Internationellt sett är det mest europeiska forskare som är engagerade i studier kring långtidseffekter av buller. Heathrow ingår i ett EU-finansierat forskningsprojekt om buller, vilket även omfattar flygplatser i Tyskland, Grekland, Holland, Italien och Sverige. Nyligen publicerades forskarnas slutsats att kvinnor som utsatts för flygplatsbuller visar tecken på stress. Det fick man reda på genom att mäta stresshormoner i saliv.
Göran Pershagen är professor i miljömedicinsk epidemiologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet. Han deltar i det europeiska projektet och ansvarar för de svenska studierna, som får pengar av Formas och FAS. – Den som bor närmare Arlanda flygplats kan på morgonen höra ett plan per minut, vid rusningstid, berättar han.
Flera studier har gjorts bland boende kring Arlanda flygplats.
– Då såg vi – lite oväntat – att de som var mest utsatta för flygbuller hade högt blodtryck, berättar Göran Pershagen och fortsätter:
– Även om det här är helt nya rön, har vi kunnat bekräfta att människor som är utsatta för kraftigt flygbuller löper ökad risk att drabbas av högt blodtryck. Vi måste forska vidare på dessa allvarliga effekter, för att se vid vilka nivåer de uppträder.
– Vi behöver ett betydligt säkrare underlag, men det har vi nog om tio år, spår Göran Pershagen.
Bullerbesvären ökar
Enligt Socialstyrelsens miljöhälsorapport från 2009 har över en miljon människor fått nedsatt hörsel av buller. Drygt 800 000 har ofta eller alltid sus i öronen, tinnitus. En kvarts miljon människor har svårt att sova på grund av trafikbuller. Och den som sover dåligt kan bli stressad, vilket ökar risken för högt blodtryck och hjärtproblem.
Trafik och grannar stör. Vägtrafikbuller och ljud från grannar toppade listan över bullerkällor såväl 1997 som 2007. Diagrammet visar hur stor andel av befolkningen i Stockholms län som uppgett att de besväras minst en gång per vecka av olika slags buller. Diagram: Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet
Över 800 000 personer besväras av trafikbuller varje vecka, och drygt 600 000 besväras av ljud från grannar varje vecka. Barn och ungdomar, personer med nedsatt hörsel och äldre personer är särskilt känsliga grupper. I Sverige är trafikbuller den miljöstörning som berör flest människor. Drygt två miljoner svenskar utsätts i sina hem för trafikbuller över 55 decibel, vilket anges som riktvärde utomhus vid fasad för buller från vägtrafik.
Buller + luftföroreningar
Under de senaste 10–15 åren har Göran Pershagen och hans kolleger genomfört såväl experimentella undersökningar som epidemiologiska studier, som visat att luftföroreningar och från trafiken lett till hjärtinfarkt och hjärt-kärlsjukdomar. Under 2000-talet har han lett studier kring buller, där resultaten pekar på att den som under en lång tid exponeras för trafikbuller hemma löper ökad risk för kroniska hjärt- och kärlproblem, som högt blodtryck och hjärtinfarkt.
– Men det är oerhört viktigt att skilja ut vad som beror på luftföroreningar och vad som beror på buller och hur de samverkar, anmärker Göran Pershagen.
Han jämför med annan forskning som han bedrivit genom åren.
– Ta passiv rökning, säger han. Så länge det bara handlade om att det luktade rök om kläder och hår, var det inte många som brydde sig om det. Men så småningom kunde forskningen visa, att en som utsatts för passiv rökning kunde få lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar och att barn kunde få astma. Först när de riktigt allvarliga hälsoriskerna blivit tydliga, har samhället tagit itu med problemet.