Det är fortfarande tillåtet att ge sjuka djur antibiotika. Men under 1970-talet började många länder med en generell lågdosinblandning av antibiotika i foder, i produktionshöjande syfte. Sverige var det första landet som förbjöd detta, år 1986. Andra halvåret 1986 och under 1987 blev effekterna uppenbara. Smågrisarna fick flera sjukdomar, och dubbelt så många kullar fick avvänjningsdiarré med allvarliga följder. Dödligheten ökade då med 1,2 procent på nationell nivå, och det krävde ytterligare en veckas uppfödning innan smågrisarna kunde förmedlas till slaktsvinsstallarna eftersom djuren då skulle väga 25 kilo. Den dittills nästan okända svindysenterin ökade dramatiskt och kom även att drabba slaktsvin.
Förebyggande åtgärder
När antibiotikaskölden togs bort, behövde man förebygga sjukdomar på annat sätt. Därför har förbudet långsiktigt hjälpt till att förbättra de svenska grisarnas hälsa. Dittills hade det inte varit särskilt vanligt att föda upp en ålderskategori per stall, eftersom besättningarna oftast var relativt små. Nu införde man – också av lönsamhetsskäl – större besättningar. Man kunde då bygga grisningsavdelningar som efter tömning och tvättning fylldes med suggor som grisade samtidigt, vilket effektivt förhindrade att de äldre djuren smittade de yngre. Många små besättningar anslöt sig till kooperativa suggpooler och kunde låta hela besättningen grisa samtidigt med 16 veckors mellanrum. Då fanns tid för hygieniska åtgärder mellan omgångarna och för att föda upp djuren till förmedlingsvikten på 25 kilo.
Uppfödning i omgångar
Redan 1986 fanns omgångsuppfödning för slaktsvin från 25 till 100 kilo, men små grisar behölls ibland till nästa insättning för att uppnå rätt slaktvikt och därmed ge en högre inkomst. Sådant kan bli dyrt i längden, eftersom det kan sprida smitta till nästa omgång, och de grisar som växer långsammast sannolikt inte är de som är friskast. Oskicket upphörde i princip efter förbudet, inte minst på grund av risken för dysenteri. Men metoden är ännu frestande att ta till vid lågkonjunkturer. Skalskyddet har ökat tack vare slussar, där personal och besökare byter till besättningens egna kläder. Utländska och ibland även svenska besökare ska ha varit ”grisfria” en viss tid för att släppas in. Troligen kommer produktionen av smittskyddsskäl allt mer att visas upp via webbkameror i framtiden.
Mindre antibiotika
Förbättrade stallar och en långsiktig produktionsplanering utgör grunden för en hög sjukdomsförebyggande standard och ett bra skalskydd.
Ett strategiskt veterinärmedicinskt arbete och att vi slipper en del mikrober, som ställer till problem på kontinenten, bidrar ytterligare till att produktiviteten idag faktiskt är högre än när vi hade generell antibiotikainblandning i fodret.
Sverige har mötts med stor internationell respekt, och Europa följer nu efter och förbjuder generell inblandning av antibiotika i foder. Vår erfarenhet visar att det går att minska antibiotikaanvändningen med bibehållen eller ökad produktivitet, vilket även minskar riskerna för att utveckla antibiotikaresistens.
UTROTADE SJUKDOMAR
Även specifikt riktade åtgärder har bidragit till att stärka och bibehålla hälsoläget bland de svenska grisarna. Aujeszkys sjukdom, pseudorabies, kunde utrotas 1997. Porcine Reproduktive and Respiratory Syndrome – PRRS, diagnostiserades i sju besättningar 2007 och utrotades omedelbart.
Författare
:
Per Wallgren
är professor vid enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor, Statens veterinärmedicinska anstalt,SVA
Litteratur:
Förbrukningen av veterinärmedicinska antibiotika i Sverige har sjunkit med 60 procent jämfört med tiden före förbudet. Den låga förbrukningen bidrar säkert till att Sverige har ett mycket gynnsamt läge när det gäller resistens mot antibiotika. Detta beskrivs årligen i en rapport som utges av SVA och Strama VL (SVARM-rapporten). Sverige var först. År 1986 slutade vi med att generellt blanda in låga doser av antibiotika i foder till djur som inte var sjuka. Samma år ökade sjukdomarna bland smågrisar. Senare erfarenheter har dock visat att det går att minska antibiotikan, samtidigt som produktiviteten bibehålls eller ökas. Dessutom kan resistensen mot antibiotika minska.