"Parkers dikotomi. Unga kvinnors uppfattning av parker som platser av glädje och platser av rädsla"
Sofia Cele (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Uppsala universitet.
E-post: sofia@sofiacele.com
Parker på gott och ont. Foto: Johan Zetterberg.
Syftet med projektet var att undersöka hur unga kvinnor upplever och använder offentliga platser i staden med fokus på parker. Tonårstjejer använder den offentliga miljön i högsta grad, men deras uppfattning av den offentliga miljön med dess fysiska, sociala och kulturella struktur lyfts sällan fram i debatt och forskning. Ekonomiska faktorer och åldersgränser på olika etablissemang som pubar, klubbar och restauranger har stor betydelse för tonåringar som platser att socialisera på.
Under sommaren är parker av särskild betydelse som en plats att träffas, umgås och observera andra människor på. Under vinterhalvåret och efter mörkrets inbrott förändras parken från positiv laddad till en plats att undvika av rädsla för våld och sexuella övergrepp. Projektet fokuserar på denna "parkens dikotomi" för att se hur de unga kvinnorna hanterar detta i sitt liv och rörelsemönster. Detta är mycket relevant att undersöka eftersom de åtgärder som ibland genomförs för att öka känslan av säkerhet kan påverka andra kvaliteter för parkens funktion som livsmiljö för olika växter och djur. Att sammanföra dessa behov och värden är av central betydelse för att skapa en hållbar utveckling av stadsmiljön.
En viktig slutsats är att tjejernas rörelsemönster i hög grad förändrades efter dagens rytm. Denna förändring skedde i princip omedvetet. De åtgärder som vidtagits för att få parker säkrare påverkade inte tjejernas rörelsemönster. I stället upplevdes en försämrad estetisk upplevelse av parken under dagtid. Ett viktigt fokus i projektet har varit att analysera hur offentliga platser kan planeras, skyddas och utvecklas så att trygghetskänslor kan öka samtidigt utan att andra platsvärden hos parker och andra offentliga miljöer behöver offras.
"Hållbar utbyggnad av befintliga verksamhetslokaler"
Paula Fermenias (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Arkitektur, Chalmers.
E-post: femenias@chalmers.se
Projektet har sin utgångspunkt i behovet att bygga om och förändra den befintliga miljön för att uppnå minskad miljöpåverkan och en hållbar utveckling. Ur ett europeiskt perspektiv, där närmare 80% av befolkningen bor i städer och där städernas byggda miljö bara förändras och byts mycket långsamt, är det en stor framtida uppgift att åta sig arbete med att förnya och förbättra gamla och nedslitna strukturer. I Storbritannien förnyas byggnadsbeståndet med bara 1- 2% per år och det behövs stora insatser för att nå uppsatta mål om minskade koldioxidutsläpp, vilket måste inkludera existerande byggnader och infrastruktur.
Studien har fokuserat på byggnader med verksamhetslokaler ur ett brittiskt perspektiv. Verksamhetslokaler svarar för närmare 18% av alla koldioxidutsläpp i Storbritannien. Idag finns mycket sämre kunskap om byggnadsbeståndet som inte är bostäder. Sedan 1970- talet har energianvändningen ökat tre gånger så mycket bland verksamhetslokaler. En anledning är den stora ökningen av klimatanläggningar (AC). Majoriteten av alla verksamhetslokaler är byggda innan 1980, vilket visar på en stor potential för att bygga om klimatskalet för bättre energieffektivitet. Generellt sett har verksamhetslokaler en högre förnyelsegrad än bostäder eftersom de ofta byter ägare och vid varje ägarbyte kommer frågan om ombyggnad eller eventuell rivning upp. Verksamhetslokaler byter också ofta användare. I Storbritannien är 97% av alla tomma byggnader verksamhetslokaler.
Studien har bl a försökt identifiera och förstå dynamiken inom den kommersiella marknaden för verksamhetslokaler och hur den påverkas av förnyelseprocesser i staden och mål om hållbar utveckling. Studien pekar också på ett antal tekniska och sociala frågeställningar som kommer att ha en viktig del i den framtida ombyggnaden av våra städer.
"Efemära landskap, studier av stadsrandens dynamik"
Mattias Qviström (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: mattias.qvistrom@lpal.slu.se
En orubblig tro inom stadsplaneringen på en bättre morgondag och på behovet av att gå framåt, att “hänga med i utvecklingen" tar sig uttryck i alla de områden som planläggs för nya verksamheter. Snart sagt varje stad har en alltför stor kostym i händelse av att ett oväntat stort expansionstryck skulle uppstå. Det ger upphov till områden i stadens utkanter som år efter år ligger i vänteläge på kommande exploateringar eller som arrenderas på korta kontrakt i förhoppningen om en snar stadsexpansion. I projektet studerades hur denna ständiga väntan påverkar stadsrandens landskap och dess användning och vad det finns för möjligheter att ta tillvara den utveckling som sker i väntan på stadens nya kvarter.
Forskningen bidrar inte bara med djupare förståelse av stadsrandens landskap utan beskrivs också som ett kondensat av de konflikter som kännetecknar moderna landskap. Det innebär att fallstudier av stadsranden också kan ge en vidare förståelse för hur dagens fysiska planering påverkar landskapets utveckling i stort. Projektet har bl a bidragit till en generell utveckling av en metod för landskapsanalys.
En övergripande slutsats är att planerare måste beakta stadsranden som en plats och inte bara en kortlivad fas i en förutbestämd utveckling från land till stad om områdets värden ska tillvaratas. Även tillfälliga områden har ett stort värde och måste beaktas som en resurs i ett samhälle där brist på mark är ett allt större problem i våra storstadsområden. Stadsranden bör dessutom betraktas som något för sig och inte bara som en blandning av rurala och urbana aktiviteter. Ett ökat fokus på dessa "skuggors" betydelse inom planeringen skulle även kunna uppmärksamma planerarens egen roll och motivera studier av områden i god tid innan en exploatering sker - när väl byggarna är på plats är det för sent.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius