Att få vara frisk är en gudagåva. Hälsan är dock hotad från många håll i vårt samhälle. Stress, jäkt, otrygghet, dålig luft, miljögifter, bakterier, buller – är faktorer, som gör både djur och människor sjuka. Forskning om livskvalitet för människor och djur är ett av fem teman som prioriteras i Formas strategi för åren 2009–2012. Över tusen forskningsprojekt pågår nu inom området. För vissa projekt är det snart dags att avrapportera. Andra har just satts igång. I det här numret av Miljöforskning har vi gjort några nedslag.
Det är oklokt att använda högfluorerade ämnen, PFC, och låta dem spridas i miljön, menar forskare vid Örebro universitet, som är det smygande giftet på spåren. Vilda sjöfågelarter, som är toppredatorer och står högt i näringskedjan, är bland de mest utsatta. Vid doser, som hittas i ägg från sillgrissla, gråtrut och skarv, ökar PFC leverns nedbrytning av fetter i kroppen. Om äggen blir av med sitt livsviktiga fett dör de. Vissa PFC har nu förbjudits och ersatts av andra, som är något mindre giftiga. PFC hittas också hos människor i prov på bröstmjölk och blod.
Luftburna nanopartiklar utgör en allvarlig risk för hälsan. Det enades forskarna om på en nyligen hållen världskonferens om sunda hus. Stora epidemiologiska studier visar på samband mellan exponering för luftburna partiklar och dödlighet i hjärt-lungsjukdomar. Tillämpningen av nanoteknologin ger nya material med mycket attraktiva mekaniska, elektriska, magnetiska och optiska egenskaper. Användningen ökar och därmed ökar nanopartiklarnas luftkoncentration i olika miljöer. Kunskapen om hälsorisker är ofullständig, men de minsta partiklarna är troligen värst.
Buller skapar stress och kan leda till högt blodtryck och hjärtinfarkt. I Sverige är trafikbuller den miljöstörning som drabbar flest människor. Fler än två miljoner svenskar utsätts i sina hem för trafikbuller över 55 decibel, vilket är riktvärde utomhus vid fasad för buller från vägtrafik.
Tryggare barn, lägre blodtryck hos vuxna och större självförtroende erhålls i sällskap med hundar. Dementa personer, som får kontakt med djur, blir mer rörliga, mindre aggressiva och behöver mindre läkemedel. Detta visar internationell forskning om djur i vården. I Sverige finns 1,3 miljoner katter, 730 000 hundar, 300 000 hästar och en halv miljon hushåll som har mindre djur. Ändå finns mycket litet svensk forskning om sällskapsdjurens betydelse för människan. Nästa sommar samlas världens främsta forskare på området på en konferens om djur och människa i Stockholm.
Veterinärer och personer, som vårdar djur, löper högre risk än andra att smittas med MRSA. Vårdrelaterade infektioner och smittor på djursjukhus är alltså inte bara ett problem enbart för djuren utan även för dem, som hanterar djuren. Forskare studerar nu hur ökad hygien i stallet kan minska förekomsten av MRSA.
Svenska erfarenheter visar att det går att minska användningen av antibiotika vid grisuppfödning, med bibehållen eller ökad produktivitet. Resistensen mot antibiotika minskar. Förbättrade stallar och en långsiktig produktionsplanering utgör grunden för en hög sjukdomsförebyggande standard och ett bra skalskydd.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
chefredaktör
E-post:
birgitta.bruzelius@formas.se