Livsmedel spelar en grundläggande roll för social och ekonomisk välfärd. I Europa innefattar matkedjan tre stora ekonomiska sektorer: jordbruk, livsmedelstillverkning och distribution. Tillsammans står dessa sektorer för mer än fem procent av EU:s förädlingsvärde och elva procent av EU:s arbetstillfällen. Samtidigt ansvarar livsmedelsektorn för 29 procent av EU:s konsumentnära växthusgasutsläpp.
Handeln skulle kunna bli den gröna länken mellan leverantörer och konsumenter, genom att skapa en större marknad för miljövänliga och etiska produkter, och genom att driva eller åtminstone underlätta hållbarhetsarbetet i livsmedelkedjan. Dock saknar många livsmedelshandlare kunskap och förståelse för hur de kan bidra till en hållbar utveckling, i fråga om miljöanpassning, socialt hänsynstagande och ekonomisk effektivitet. Det här är ämnet för ett projekt som forskare från Internationella Miljöinstitutet och Forskningspolitiska Institutet vid Lunds Universitet arbetar med.
Europeiska dagligvaruhandlares aktiviteter längst produktkedjan. ·Grön – 80 procent av de studerade detaljhandlarna har genomfört aktivitet, gul - femtio till åttio procent och röd – färre än femtio procent. Källa: Sammanställt från (Forum for the Future 2008; Yates 2008; BIO Intelligence Service 2009; Forum for the Future 2009; European Commission 2010; European Retail Round Table and EuroCommerce 2010) och egna intervjuer med dagligvaruhandlare.
Mellan leverantör och kund
Projektets huvudsakliga syfte är att, i samverkan med ett antal svenska livsmedelshandlare, analysera hur den enskilde handlaren konkret kan understödja en hållbar utveckling. Detta kan bland annat ske genom att handlaren stimulerar leverantörer att i högre grad utveckla och tillhandahålla hållbara produkter samt hjälper kunden att välja produkter, som är bättre ur ett socialt och ekologiskt perspektiv.
Hittills har man i det här forskningsprojektet kartlagt det europeiska pionjärarbetet för en hållbar miljö bland livsmedelshandlare. Projektet behandlar tre steg:
- uppströms från handlare i produkt/leverantörskedjan,
- nerströms mot konsumenterna och
- direkta aktiviteter som berör handlares verksamhet, exempelvis butiksverksamhet och logistik.
Egen butik i fokus
Projektets tidiga resultat visar att de flesta aktiviteter går ut på att minska direkt miljöpåverkan inom butik och egen verksamhet, genom exempelvis förbättringar av logistik, energieffektivitet och avfallshantering. Dessa aktiviteter drivs främst antingen av möjliga kostnadsbesparingar, som exempelvis energieffektivisering eller myndighetskrav, som exempelvis avfallshantering. Färre handlare bygger hållbart från början eller renoverar enligt frivilliga miljökriterier. Få köper in ekologiska varor för eget bruk. Vidare arbetar få handlare med att stimulera minskade mängder pendling och affärsresor bland personalen. Bara enstaka handlare har valt att certifiera sitt miljöledningssystem, även om alla stora livsmedelshandlare har eget system att driva miljöfrågor.
Klimat och vatten fattas
Den indirekta miljöbelastningen uppströms och nedströms i livsmedelkedjan har ofta större miljöpåverkan än vad handeln är direkt ansvarig för. Därför är det helt avgörande att handlare arbetar uppströms i produktkedjan med att ställa krav på leverantörer och efterfråga miljömässigt och etiskt sunda varor, samt att genom att förbättra förpackning av egna varor inom det egna varumärket.
Få handlare stödjer närproducerad mat. En del miljömedvetna handlare arbetar aktivt med så kallad ”choice editing”, när de väljer bort miljöfarliga produkter ur sitt sortiment. Varor som är svartlistade kan exempelvis vara hotade fiskarter och produkter som innehåller GMO eller artificiella färgämnen. Några brister, som man ser inom forskningsprojektet, är att endast enstaka handlare arbetar med vattenhushållning längs produktkedjan.
Miljömärkning och lockpris
Nerströms mot konsumenterna i produktkedjan handlar dagligvaruhandlares ansträngningar främst om reklam och marknadsföring. Många tillhandahåller miljövänliga och etiska produkter, använder miljömärkning, samt tillämpar en särskild prissänkning för att öka försäljningen av miljövänliga, organiska och rättvisemärkta produkter enligt EU:s riktlinjer. Få handlare har ännu börjat engagera sig i frågan om hur konsumenters livsmedelstransporter till och från butik kan miljöanpassas. Likaså har handlare hittills legat lågt när det gäller att förse konsumenter med information om produktens miljöpåverkan i användningsfasen exempelvis när det gäller frågan om matavfall.
Utmaning för stora handlare
Den möjliga breddning av hållbarhetsarbetet, som handlare skulle kunna göra, är en viss utmaning också för stora handlare. Även dessa handlare måste bestämma sig för vilka aktiviteter och påverkan de ska prioritera. Prioriteringsområden och strategier för hållbarhetsarbete väljs naturligtvis inte bara på basis av vetenskapliga bevis, utan har också sin grund i affärsmål som ofta ändras under marknadens utveckling, samt som en följd av olika intressenters tryck.
Som dessa preliminära resultat visar pågår ett mycket aktivt hållbarhetsarbete bland ledande europeiska dagligvaruhandlare. Dock återstår mycket arbete, när det gäller att utvidga handlarengagemanget aktivt längst hela varukedjan och att sprida kunskap och färdigheter till andra handlare.
Författare
:
Oksana Mont
är docent vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet och jobbar med hållbar konsumtion och produktion.
Olga Chkanikova
är doktorand vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet och forskar om dagligvaruhandelns roll i hållbar utveckling.
Mikael Klintman
är docent vid Forskningspolitiska Institutet vid Lunds Universitet och jobbar med frågor om konsumtion, miljö och social rättvisa.
Beatrice Kogg
är universitets adjunkt vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet och jobbar med hållbara leverantörskedjor.
Mårten Karlsson
är universitets adjunkt vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet och jobbar med design och miljöinnovation.
Litteratur:
BIO Intelligence Service (2009). Towards a Greener Retail Sector, European Commission: 233.
CIAA (2009). Data & trends of the European Food and Drink Industry, The Confederation of the Food & Drink Industries of the EU: 24.
European Commission (2010). Services on Monitoring Retailers’ REAP commitments. Brussels, European Commission: 158.
European Retail Round Table and EuroCommerce (2009). MAP: Retailers' Environmental Action Programme: 39.
European Retail Round Table and EuroCommerce (2010). Retailer's Environmental Action Programme. Brussels, European Retail Round Table and EuroCommerce:
36.
Forum for the Future (2008). Retail leadership. What are the hallmarks of a sustainable retail business? London, Forum for the Future: 42.
Forum for the Future (2009). Sustainability trends in European retail. London, Forum for the Future: 42.
Sandberg, E. (2010). The retail industry in Western Europe: Trends, facts and logistics challenges. Institute of Technology. Linköping, Linköping University, : 58.
Tukker, A., G. Huppes, et al. (2006). Environmental Impact of Products (EIPRO): Analysis of the life cycle environmental impacts related to the final consumption of the EU-25. Seville, JRC/IPTS/ESTO: 139.
Yates, L. (2008). Green grocers. How supermarkets can help make greener shopping easier, National Consumer Council: 30.