Kunskap angående sund innemiljö är det lite dåligt med på sina håll. Med stigande förvåning hör vi om fuktskador, mögel och ventilationsproblem i moderna, nybyggda hus. I ett av världens mest tekniskt utvecklade länder kan byggproducenterna inte garantera att de nybyggda husen är hälsosamma att vistas i. Åtminstone inte med en gång. Kanske efter en ombyggnad ganska snart efter nybyggnationen. Vad beror detta på? Fattas kunskap eller incitament eller vilja?
Medan ni funderar på det kan ni bläddra litet i detta nummer av Miljöforskning, som berättar om senaste nytt från innemiljöforskningen. Formas insatsområde Det sunda huset har just avslutat sin första treårsperiod och påbörjat en ny. En hel del finns att utforska men mycket finns att rapportera. Forskningen visar att inneklimatproblem oftast inte kan skyllas på enstaka faktorer skriver Thomas Lindvall, KI, i sin sammanfattning av tre års forskning, där Formas stött mer än 40 svenska och nordiska forskare.
Inledningsvis frågar sig Ingemar Samuelsson, SP, om Ny byggteknik betyder sämre innemiljö? Han påpekar bl a att moderna konstruktioner är mer känsliga för fukt än äldre konstruktioner.
En av de starkaste riskfaktorerna för hälsan inomhus har visat sig vara olika typer av fuktproblem i byggnader. Det skriver Carl Gustaf Bornehag, SP, i artikeln Fukt i hus stort hälsoproblem. Dan Norbäck, Akademiska sjukhuset Uppsala, håller med i artikeln Fuktskador och smutsiga filter ger ohälsa. För första gången har medicinska effekter på ögon och luftvägar kunnat kopplas till olika faktorer i innemiljön.
Om ventilationssystem för allergiker berättar Magdalena Kvernes och Lars Ekberg, Chalmers i artikeln När ventilationen ska tjäna allergikern.
Är det farligt att bo i PCB-hus? Frågar sig Niklas Johansson, KI. PCB i byggnadsmaterial kan ta sig ut i miljön och även förorena inomhusluften.
Byggsektorns kretsloppsråd har initierat ett nu pågående saneringsarbete.
Riksdagen har slagit fast att det är väsentligt att nya byggnader planeras och uppförs med sådan omsorg att problem med inomhusmiljön förebyggs. Läs mer i artikeln Innemiljö årligen på riksdagens bord av Kerstin Wennerstrand, Miljödepartementet.
Risken för misslyckande är stor skriver Bertil Clavensjö, Radonutredningen, om åtgärder mot radon. Enligt inomhusmiljöpropositionen ska radonhalten i alla bostäder år 2020 underskrida värdet 200 Bq/m3.
En miljöfaktor som hittills försummats i samband med besvär i inomhusmiljö är lågfrekvent buller. Lågfrekvent buller hotar sömn och hälsa skriver Kerstin Persson Waye, GU. Forskningen om sunda hus har fokuserat på medicin och teknik. Samhällsvetenskapliga perspektiv kan dock tillföra en hel del, menar Maria Barmark, LU, i artikeln Att bo i ett risksamhälle.
Läs också Konsten att värdera och säkra sunda hus av Marie Hult, Chalmers, Klassning av bostäder och lokaler av Johnny Andersson, Scandiaconsult, och Glöm inte juridiken av Susanna Skogsberg, Hyresgästföreningen.
I artikeln Nu tar byggsektorn miljön på allvar intervjuas Björn Lundberg, IVL, som leder projektet Hållbarhetsstyrd samhällsutveckling (HÅS) tillsammans med de tekniska högskolorna, Skanska och SP.
Om Styrmedel för miljön intervjuas Thomas Sterner, Chalmers. Christer Sjöström, HiG, berättar om EU-nätverk för funktionsanpassad byggprocess.