieresor, uppvaktningar, gårdsfester. . .
Några goda råd till din efterträdare?
Hon tvekar. Ska jag ge det? Men så kommer det:
Jag vill egentligen inte ge några råd - var och en måste agera efter sin övertygelse. En erfarenhet är förstås att det är ofta snabba puckar i politiken och det påverkar Formas som en statlig myndighet, så att ständigt vara beredd på förändringar, ja - kanske det kan vara ett gott råd till min efterträdare!
Och jag vill verkligen gratulera den lycklige, som får komma till en så rolig och viktig arbetsplats med så många kompetenta, kunniga och engagerade medarbetare!
Tiden är ute. Långt nedanför fönstren glittrar Karlbergskanalen vid vilken Formas nya lokaler ligger. Vårgröna pilar vajar i vinden. Hur de ser ut i höst får hon inte se - åtminstone inte härifrån. Miljöforskning önskar henne lycka till även med andra träd utanför fönstren.