Vattnet kan ses som naturens blodomlopp. Vattnet transporterar alla ämnen runt i naturens stora kropp och knyter därmed samman aktiviteter i olika livsmiljöer. Vatten är en förutsättning för liv och vattnets kvalitet avgör den biologiska mångfalden. Miljöforskning orienterar i detta nummer om forskningsfronten vad gäller vattnets kvalitet och vad vi kan göra för att skydda, bevara eller återställa den.
Tvärvetenskapligt tänkande och nya forskningsområden kan bli följden av EU´s nya ramdirektiv för vatten. Där står att ” vatten är ingen vara som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant”. Hydrologer, kemister, mikrobiologer, ekonomer och ekologer måste samarbeta. Läs mer i artikeln Vattendirektiv känner inga gränser.
Vatten är en förutsättning för allt liv, men också en nödvändig faktor för alla landbaserade ekosystems förmåga att generera ekosystemtjänster, d v s rening av vatten, lagring av koldioxid, rening av kväve från avloppsvatten etc. En stockholmare använder i själva verket 9 gånger mer vatten än vad vederbörande tappar upp, skriver Åsa Jansson, SLU i Kopplingen mellan färskvatten, ekosystem och ekosystemtjänster.
I artikeln Vattendatabas - planering för Malmös vatten skriver Marianne Beckman, LTH om hur staden försöker skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt hållbart utnyttjande av kommunens vattenresurser.
Att gödning är upphovet till ett av vår tids allvarligaste miljöproblem i Östersjön och Västerhavet kan man läsa i Läckande gödning hotar fiskens livsmiljö. Utvecklingen har gått så långt att grunda sedimentbottnar har omvandlats till självgenererande system för produktion av grönalger. Åtgärder behövs för att motverka gödningen av våra kustvatten och för att återskapa en naturlig miljö i fiskens uppväxtområden, menar Leif Pihl, Kristinebergs marina forskningsstation, GU.
Fiskodling - räddningen för sjön - som är försurad, skriver Lars Håkansson, Uppsala universitet. Närsalter och spill från odlingen ersätter dyrbar kalkning.
Aldrig tidigare har så stora mängder gifter spridits i det svenska jordbruket som nu. Gifterna går vidare till grundvattnet. Mekanismer för hur giftrester i vattenmiljön påverkar ekosystemens struktur och funktion studeras av ekologerna Per Woin och Lina Wendt-Rasch, LU som berättar i artikeln Från död loppa till grön soppa.
Med hjälp av bakterier kan oljeföroreningar i mark och vatten saneras, utan ingrepp från människan, skriver Lennart Larsson och Bo Lind, SGI. Metoden, som kallas naturlig självsanering, används ej ännu i Sverige. Läs mer i Världens viktigaste oljesanerare.
Är framtidens va-system uthålliga? Frågar Per-Arne Malmqvist och Henriette Söderberg, Chalmers. I det mångvetenskapliga forskningsprogrammet Urban Water deltar 15 doktorander från åtta universitet.
Mitt i tidningen under rubriken Vattenplask - historiens mesta stadsljud skriver Per Hedfors, SLU om hur vatten kan användas vid planering av en behaglig stadsmiljö.
Samhällen med upp till 15 000 invånare kan med framgång använda sig av pilodlingar för att rena sitt avloppsvatten, skriver Kurth Perttu, SLU i artikeln Pilodling gör avloppsvattnet rent.
Sjunkande grundvattennivåer till följd av att vattnets naturliga infiltrationsmönster störs på grund av ökad asfaltering etc kan botas med lokal infiltration av dagvatten. Problemet är att dagvatten innehåller tungmetaller, men dagvattnets tungmetaller fastnar i sandfilter skriver Eva-Lou Gustafsson och Kaj Rolf, SLU.
Är Vatten - en självklar resurs? frågar Lisa Sennerby-Forsse i sin spalt, där hon gläder sig åt ökade anslag för forskning kring biologisk mångfald och miljö.