Temperaturen begränsar tillväxten hos många växter i kalla områden, medan växter som finns i varmare områden ofta är begränsade av andra faktorer. Därför kommer de typiska fjällväxterna att ersättas av mer värmeälskande och konkurrenskraftigare arter, såsom högväxande örter, buskar och träd. En vegetationsförändring får stora negativa effekter på många växtgrupper i nordliga områden. Som ett första steg i denna riktning blir den existerande vegetationen förbuskad av dvärgbjörken, vilket man redan observerat i arktiska Alaska, som under de senaste 30 åren ständigt blivit varmare.
Den svenska fjällvegetationen håller redan på att förbuskas. I Latnjajaure utanför Abisko i norra Sverige fann Annika Jägerbrand att dvärgbjörken ökade under studieperioden, vilket tyder på att vegetationen redan ändras i den förutspådda riktningen. Några av de mest hotade arterna är lavar och mossor. Simulerade klimatförändringar visade en kraftig minskning av mossor och lavar, både vad gäller frekvens och mångfald.
Den förstärkta växthuseffekten kommer att få extremt stora effekter på dagens subarktiska arter, ekosystem och ekosystemens funktion och måste därför bemötas med strategier och ekonomisk finansiering för effektminskning och bevarandeåtgärder.
Litteratur:
Annika Jägerbrand, "Subarctic bryophyte ecology: phenotypic variation and responses to simulated environmental change" (Mossekologi i subarktis: fenotypisk variation och effekterna av simulerade klimatförändringar), avhandling från Växtekologi, Göteborgs universitet.
E-post: annika.jagerbrand@botany.gu.se