"Biologisk mångfald och resiliens i människopåverkade ekosystem"
Jan Bengtsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Ekologi, SLU.
E-post: Jan.Bengtsson@ekol.slu.se
Människors roll i ekologiska system.
Projektet är ett samarbete mellan SLU och Stockholms universitet med syftet att undersöka vilken roll biologisk mångfald spelar för att upprätthålla ekosystemtjänster i landskap som domineras av människans skötsel och planering och även hur samhällets formella institutioner kan bilda en effektiv och uthållig skötsel och därmed bibehålla resiliensen i det urbana socio-ekologiska systemen.
Samtidigt genomfördes ekologiska och sociala undersökningar från urbana miljöer inne i Stor- Stockholm och i landsbygden utanför städer i Mälardalen. Humlor, bin och fåglar i koloniområden, parker och kyrkogårdar inventerades och kompletterades med intervjuer med dem som sköter dessa områden.
Projektet visar att det är viktigt att öka kvaliteten på grönområdena i städer rent allmänt, men också att det är viktigt att olika områden får olika skötsel eftersom olika arter och olika organisationsgrupper har olika krav på sin miljö. Resultaten pekar på behovet av utvecklad skötsel och stöd till aktörer på skalan mellan lokala platser och administration på kommun och länsnivå.
"Sårbarhetsanalys av ekologiska samhällen: Biodiversitet och ekologiska samhällens reaktion på akutdöende"
Bo Ebenman (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Linköpings universitet.
E-post: bocbc@ifm.liu.se
Den hastighet arter för närvarande dör ut uppskattas vara 100–1000 gånger högre än den naturligt förekommande utdöendetakten. Främsta orsakerna till den snabba utarmningen av den biologiska mångfalden är förstörelse och fragmentering av naturliga biotoper, globala klimatförändringar, invasion av främmande organismer och överexploatering av naturliga resurser. Förlusten av en art kan leda till en kaskad av sekundärt utdöende, som resulterar i stora förändringar i ekosystemens sammansättning, stabilitet och funktion.
Projektresultaten visar att sekundärt utdöende påverkar det ekologiska samhällenas trofiska/ ekologiska diversitet. Orsaken är att ekologiskt unika arter lättare drabbas av sekundärt utdöende. Kvantitativa sårbarhetsanalyser kan användas för att identifiera sårbara samhällen och nyckelarter och är nödvändiga för ekologiska riskbedömningar. Analyserna har därför viktiga tillämpningar när det gäller skötsel och ett långsiktigt hållbart nyttjande av ekosystemen.
"Vilken effekt har meso-predatorer på andra predatorer och bytesdjur – ett storskaligt fältexperiment i fjällen"
Anders Angebjörn (projektledare)
Resultatsammanfattningmed publikationslista från Stockholms universitet.
E-post: angerbj@zoologi.su.se
Den globala uppvärmningen är speciellt stark i arktiska och subarktiska områden som t ex den svenska fjällvärlden. Arktiska ekosystem är typiskt artfattiga och relativt enkla, vilket gör dem mer sårbara för förändringar. Dessa ekosystem är därför mycket lämpliga för studier av hur relationen mellan rovdjur och bytesdjur kan påverkas av förändringar i klimatet.
I projektet studerades hur fluktuationer i smågnagares antal påverkar olika arter av rovdjur och hur detta i sin tur kan påverka andra arter i fjällvärldens ekosystem. I de flesta ekosystem på den arktiska tundran utgör lämlar och sorkar den viktigaste länken med effekter både på växter och rovdjur. När det blir varmare i fjällen så ökar växternas produktion, vilket förändrar sammansättningen bland smågnagare. Detta bör gynna de rovdjur som har en allmän diet och kan medföra en total förändring av fjällens ekosystem (s k kaskadeffekt). Det går dock inte att förstå vilka förändringar som en uppvärmning av områdena i fjällen kan medföra utan en detaljerad analys av de olika relationerna mellan arterna i ekosystemet.
"Diversitet hos bevarandestrategi för äldre svenska narcisser"
Karin Persson (projektledare)
Resultatsammanfattning från SLU.
E-post: karin.persson@cbm.slu.se
För att långsiktigt bevara och hållbart nyttja våra kulturväxter finns sedan 2000 ett nationellt program för odlad mångfald. Projektet fokuserades på morfologisk och genetisk diversitet hos svenska påsk- och pingstliljor. Narcisserna har en lång odlingshistoria i Sverige och odlades förmodligen redan under medeltiden. Narcisserna hör till de mest lättodlade och långlivade lökväxterna och påträffas ofta även i sedan länge övergivna trädgårdar. Många sprids också naturligt.
Intresset för gamla lökväxter har visat sig stort, men få fördjupade studier har gjorts och mer forskning behövs när det gäller genetik, morfologi och kulturhistoria. DNAstudier på de små förvildade påskliljorna visar att de svenska populationerna är unika och hjälper att välja ut de populationer som ska bevaras. Övriga narcisser kommer att bevaras i den svenska nationella genbanken på Alnarp och på lokalt klonarkiv på olika platser i landet för att sprida kunskap om gamla kulturväxter.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius