Livsmedelsbranschen är viktig i Sverige. År 2002 låg den på fjärde plats efter transport-, maskin- och elektronikindustrierna. Livsmedlen ska vara miljöanpassade, etiska, näringsriktiga, säkra, bekväma, smaka gott och vara prisvärda. Forskning om livsmedel ska bidra till att belysa och lösa de problem som finns kring vårt dagliga bröd, fisk, kött, mjölk, frukt, grönsaker och inte minst vatten som är vårt kanske viktigaste livsmedel. Detta nummer av Miljöforskning gör nedslag i några av de mest spännande projekten.
Den mat vi äter består av ett stort antal livsmedel som innehåller en hel rad näringsämnen, spårämnen och vitaminer. Det är balansen mellan dessa över en längre tid som har betydelse för hälsan, med hänsyn tagen både till mängd och kvalitet. Det skriver Bengt Vessby, UU, under rubriken Livsmönster avgör sjukdomsrisk.
Det ställs många berättigade krav på våra livsmedel. De skall vara hälsosamma. De måste vara säkra. De skall produceras på ett miljöriktigt sätt och med etiskt acceptabla metoder. Vi vill gärna veta deras ursprung. Detta är emellertid inte tillräckligt. De måste också av oss konsumenter upplevas som så attraktiva att vi väljer att köpa dem. Läs mer i artikeln Bra mat måste vara god av Hans Lingnert, SIK.
Formas driver tillsammans med fyra samarbetspartner ett gemensamt program som ska generera hållbar utveckling och tillväxt i den svenska livsmedelsbranschen. Läs mer om Konsumenten i fokus. Inom forskningsområdet presenteras tre projekt. Nutritionell genomik, eller nutrigenomik, är en växande gren inom dagens livsmedelsforskning. Forskningen kan sägas vara en kombination av traditionell nutritionsforskning och de nya teknikerna inom funktionell genomik. I fokus står förhållandet mellan gener, mat och hälsa skriver Ulf Görman m fl, LU, i artikeln Ska generna styra vad vi äter? I en tvärvetenskapligt sammansatt projektgrupp vid Centrum för konsumentvetenskap (CFK) vid Göteborgs universitet studeras fyrtiotalisternas matvanor med hjälp av etnografiska metoder. Fyrtiotalist drömmer om Vin växthus och vänskap skriver Helene Brembeck m fl, CFK. Grönsakssektorn är en konkurrensutsatt bransch med stark tillväxtpotential skriver Lena Ekelund, SLU i artikeln Allierad grönsak konkurrerar bättre!
Ensamma kan inte livsmedelsforskarna driva utvecklingen framåt. Det är i gränsområdet till medicin och den nya biologin som en utveckling kan ske. Men, det är teknologerna som bäst samverkar med livsmedelsindustrin, menar Ann-Sofie Sandberg, Chalmers, i artikeln Functional foods och bioteknik.
Livsmedelsforskningen finns med på ett mycket tydligt sätt i EUs nya ramprogram för forskning för sjuårsperioden 2007–2013, som EU-kommissionen la fram i april. Läs mer i Från gaffel till bondgård.
Mer forskning om sjukdomsframkallande mikroorganismer krävs för att forskarna ska kunna förutsäga matförgiftningar, som beror på exempelvis nya förpackningar, tillverkningssätt etc. Marie-Louise Danielsson- Tham, SLU, i artikeln Så slipper vi matförgiftningar.
Landskap kräver bönder, bönder kräver landskap skriver Niklas Cserhalmi, Arbetets museum. Probiotika kan ge balans i människans normalflora skriver Alejandra Vasqeuz, LU.
Sist men inte minst skriver Lisa Sennerby Forsse att avståndet mellan producent och konsument har ökat. Enligt FAO kontrolleras ca 60 procent av den internationella matvarukedjan i stort sett av ett 10-tal företag som styr över handel med utsäde, gödselmedel, pesticider, processindustri och transporter. Läs Vad ska vi ha till middag?