Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.
Redaktör: Margaretha Nordahl
"Inflammationsmarkörer i bronkialbiopsider från hästar med inflammatoriska luftvägssjukdomar"
John Pringic (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: john.pringic@kirmed.slu.se
Satsa på dammfritt i stallet istället.
Under de stallförhållande som krävs för svenskt klimat drabbas hästar ofta av icke-infektiösa och återkommande luftvägsinflammationer som kan likna astma hos människor. Drabbade hästar behöver ofta speciell skötsel i form av foder och strö som inte dammar. Sjukdomen förvärras med tiden och kan bli svår om man inte vidtar åtgärder. Hästarna kan också ha andra former av luftvägsinflammation orsakade av dålig luftkvalitet i stallet eller andra miljöfaktorer. Verktygen som veterinären har för att ställa diagnos är idag kopplade till sjukdomshistorien med vilka typer av celler man hittar i ett lungsköldprov. Detta ger dock inte hela bilden av hur inflammerade luftvägarna är och kan inte användas för att ge någon prognos för framtiden.
Genom metodutveckling har ny information framkommit för kliniska ändamål. Resultaten av mer forskningsanknuten karaktär visar att bronkialbiopsider kan ge en mer komplett bild av vissa sorters luftvägsbesvär. Biopsierna kan förmodligen också användas för att mäta effekten av förändringar i luftkvaliteten i ett stall och därigenom vara till hjälp vid utvärderingar av förbättringar i miljön.
"Studier på aviära influensavirus i vilda fåglar och dess hot mot andra arter"
Mikael Berg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: Mikael.Berg@bvf.slu.se
Fågelinfluensa har på senare tid blivit mycket uppmärksammat. Ett stort antal fjäderfä har dött eller avlivats beroende på en världsomfattande epidemi. Ca 450 människor har infekterats varav 250 dött av influensan. "Fågelinfluensa" är dock ett missvisande namn. Faktum är att fåglar, främst vattenlevande fåglar, bär på många arter av influensan utan att själva bli sjuka. Dessa verkar leva i perfekt harmoni med varandra. Dock kan detta förändras då tamfjäderfä smittas och då bli mycket dödliga och smittsamma. Detta har tidigare varit ganska ovanligt, men numera har en högpatogen variant etablerat sig, som kan smitta fjäderfä lång tid framöver.
En annan potentiell risk är att detta virus får förmåga att smitta mellan människor. Hittills har endast smittade fåglar överfört virus direkt till människor och ingen vidare smitta har rapporterats.
Projektet fokuserar på att förstå vad som krävs för att fågelinfluensa kan smitta andra arter med speciell inriktning på hur virus undkommer den nya världens immunförsvar.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius