Miljöforskning Nummer #1 januari 2011

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2010-12-14 09:42:15

Navigation

Byt språk

Sök

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut

Livsmedelshandelns roll för gröna marknader:

Avfall bästa gren

Av Oksana Mont, Olga Chkanikova, Mikael Klintman , Beatrice Kogg och Mårten Karlsson

Den indirekta miljöbelastningen uppströms och nedströms i livsmedelkedjan har ofta större miljöpåverkan än vad handeln är direkt ansvarig för. Helt avgörande är att livsmedelshandlare ställer krav på leverantörer genom att efterfråga miljömässigt och etiskt sunda varor samt förbättrar förpackning av sina egna varor. Energieffektivisering och avfallshantering är hittills bästa gren visar färsk forskning.

Livsmedel spelar en grundläggande roll för social och ekonomisk välfärd. I Europa innefattar matkedjan tre stora ekonomiska sektorer: jordbruk, livsmedelstillverkning och distribution. Tillsammans står dessa sektorer för mer än fem procent av EU:s förädlingsvärde och elva procent av EU:s arbetstillfällen. Samtidigt ansvarar livsmedelsektorn för 29 procent av EU:s konsumentnära växthusgasutsläpp.

Handeln skulle kunna bli den gröna länken mellan leverantörer och konsumenter, genom att skapa en större marknad för miljövänliga och etiska produkter, och genom att driva eller åtminstone underlätta hållbarhetsarbetet i livsmedelkedjan. Dock saknar många livsmedelshandlare kunskap och förståelse för hur de kan bidra till en hållbar utveckling, i fråga om miljöanpassning, socialt hänsynstagande och ekonomisk effektivitet. Det här är ämnet för ett projekt som forskare från Internationella Miljöinstitutet och Forskningspolitiska Institutet vid Lunds Universitet arbetar med.

Europeiska dagligvaruhandlares aktiviteter längst produktkedjan. ·Grön – 80 procent av de studerade detaljhandlarna har genomfört aktivitet, gul - femtio till åttio procent och röd – färre än femtio procent. Källa: Sammanställt från (Forum for the Future 2008; Yates 2008; BIO Intelligence Service 2009; Forum for the Future 2009; European Commission 2010; European Retail Round Table and EuroCommerce 2010) och egna intervjuer med dagligvaruhandlare.

Mellan leverantör och kund

Projektets huvudsakliga syfte är att, i samverkan med ett antal svenska livsmedelshandlare, analysera hur den enskilde handlaren konkret kan understödja en hållbar utveckling. Detta kan bland annat ske genom att handlaren stimulerar leverantörer att i högre grad utveckla och tillhandahålla hållbara produkter samt hjälper kunden att välja produkter, som är bättre ur ett socialt och ekologiskt perspektiv.

Hittills har man i det här forskningsprojektet kartlagt det europeiska pionjärarbetet för en hållbar miljö bland livsmedelshandlare. Projektet behandlar tre steg:

  • uppströms från handlare i produkt/leverantörskedjan,
  • nerströms mot konsumenterna och
  • direkta aktiviteter som berör handlares verksamhet, exempelvis butiksverksamhet och logistik.

Egen butik i fokus

Projektets tidiga resultat visar att de flesta aktiviteter går ut på att minska direkt miljöpåverkan inom butik och egen verksamhet, genom exempelvis förbättringar av logistik, energieffektivitet och avfallshantering. Dessa aktiviteter drivs främst antingen av möjliga kostnadsbesparingar, som exempelvis energieffektivisering eller myndighetskrav, som exempelvis avfallshantering. Färre handlare bygger hållbart från början eller renoverar enligt frivilliga miljökriterier. Få köper in ekologiska varor för eget bruk. Vidare arbetar få handlare med att stimulera minskade mängder pendling och affärsresor bland personalen. Bara enstaka handlare har valt att certifiera sitt miljöledningssystem, även om alla stora livsmedelshandlare har eget system att driva miljöfrågor.

Klimat och vatten fattas

Den indirekta miljöbelastningen uppströms och nedströms i livsmedelkedjan har ofta större miljöpåverkan än vad handeln är direkt ansvarig för. Därför är det helt avgörande att handlare arbetar uppströms i produktkedjan med att ställa krav på leverantörer och efterfråga miljömässigt och etiskt sunda varor, samt att genom att förbättra förpackning av egna varor inom det egna varumärket.

Få handlare stödjer närproducerad mat. En del miljömedvetna handlare arbetar aktivt med så kallad ”choice editing”, när de väljer bort miljöfarliga produkter ur sitt sortiment. Varor som är svartlistade kan exempelvis vara hotade fiskarter och produkter som innehåller GMO eller artificiella färgämnen. Några brister, som man ser inom forskningsprojektet, är att endast enstaka handlare arbetar med vattenhushållning längs produktkedjan.

Miljömärkning och lockpris

Nerströms mot konsumenterna i produktkedjan handlar dagligvaruhandlares ansträngningar främst om reklam och marknadsföring. Många tillhandahåller miljövänliga och etiska produkter, använder miljömärkning, samt tillämpar en särskild prissänkning för att öka försäljningen av miljövänliga, organiska och rättvisemärkta produkter enligt EU:s riktlinjer. Få handlare har ännu börjat engagera sig i frågan om hur konsumenters livsmedelstransporter till och från butik kan miljöanpassas. Likaså har handlare hittills legat lågt när det gäller att förse konsumenter med information om produktens miljöpåverkan i användningsfasen exempelvis när det gäller frågan om matavfall.

Utmaning för stora handlare

Den möjliga breddning av hållbarhetsarbetet, som handlare skulle kunna göra, är en viss utmaning också för stora handlare. Även dessa handlare måste bestämma sig för vilka aktiviteter och påverkan de ska prioritera. Prioriteringsområden och strategier för hållbarhetsarbete väljs naturligtvis inte bara på basis av vetenskapliga bevis, utan har också sin grund i affärsmål som ofta ändras under marknadens utveckling, samt som en följd av olika intressenters tryck.

Som dessa preliminära resultat visar pågår ett mycket aktivt hållbarhetsarbete bland ledande europeiska dagligvaruhandlare. Dock återstår mycket arbete, när det gäller att utvidga handlarengagemanget aktivt längst hela varukedjan och att sprida kunskap och färdigheter till andra handlare.

Författare :

Oksana Mont är docent vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet och jobbar med hållbar konsumtion och produktion.

Olga Chkanikova är doktorand vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet och forskar om dagligvaruhandelns roll i hållbar utveckling.

Mikael Klintman är docent vid Forskningspolitiska Institutet vid Lunds Universitet och jobbar med frågor om konsumtion, miljö och social rättvisa.

Beatrice Kogg är universitets adjunkt vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet och jobbar med hållbara leverantörskedjor.

Mårten Karlsson är universitets adjunkt vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet och jobbar med design och miljöinnovation.

Litteratur:

BIO Intelligence Service (2009). Towards a Greener Retail Sector, European Commission: 233.

CIAA (2009). Data & trends of the European Food and Drink Industry, The Confederation of the Food & Drink Industries of the EU: 24.

European Commission (2010). Services on Monitoring Retailers’ REAP commitments. Brussels, European Commission: 158.

European Retail Round Table and EuroCommerce (2009). MAP: Retailers' Environmental Action Programme: 39.

European Retail Round Table and EuroCommerce (2010). Retailer's Environmental Action Programme. Brussels, European Retail Round Table and EuroCommerce:
36.

Forum for the Future (2008). Retail leadership. What are the hallmarks of a sustainable retail business? London, Forum for the Future: 42.

Forum for the Future (2009). Sustainability trends in European retail. London, Forum for the Future: 42.

Sandberg, E. (2010). The retail industry in Western Europe: Trends, facts and logistics challenges. Institute of Technology. Linköping, Linköping University, : 58.

Tukker, A., G. Huppes, et al. (2006). Environmental Impact of Products (EIPRO): Analysis of the life cycle environmental impacts related to the final consumption of the EU-25. Seville, JRC/IPTS/ESTO: 139.

Yates, L. (2008). Green grocers. How supermarkets can help make greener shopping easier, National Consumer Council: 30.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning januari 2011

Inledare

Miljöforskning är död – Leve Miljöforskning! Efter tio år läggs Miljöforskning ner. Under åren har nästan tusen forskare medverkat och skrivit om sin forskning och sina visioner. Man säger att tidskrifter so...

Tema

Hållbar handel - ringar på vattnet Handelns nyckelroll som länk mellan konsumtion och tillverkning gör att forskning, som kan ge branschen ny kunskap om metoder och tekniska lösningar, kan få stort ge... Satsning inledd på Hållbar butik Målet med forskningssatsningen ”Hållbar butik” är att hitta lösningar för att öka handelns ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet. 36 miljoner satsas av Forma... TvärLivs – 200 miljoner till livsmedelsforskning Livsmedelsbranschen har en nyckelroll i utvecklingen av det hållbara samhället. Genom forskning och utveckling ska branschen kunna förse marknaden med livsmedel som ... Bra förpackning skyddar och säljer i hållbart system Förpackningar ses ofta som en belastning för miljön och något ont som ska minimeras. Ny forskning visar att det tvärtom finns tillfällen då det är motiverat att öka ... Bilen till butiken med GPS Hur ska handel kunna etableras på nya marknader och växa ekonomiskt på ett miljömedvetet sätt? Ett sätt att ta reda på det är att utrusta 500 personer i och runt Bor... Inte bara handel i hållbart centrum! Handeln i köpcentrum, stadscentrum och på lokala torg har förändrats under de senaste åren. Köpcentrum och stora stadscentrum framstår som ekonomiska vinnare. Forska... Avfall bästa gren Den indirekta miljöbelastningen uppströms och nedströms i livsmedelkedjan har ofta större miljöpåverkan än vad handeln är direkt ansvarig för. Helt avgörande är att ... Så väljer konsumenten livsmedel Att förstå hur en konsument tänker och gör är ofta svårt. Intentioner och attityder är bara vagt relaterade till faktiskt beteende. Inte sällan säger konsumenten en ... Gröna butiker skapar nytt värde Detaljhandeln är idag en av de snabbast växande yrkesområdena. Genom sin strategiska placering mellan producent och konsument, kan detaljhandeln både distribuera eko... Klimatsmarta val i konkurrensen Märkning av enskilda produkter fungerar inte så bra. Det finns en mängd olika märkningar, som gäller allt från rättvisa till miljö och klimat. Skillnaderna är inte a...

Intervjun

Svensk Handels vd: Ingen vill sälja miljöfarlig vara! En förstärkning av den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten inom handeln skulle få stort genomslag på hållbarheten i hela samhällsekonomin. För att öka ku...

Övriga artiklar

En halv miljard till hållbar utveckling Formas forskarråd har beviljat 494 kronor till 146 nya projekt som spänner över Formas alla tre områden miljö, areella näringar och samhällsbyggande. 46 miljoner till forskning om ekologisk produktion Formas forskarråd har beviljat 46 miljoner kronor till tolv projekt inom forskning om ekologisk produktion. I fokus för flera projekt står ekosystemtjänster, som män... Färgstarkt i novembermörkret Färgcentrums årliga färgdag ägde rum i Stockholm i november 2010. Den rörde sig friskt mellan vetenskap och varumärkespositionering. Designade molekyler avväpnar bakterier Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett stort internationellt problem. För att kunna behandla infektioner som orsakas av sådana bakterier behövs nya angre... Hur bra är den svenska forskningen? Formas och Vetenskapsrådet ordnar den 2 februari 2011 ett seminarium med anledning av att den svenska forskningen om biologisk mångfald har utvärderats. Integrera forskningen EU:s sjunde ramprogram har bidragit stort till europeisk vetenskap och det europeiska forskningsområdet. Så rapporterar en expertpanel som letts av Formas generaldir... Grisens böklåda för liv och miljö I ekologisk grisuppfödning ska djuren ha tillgång till en yta utomhus. Om den kompletteras med en så kallad böklåda, ger det grisarna optimal möjlighet att kunna bök... Vardagsrisk för allergier Kemikalierna i vår vardag medför ökade risker för allergier hos barn, visar en studie på Karlstads universitet. Förekomsten av PGEs, propylenglykol och glykoletrar, ... Färre pärlugglor i Västerbotten Antalet häckande pärlugglor har minskat kraftigt i Västerbotten de senaste 30 åren. Det visar resultat från SLU i Umeå. Färre sorkar är en trolig förklaring till ned... Utplantering hotar biologisk mångfald Växter och djur som odlats i fångenskap planteras ut i miljoner för att öka förutsättningarna för jakt, sportfiske och skogsbruk. Men utplanteringarna kan dramatiskt...

Notiser

Forum för miljöforskning – MATEN Formas, Mistra och Naturvårdsverket samlar forskare och många andra aktörer för att bredda perspektiven på maten på Forum för miljöforskning den 16-17 februari på Up... SLU kan få Fiskeriverkets FoU Regeringen vill inrätta en ny myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor. Dess uppgift ska vara att beställa, motta och utvärdera kunskap som behövs för uppdraget att... Marint nätverk bör övervaka Kunskapen och de tekniska möjligheterna för att övervaka vad som händer i haven finns. Nu måste EU-kommissionen organisera ett effektivt nätverk för att ta tillvara ... Så stoppas matsvinnet! Naturvårdsverket anordnade under hösten 2010 en workshop om hur svinnet från grossister, butiker och restauranger kan minskas. Intresset var större än arrangörerna v... Färre plastpåsar i Kina Foto: Michael Röhr Kineserna har varit världens största konsumenter av plastpåsar. Men när affärerna tvingades ta betalt för påsarna, minskade konsumtionen till ... Forskarupprop mot flamskyddsmedel 145 forskare från 22 länder, däribland professorna Åke Bergman och Cynthia A de Wit vid Stockholms universitet, manar till stor försiktighet med bromerade och klorer... Centrum för samisk forskning 10 år De sista dagarna i november 2010 firade Cesam 10-årsjubileum och bjöd in till öppna föreläsningar och konferens med representanter av urfolk från hela världen. Bla... Mer svensk-fransk forskning Sverige och Frankrike skrev hösten 2010 under ett avtal om att underlätta forskningssamarbetet mellan länderna. Där ingår samarbete inom klimatforskning, neutronfors... Krav på inköp av livsmedel Miljöstyrningsrådet har publicerat nya hjälpmedel till upphandlare och beställare av livsmedel. De livsmedel som berörs är bröd, mjöl, gryn, socker och ris samt fruk...

Resultat av forskning

Fåglar, möss och människor Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Mjölkrobot nya trenden? Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Vårda kulturhistoriska värden Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Vidare länkar

Sidfot