Gösta Ekmans laboratorium för sensorisk forskning ligger i en idyllisk miljö intill Brunnsviken norr om Stockholm. Som namnet anger, studerar man här alla sinnen, framförallt lukt, ljud och känsel. Forskarna håller psykologen Gösta Ekmans fana högt genom att fortsätta hans arbete inom psykofysik.
– Det är läran om sambandet mellan stimulering och upplevelse, till exempel decibel kontra störning, förklarar docent Mats E. Nilsson.
Vi sätter oss i köket, där ett lysrör knäpper och surrar. Min värd berättar att han nu bland annat arbetar i ett projekt om ljudmiljö i tysta områden, med KTH som huvudansvarig part.
Det ingår i Formas satsning på landsbygdsutveckling, och en del av projektet är att definiera tystnad och god ljudmiljö.
– Att bevara goda ljudmiljöer är ett viktigt mål för samhället. Det räcker inte med decibel, konstaterar Mats Nilsson.
Lövsus mot vindkraftsbuller
Om ett vindkraftverk mullrade i storstan med 40 decibel skulle det kanske inte märkas. Men i obebyggd miljö hörs det.
– Då kan man pröva att maskera ljudet med ett annat ljud. Testpersoner har fått lyssna på till exempel lövsus. Det här är en intressant tanke, men det är inte säkert att det skulle räcka i verkligheten, säger Mats Nilsson. Hans psykoakustiska forskning handlar mycket om att människor är ljudkänsliga mot olika bullerkällor och ljudfrekvenser på olika sätt. Upplevelsen i sammanhanget spelar stor roll.
– Vår parkundersökning visar att människor störs mindre i en park som ligger avskild från trafiken än i en som ligger närmare trafikbullret, även om det är samma decibel.
Provdockan lyssnar
Vi lämnar det irriterande ljudet i köket och går till laboratoriet, där det brusar som från ett större kylskåp. Här möter vi forskningsassistenten Jesper Alvarsson, som studerar hur människor kan återhämta sig från stress fortare i en god än en i en dålig ljudmiljö. I studion bakom honom står en grågrön provdocka som har några streck och pilar ritade kring örat. Dockan är en mikrofon som kan placeras i olika miljöer, till exempel i en park, för att fånga upp ljud – framifrån, bakifrån, från sidan… precis som en människa. Sedan tas hon/han tillbaka till studion, och man kan avlyssna resultatet i hörlurar.
– Ibland kallar vi den för "Ljudas", säger Jesper Alvarsson och riggar upp dockan på en stol för att ta en bra bild.
Auralisering
Mats Nilsson arbetar även med Stockholms stads miljöförvaltning i det nystartade EUprojektet Hosanna. Det är en förkortning av Holistic and Sustainable Abatement of Noise by Optimized Combinations of Natural and Artificial Means och syftar till att ta fram metoder för att bekämpa buller och samtidigt påverka luften positivt.
– Idén är bland annat att klä husfasader och tak med grönska för att dämpa bullret. Vår uppgift är att räkna på effekterna genom såväl fältstudier som mätningar i labb.
Ett tredje aktuellt projekt är Listen, som koordineras av Mats Nilsson och drivs i samarbete med bland annat Chalmers, Interaktiva institutet, KTH och Konstfack. Där ska forskarna utveckla en metod för att "auralisera", simulera, urbana ljudmiljöer. Tanken är att man ska kunna lyssna på åtgärder redan på planeringsstadiet, till exempel kunna lyssna på effekten av en bullerskärm eller en hastighetssänkning på ljudmiljön. Projektet omfattar ljudmiljöer såväl utomhus som inomhus.
– Vi simulerar ljud som arkitekter, stadsplanerare, beslutsfattare ska kunna lyssna på och ha nytta av vid beslutsfattande och demonstration för allmänheten, säger Mats Nilsson.