Klimatförändringarna är en fråga som engagerar såväl forskare som politiker och allmänhet. En stor del av klimatforskningen handlar om att mäta klimatförändringarna och deras effekter. Inom lantbruk och trädgårdsnäring görs scenarier över hur ett förändrat klimat påverkar framtidens växtodling och husdjursuppfödning. Medan den naturvetenskapliga forskningen fokuserar på biologiska faktorer, söker samhällsvetarna svar på frågor om styrmedel och beteende. Hur ska man åstadkomma en mer miljö vänlig produktion och handel? Hur kan konsumtionen styras i rätt riktning?
Tydlig information? Daniel Jonsson har satt upp både eko- och klimatskyltar. Kan butiken göra det lättare för konsumenten att välja mer klimatsmart mat? Hur har kryddorna odlats, hur långt har de rest? Trots många frågetecken arbetar olika länder på olika sätt med märkning av enskilda produkter. Kanske informationsstrategier inom handeln får större genomslag. Detta studerar forskare i projektet Klimatmärkt livsmedelsbutik. Foto: Stefan Rosengren
I ett nyligen påbörjat Formasprojekt med titeln Klimatmärkt livsmedelsbutik undersöks i vilken utsträckning handeln kan påverka konsumenter till klimatsmarta livsmedelsval genom exponering och skyltning, och hur sådana insatser påverkar handels lönsamhet. En forskargrupp vid SLU i Alnarp och Uppsala ska utarbeta metoder för hur handeln genom innovativ skyltning och exponering kan bryta invanda konsumtionsmönster. Inom projektet ska experiment utföras direkt i butik, i sam-arbete med Coop och Naturskyddsföreningen. Åtgärderna ska samtidigt bibehålla eller helst förbättra butikens lönsamhet.
Två ton gaser/person/år
Konsumtion av livsmedel står för en fjärdedel av genomsnittssvenskens utsläpp av klimatgaser, eller cirka två ton per person och år. För att nå EU:s tvågradersmål, måste utsläpp från livsmedelskonsumtionen minskas med 80 procent till år 2050. Det är stora förändringar i konsumtionsmönster som krävs för att komma ned till dessa nivåer. Olika typer av klimatmärkning anges ofta som ett sätt att försöka få konsumenten att välja klimatsmart. Konsumtionsforskning har dock visat att livsmedelsinköp till stor del styrs av vanor och gamla invanda beteenden. Klimatmärkningen må vara bra för att stimulera enskilda producenter att minska sina utsläpp, men den gör det inte möjligt för konsumenter att välja mellan olika produkter. I Storbritannien gick Tesco 2007 ut med en ambition att klimatmärka alla sina produkter, något som de snabbt fick backa på när de förstod hur komplext och kostsamt det skulle bli.
Klimatbovar? I djuruppfödning kommer de största utsläppen från livsmedelskedjan inte från energirelaterade källor (transporter, förädling, tillagning). De kommer från lustgas från marken, på grund av de stora mängder kväve som läggs på åkrarna samt från metan från idisslarna. Illustration: Magda Korotynska/Elin Röös (baserat på Fogelberg Lagerberg c. på väg mot miljöanpassade kostråd. rapport 9, Livsmedelsverket, 2008).
I stället för att miljömärka enskilda produkter, kan en klimateffektiv informationsstrategi i butik vara ett bättre sätt att stimulera konsumenter till livsmedelsval som minskar utsläppen av växthusgaser. Det finns studier som visar att konsumenter vill handla klimatvänligt men att de tycker att det är komplicerat.
Grön guide. Naturskyddsföreningen samarbetar med flera mobiltelefontillverkare för att få in en grön guide i mobilen, ett hjälpmedel för den som är ute i affärer. Foto: Naturskyddsföreningen
Uppmuntran
Målet med vårt projekt är att underlätta klimatsmarta livsmedelsval utan att behöva utvärdera märkning av enskilda produkter. Det är viktigt att kommunikationen är enkel och att konsumentens arbetsinsats blir så liten som möjligt. I butiken ska det vara lätt att handla klimatvänligt, och den som gör det, bör också få återkoppling. Man behöver få en uppmuntran när man har gjort något bra.
Inom projektet samlas en rad experter inom skilda områden; miljökonsekvensanalys av livsmedelsproduktion, miljöcertifiering av butiker, konsumentbeteende, marknadskommunikation, samt representanter för handeln, för att kunna ta ett helhetsgrepp på komplicerade frågeställningar och utföra arbetet så verklighetsförankrat som möjligt. Fokus ligger på försäljning av två typer av produktgrupper; köttprodukter samt färsk frukt och färska grönsaker.
Köttprodukter har valts, eftersom animaliska livsmedel står i en klass för sig när det gäller klimatbelastning. Genom att välja en viss typ av kött, eller ännu hellre ett vegetabiliskt alternativ, kan man minska utsläppen rejält.
Säsongsanpassning. Forskare efterlyser ett system inom handeln som kan hantera produkters miljöpåverkan under året. Foto: Stefan Rosengren
Frukt och grönt utgör ett utmanande exempel, eftersom klimatpåverkan från olika produkter varierar stort under året och mellan olika odlingssätt och transportsystem. Systemet måste klara av att hantera att produkters miljöpåverkan förändras under året, säsongsanpassning, samt urskilja vilka närproducerade produkter som i det stora hela är bättre, alternativt sämre.
Utbilda personalen
Exempel på åtgärder som kan ingå i butiksexperimenten är skyltning och exponering av klimatsmarta livsmedel, kampanjer och extrapriser på klimatsmarta varor, provsmakning, marknadsföring, ökat arbete mot minskat svinn, bonussystem för klimatsmarta varor. En förutsättning för att målen ska uppnås, är också att själva butiken drivs på ett klimatsmart sätt. För att kunna skylta och informera krävs ingående kunskap om matens klimatpåverkan. Därför är det mycket viktigt att utbilda personalen. I experimenten mäts försäljning av olika livsmedel före och efter skyltning och exponering. Intervjuundersökningar kan fastställa hur mycket skyltningen och exponeringen bidragit till att konsumenterna gjort ett visst val.
Klimatsmart utbyte? Hur och var har djuren fötts upp? Personalen behöver utbildas bättre, föreslår forskarna i sin studie som ingår i Formas och Handelns Utvecklingsråds forskningsprogram Hållbar butik. Foto: Stefan Rosengren
Handeln har en unik möjlighet att vara drivande i miljöfrågor, vilket har visat sig när det gäller det ökade utbudet av ekologiska livsmedel. Dels har butiken direktkontakt med konsumenten, dels är den ”neutral” och representerar inte en speciell livsmedelsbransch. Handeln har på så vis möjlighet att guida mellan olika produktgrupper. Förhoppningen är att de engagerade butikerna i projektet ska få stärkt konkurrenskraft i och med att konsumenterna där kan göra smarta livsmedelsval.
Författare
:
Lena Ekelund
är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, och ledare för projektet Klimatmärkt livsmedelsbutik.
Elin Röös
är forskarstuderande i projektet Klimatmärkt livsmedelsbutik.
Litteratur:
Blomqvist, O. (2009), “Different types of climate labels for food products”, Examensarbete, Lund University Center for Sustainability Studies, Lund.
Klimatmärkningen. (2009), “Klimatmärkning av mat”,
Klintman, M., Boström, M., Ekelund, L. & Lindén A.-L. (2008) Maten märks - förutsättningar för konsumentmakt. Research Report in Sociology 2008:1, Lunds universitet
Naturvårdsverket (2008), “Konsumtionens klimatpåverkan”, SEPA, Rapport nr 5903, Stockholm.
Naturvårdsverket(2009), “Allmänheten och klimatförändringen 2009”, SEPA, Rapport nr 6311, Stockholm.
Olofdotter, M. and Juul, J. (2008), “Climate change and the food industry – Climate labelling for food products: Potential and limitations”, Øresund Food Network, Köpenhamn.
Röös, E. and Tjärnemo, H. (2009), ”Challenges of carbon labelling of food products: A consumer research perspective”, British Food Journal, under publicering
Toivonen A. (2007), “Konsumenternas syn på klimatmärkta livsmedel. En konsumentundersökning om intresse, betalningsvilja och förväntningar.”, Examensarbete 2007:11, Institutionen för livsmedelsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.