Sverige anses vara ett djurvänligt land. Ändå har vi förvånansvärt lite inhemsk forskning kring de positiva effekter som människor får av att umgås med djur. Det talas till och med om Sverige som ett u-land när det gäller att använda djur i vård och omsorg.
Inom den svenska vårdapparaten finns en inbyggd misstänksamhet mot djur i vården. Ofta lyfts arbetsmiljöproblem fram. Men personalen på de vårdinrättningar som använt djur är betydligt positivare, och internationellt finns många studier med positiva erfarenheter av närhet till djur. Till exempel studeras äldreboenden, som har såväl hund och katt som höns. Resultaten visar att dementa personer, som får kontakt med djur, blir både rörligare och mindre aggressiva. Patienterna minskar även sitt behov av läkemedel.
Tryggare barn
Amerikanska forskare har visat att barn med sällskapsdjur har större tillit till sig själva genom den trygghet som djuret förmedlar. Djuren höjer också barnens livskvalitet genom att de lockar till lek, stimulerar till utforskning av omgivningen och ökar barnens självständighet.
Det har visat sig att barn med djur har lättare att lära, och att de i större omfattning än andra barn strävar efter att slutföra påbörjade projekt.
Barn med djur hemma blir också mer sociala än andra barn, visar en polsk rapport.
Hot blir utmaning
Även vuxna mår bra av samvaro med sällskapsdjur. Att hundar har en blodtryckssänkande effekt på sina ägare är väl dokumenterat och relativt väl känt.
Mindre känt är att närvaron av sällskapsdjur kan förändra människans uppfattning av en och samma situation, från hotfull till utmanande. Det har Karen Allen, amerikansk forskare i socialpsykologi vid State University of New York at Buffalo, visat. Hon lät ett antal kvinnor utföra likvärdigt svåra matematiska uppgifter under tre förhållanden: ensamma, tillsammans med sin bästa vän och tillsammans med sin hund.
Vid intervjuer efteråt, beskrev kvinnorna uppgiften som hotfull när de varit ensamma eller tillsammans med bästa vännen. De tyckte däremot att uppgiften var utmanande när de hade sin hund med, och de klarade då uppgifterna väsentligt mycket bättre.
I fängelser
Den amerikanske veterinärprofessorn Leo Bustad var soldat under andra världskriget. Han togs tillfånga av tyskarna och hölls i fångläger under drygt ett år. I lägret tämjde han en mus, som gav hans tillvaro en mening för att klara fångenskapen.
Med denna erfarenhet i ryggen var Bustad med och startade Prison Pet Partnership Program i amerikanska fängelser i början av 1980- talet. Programmet gav goda resultat. Det visade sig bland annat att djuren förbättrade stämningen mellan fångarna. Våld och droger minskade, fångarna fick motivation att utbilda sig, och återfallsfrekvensen hos de dömda gick ner.
I Sverige finns det bara enstaka rapporter om djur i fängelser, där försöken ofta drivits av någon eldsjäl bland personalen.
Ömsesidigt oxytocin
En av få svenska forskare som studerat sambandet mellan djur och människa är Kerstin Uvnäs-Moberg, professor i djurfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. När hon studerade mekanismerna bakom djur i vården, såg hon att man får samma fysiologiska effekt vid djurkontakt som vid massage. Då frisätts oxytocin, och detta hormon är känt för att spela en central roll för den lugnande effekt som ett barn får när det diar.
Oxytocinet har även en mängd andra positiva egenskaper, som att det sänker puls och blodtryck, minskar smärta, stimulerar läkning och tillväxt, ökar välbefinnande och minskar stress samt minskar rädsla och ökar social interaktion.
Ett djur kan frigöra oxytocin hos en människa, som i sin tur kan förhöja halten av oxytocin hos djuret.
Människans behovstrappa. I andra länder än Sverige har man kommit betydligt längre med att visa att djur ger en ökad social dimension, skriver artikelförfattaren och påminner om den amerikanske psykologen Abraham Maslow, som under 1950-talet ritade upp människans behovstrappa. Ill: Magda Korotynska
Ökad livskvalitet
Livskvalitet har såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Djur kan vidga alla dessa dimensioner.
Hundar och andra sällskapsdjur är ofta motiverande faktorer till aktivitet och träning för människor som saknar egen motivation för hälsobeteende. Eftersom en hund kan upplevas som skydd för både person och egendom, kan den även säkra en människas trygghetsbehov. Hunden tillfredsställer vidare människans sociala behov att få vara accepterad, känna gemenskap och tillgivenhet, uppleva glädje, ömhet och kärlek. Dessutom kan den bli en statussymbol, som ger människan en känsla av respekt.
Den bakomliggande mekanismen beskrevs redan under 1950-talet av den amerikanske psykologen Abraham Maslow, när han presenterade sin teori om människans behovstrappa. I Sverige finns cirka 1,3 miljoner katter, runt 730 000 hundar och knappt 300 000 hästar. Därutöver har omkring en halv miljon hushåll mindre djur som gnagare, fåglar eller reptiler. Statistiken talar sitt tydliga språk, men mer svensk forskning behövs för att tvätta bort u-landsstämpeln.
INTERNATIONELL KONFERENS OM DJUR OCH MÄNNISKA
Den 1–4 juli 2010 samlas världseliten inom "human-animal bond" för att utbyta erfarenheter och forskningsresultat. IAHAIO ((International Association of Human- Animal Interaction Organizations) håller då konferens, med den svenska organisationen Manimalis som värd. Förhoppningen är att skapa ett samhälle där djur och människor kan fungera sida vid sida, utan vare sig negativa effekter för djuren eller för människor som inte kan umgås med djur. www.iahaio.org
Författare
:
Johan Beck-Friis
är leg veterinär samt informationschef vid Sveriges Veterinärförbund, Stockholm